Granskning av svenska företag

Något man upptäcker, när man försöker kemikaliebanta sitt hem, är att man måste bli detektiv. Mycket lite information om produkter finns enkelt att tillgå och oftast står man lite frågande till huruvida just den plastleksaken eller den soffan är farlig. Och företagen hjälper inte alltid beredvilligt till. I mitt eget hem blev det därför så att jag rensade ut "allt" för att undgå risk. Det är ju inte riktigt rätt om man betänker den ekologiska aspekten.

Därför tänkte jag börja med en serie företagsgranskning där jag skickar ut frågor till företag inom de olika branscherna.

Vi får se vad jag uppnår för respons, jag vet att många inte svarar, men en granskning av de produkter som är vanliga på den svenska marknaden känns högaktuell.

Följande frågor tänkte jag skicka ut till olika företag.

- Har ni någon på ert företag som arbetar aktivt med kemikaliefrågor?

- Följer ni REACH:s kandidatlista eller baserar ni er kemikaliehantering även på andra kriterier?

- Är ni med i några externa projekt/organisationer som arbetar med avveckling av farliga/utveckling av ofarliga kemikalier?

- Kan era konsumenter lätt hitta någon information, på till exempel er hemsida, om er kemikaliepolitik och utfasning av farliga kemikalier i ert sortiment?

- Har ni idag några produkter som står med på REACH:S kandidatlista i ert sortiment?

- Om ja, har ni några planer på att fasa ut dessa och inom vilken tidsram?

- Vilka kemikalier har ni fasat ut de sista åren?

- Vilka kemikalier planerar ni att fasa ut inom en tvåårsperiod?

- Vem kontrollerar att era produkter är fria från farliga kemikalier?

- Har ni ett miljövänligt/kemikaliefritt sortiment idag? Hur hittar man detta i era butiker? Hur är det märkt?

- Har ni Bisfenolfria kvitton i era butiker?

Om ni vill att några frågor ska läggas till, lägg en kommentar under detta inlägg så tittar jag på det och återkommer. Tanken är att frågorna ska skickas i slutet på nästa vecka.

Risk för stroke ökar med höga halter PCB och DDT

I ett pressmeddelande från Uppsala Universitet 2012 skriver de att personer med förhöjda värden av PCB:er och DDT i blodet löper ökad risk att få stroke. Det visar deras studie från Uppsala universitet som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental International.

– Detta är den första studie som utvärderat om det finns ett samband mellan förhöjda värden av organiska miljögifter och stroke och resultaten är tydliga, säger Lars Lind, professor i kardiovaskulär epidemiologi vid Uppsala universitet, som gjort studien tillsammans med Monica Lind, docent i miljömedicin.

 

De har tidigare visat att förhöjda nivåer av PCBer, och i viss mån bekämpningsmedel, i blodet är relaterat till åderförkalkning i halspulsådrorna. Resultaten baserade sig på en studie omfattande cirka 1 000 äldre i Uppsala. Eftersom åderförkalkning i halspulsådrorna är viktig riskfaktor för stroke har nu forskarna gjort ytterligare en analys där samma grupp följdes under fem år för att undersöka om det även kunde ses ett samband mellan PCB och stroke.

Totalt fick 35 personer stroke under de fem åren. De som hade förhöjda nivåer av PCBer i blodet hade en ungefär fördubblad risk att få stroke jämfört med de med låga nivåer även när vi tagit hänsyn till effekten av traditionella riskfaktorer för stroke, exempelvis högt blodtryck, diabetes och fetma. Även som hade förhöjda värden av bekämpningsmedel, t ex DDT, hade en ungefär fördubblad risk att få stroke i framtiden.

Miljöförgiftning orsakar åderförkalkning

I Dagens Nyheter 2011 skriver de att svenska forskare för första gången kan visa på ett klart samband mellan åderförkalkning hos människor och miljögifterna PCB och dioxin.

 ”För mig är det en tydlig signal om att de här kemikalierna inte är bra”, säger professor Lars Lind vid Uppsala universitet.

Läs hela artikeln här.

PCB

PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier som utvecklades på 1920-talet. I Sverige infördes PCB-förbud i två omgångar: År 1973 förbjöd man användning av PCB i annat än slutna system, och år 1978 förbjöd man all nyanvändning helt. Ämnet finns dock fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid.

PCB användes mycket på 1950- och 1960-talen. På grund av sina egenskaper som god värmebärare, hög stabilitet och förmåga att stabilisera polymerer, användes PCB även som flamskyddsmedel, mjukgörare och i värmeväxlare. PCB kom på detta sätt in i våra byggnader från 60- och det tidiga 70-talet. Ämnet fanns i lim, golvbeläggningar och fogmassor.

Massor av hus runt om i Sverige hann byggas under det så kallade miljonprogrammet, innan någon visste hur hälsovådligt PCB är för människor och djur. När myndigheterna insåg vidden beslutades att lagvägen dra igång ett stort saneringsprogram. Ägarna till hyresfastigheter har fram till juni 2014 och ägarna till industrilokaler fick till 2016 på sig att se till att allt PCB försvinner ur husen. Däremot omfattas inte radhus och villor trots att hus byggda under samma period kan innehålla PCB. Det är upp till den enskilde husägaren att undersöka.

PCB är fettlösliga och finns även i mat som fisk, kött och mejeriprodukter. Särskilt höga halter har fet fisk som strömming och vildfångad lax från förorenade områden, till exempel Östersjön.

Vuxna i Sverige får i medeltal i sig ungefär en fjärdedel av det så kallade tolerabla dagliga intaget (TDI) av dioxiner och PCB. TDI är den mängd av ett ämne som man kan få i sig varje dag under hela livet utan risk för hälsan.

Höga halter av PCB kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, vilket bland annat kan ge beteendestörningar. Ämnena misstänks också påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystem samt orsaka cancer. Foster och spädbarn är extra känsliga för dioxiner och PCB. Ämnena förs över till foster och ammade spädbarn via moderkakan och modersmjölken.

I naturen har man upptäckt att djur med hög PCB-halt har ändrat grundläggande beteenden. Detta har medfört att djurbestånd har försvunnit från vissa områden.

Barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande rekommenderas att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2–3 gånger per år, och övriga bör inte äta sådan fisk oftare än en gång per vecka. Det gäller strömming, vildfångad – inte odlad – lax och öring från Östersjön, Vänern och Vättern, sik från Vänern och röding från Vättern. Den lax som säljs i affär är oftast odlad eller fångad i Atlanten eller Stilla havet.

Grön guide för att undvika kemikalier

Naturskyddsföreningen tipsar:
 
Gift i nappflaskor. Silver i tandborstar. Bebisar med kemikalier i blodet. Det är lätt att få kemikalienoja om man följer nyheterna.

Naturskyddföreningen frågade sina kemikaliehandläggare hur man ska tänka i vardagen, och om kemikalierna verkligen är så farliga.    
 
Läs mer här.

Kadmium kopplat till bröstcancer

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att det kan finnas en koppling mellan förekomst av metallen kadmium i maten och ökad risk för bröstcancer. Resultaten presenteras online i vetenskapstidskriften Cancer Research och bygger på data från över 55 000 kvinnor.

Läs mer här.

Varning för kadmium i mjöl

Vanligt vetemjöl innehåller så höga halter av tungmetallen kadmium att det kan vara hälso­farligt, visar Testfaktas analys. EU:s gränsvärde för kadmium i livsmedel följer inte unionens egen riskanalys.

Läs mer här.

Kadmium

Kadmium är ett grundämne som finns naturligt i alla jordar. Kadmium tillförs också till åkermarken framför allt genom luftföroreningar och genom användning av handelsgödsel som kan vara förorenat med kadmium.

Kadmium förekommer i batterier, cigaretter, konsnärsfärger samt mat som spannmål och potatis.

Kadmium är i höga halter är metallen giftig för alla former av liv. I den mänskliga kroppen lagras det mesta kadmiumet i lever och njure där det oskadliggörs av ett speciellt protein. Kroppen utsöndrar kadmium mycket sakta genom urinen och halveringstiden är cirka 10 år. Det är när tillförseln av kadmium är större än vad kroppen kan binda som det börjar bli problem som bland annat kan leda till njurskador och skelettdeformationer. Rökare, kvinnor i fertil ålder och vegetarianer hör till riskgrupperna som kan få höga halter av kadmium i kroppen. Benbrott på grund av benskörhet, osteoporos, är därför dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män. Sverige jämte Norge och Island ligger i topp i Europa när det gäller höftfrakturer hos kvinnor.
.

Kadmium orsakar benskörhet och har tredubblats i Sverige sedan 50-talet. Det kostar svenska samhället 4,2 miljarder per år, enligt en uträkning gjord av Kemikalieinspektionen i år.

 

Gifterna i våra fiskar på tallriken

Mikael Karlsson, ordförande för Naturskyddsföreningen är förvånad över att halterna av bromerade flamskyddsmedel i den Nordsjöfisk man tagit stickprov på låg högt över EU:s föreslagna gränsvärde.

- Vi blev lite tagna på sängen över att det finns så höga halter flamskyddsmedel i exempelvis gråsej, som ju är en skolmatsalsfisk. Nu måste myndigheterna se över sina kostråd.

Läs hela artikeln här.

Allmänt om miljögifter

Cancer, leverskador och beteendeförändringar är bara några exempel på skador som kan orsakas av organiska miljögifter. Andra ämnen, som uppmärksammats på senare år, påverkar hormonbalansen i kroppen.

 

Naturvårdsverket har skrivit här om tillståndet i miljön.

Bisfenol i kvitton - hur vet man?

Jo man kan skrapa lite grann med nageln och är det termopapper kommer det att bli svartgråa rivmärken. Då är det gjort av termopapper och innehåller troligen Bisfenol.

Regeringen har gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram ett förslag till förbud mot bisfenol A (BPA) i termopapper som används i kvitton, biljetter etc. i handeln och i vissa andra servicesektorer. Detta lämnades in september 2012. Inget beslut taget än.

Så undviker du kemikalier i maten

Slarvar du med att skölja dina bär? Svenska jordgubbar besprutas i snitt åtta gånger innan de når butiken, skriver Naturskyddsföreningen på sin webbplats. Föreningens kemikaliehandläggare manar till kollektivt ansvar och förklarar varför.

Läs hela artikeln här.

Gifter i ekologisk olivolja

Råd & Rön har gjort en undersökning av ekologiska olivoljor i september 2012.

– Det är anmärkningsvärt att ekologiska oljor innehåller bekämpningsmedel, även om det är i mycket små mängder, säger Anneli Widenfalk på Livsmedelsverket.

Det är testets näst dyraste olja, Frantoi Cutrera, med ett literpris på 380 kronor som hade de högsta halterna av klorpyrifos: 28,4 mikrogram per kilo, vilket måste tyda på att oliverna besprutats. I oljorna från Saltå Kvarn och Änglamark upptäcktes drygt 5 mikrogram per kilo.

Mindre miljögifter hos unga

Under 2000-talet har halterna av miljögifterna PCB och DDT minskat med omkring två tredjedelar hos unga män, enligt en studie som gjorts åt Naturvårdsverket.

Läs hela artikeln här.

Fortplantningen störs

Var sjunde par lyckas idag inte få barn på naturlig väg. Priset vi betalar för den ökade infertiliteten är högt både för de individer som drabbas och för samhället i stort. Och i förlängningen kan utvecklingen bli ett hot mot hela vår överlevnad. Läs mer här om kemikalier och infertilitet.

DDT - ett förbjudet bekämpningsmedel

Diklordifenyltrikloretan (DDT) är ett insektsgift som introducerades 1942.

Men DDT är klassificerat som miljöfarligt, giftigt vid förtäring och cancerframkallande. Det är också mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön.

"Tyst vår”. Rachel Carsons bok, som kom 1962, fungerade som en väckarklocka. Ett förbud mot DDT blev snabbt verklighet i stora delar av världen med början i USA. I Sverige är DDT förbjudet sedan 1972. Men fortfarande används DDT i flera utvecklingsländer för att bekämpa malaria. Det sprejas då främst inomhus, för att undvika spridning i naturen. 

Halveringstiden för DDT beräknas till 15 år i jord, 350 dagar i ytvatten och 31 år i grundvatten.

Fyra gånger under de senaste tio åren har urin- och blodprover tagits hos män som mönstrar till militärtjänst, för att se hur halterna av miljögifter har förändrats. Halten av markören för DDT var knappt en tredjedel så stor 2010 som år 2000.
DDT kan fortfarande finnas kvar i vissa byggnader där det använts som fogmassa.

DDT-halten har inte ens halverats i äldre människor på 30 år.

I miljöm och djuren finns stora mängder DDT. När tidningen Råd & Rön testade tio olika ekologiska olivoljor innehöll fem av dem rester av DDT och andra bekämpningsmedel.DDT är också vanligt förekommande i fisk och kött.

Bekämpningsmedel kan påverka hjärnans utveckling

Barn till kvinnor som exponerats för bekämpningsmedel med organiska fosforföreningar under graviditeten får lägre IQ och visade sämre kognitiva förmågor i förskoleåldern. Detta visas i tre studier från olika forskargrupper i USA.

Studierna publicerades i Environmental Health Perspective den 21 maj i år. Alla tre studier är långtidsstudier som följer barnets utveckling under flera år, i detta fall från graviditet till mellan 7-9 år.
Axel Mie* är en forskare som är knuten till EPOK för att bevaka området Livsmedelskvalitet, mat och hälsa. Han menar att studierna är välgjorda och trots att denna typ av bekämpningsmedel inte är godkända i svenskt jordbruk finns det skäl att vara orolig.

Läs en sammanfattning här.

Bekämpningsmedel påverkar DNA

Ett forskarlag vid universiteten i Austin, Texas, och i Pullman, skriver i senaste utgåvan av den ansedda tidskriften PNAS att bekämpningsmedel påverkade råttor tre generationer efter att modern utsatts för giftet. Exponering av vinclozolin (ett tidigare vanligt bekämpningsmedel mot svampangrepp) ändrar stressresponsen hos råttor tre generationer efter exponering.

Tyvärr fångas inte de här långtidseffekterna upp i metoderna för godkännande av bekämpningsmedel.

 

Läs mer här.

Regler om bekämpningsmedel i trädgården

Trots att vi vet att bekämpningsmedel inte är bra för miljön är det i våra egna trädgårdar som en stor mängd av alla kemiska bekämpningsmedel sprids. Eftersom medlen innehåller många miljöfarliga ämnen som är svåra att bryta ner är det viktigt att användningen minskar.

I många fall behövs inga kemiska bekämpningsmedel för att hålla ogräs eller skadeinsekter borta från trädgården. Om du trots allt tänker använda kemiska bekämpningsmedel: följ bruksanvisningen noggrant och bekämpa inte när det är risk för regn, då sköljs medlet bort och kan skada livet i mark och vattendrag eller hamna i dricksvattnet. Använd inte bekämpningsmedel på gårdsplaner av grus, singel eller asfalt, då det lätt rinner av med nederbörden. Har du en brunn i närheten kan vattnet i den kontamineras.

Läs hela inlägget här.

Vem gör vad inom bekämpningsmedel

Naturvårdsverket har gjort en sammanställning vem som ansvarar för vad inom bekämpningsmedel. Läs mer här.

Bekämpningsmedel dödar bi

SVT.se rapporterar den 29 mars 2012 att ny forskning nu kopplar massdöden av bin till användning av olika bekämpningsmedel. Det handlar om två olika studier som i detalj studerat hur en specifik grupp bekämpningsmedel påverkar beteendet hos humlor respektive bin. Och det pekar mot att doser som, även om de inte är dödliga för insekterna, har stor betydelse för hur de klarar sig i långa loppet.

 

Plötslig bidöd, eller Colony Collapse Disorder på engelska, har drabbat populationer av bin världen över under de senaste åren. Vad som ligger bakom bidöden är inte helt klarlagt. Kvalster, virussjukdomar, för långt gången avel, och bekämpningsmedel har pekats ut som potentiella orsaker.

Läs hela artikeln här.

Bekämpningsmedel största faran

Antalet fall av barncancer och missbildningar har ökat kraftigt, skriver forskaren Karin Skill och Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna.

I Latinamerika är oron idag stor över de kemiska bekämpningsmedel som används vid odlingar av genmodifierad soja.

Debatten om genetiskt modifierade organismer (GMO) har varit intensiv även inom EU i många år. Flera länder har infört nationella förbud mot GMO och har hävdat att detta skett med stöd av gällande regler, medan EU-kommissionen och andra länder menat att förbuden gått emot rådande EU-regler.

Läs hela artikeln här.

Bekämpningsmedel

Wikipedia:

Ett bekämpningsmedel (pesticid) är en kemikalie som är avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat sätt reglera tillväxt av skadliga organismer. Bekämpningsmedel indelas av Kemikalieinspektionen i växtskyddsmedel respektive biocidprodukter. Växtskyddsmedel används i huvudsak inom jordbruket medan biocidprodukter används i industriella sammanhang.

I Sverige såldes 8 621 ton bekämpningsmedel mätt i aktiv substans år 2001. Lejonparten (69 %) var medel som används för att tryckimpregnera virke. Jordbruket svarade för 20 % av den totala förbrukningen. I Sverige är det förbjudet att sprida bekämpningsmedel utanför tomt- eller åkermark. Certifikat krävs för att införskaffa och nyttja bekämpningsmedel.

Livsmedelsverket skriver så här:

Var finns bekämpningsmedel?

Rester av bekämpningsmedel kan finnas i alla vegetabiliska livsmedel som behandlats med bekämpningsmedel under odling, lagring eller transport. Det gäller till exempel frukt, grönsaker och spannmål. Växter som används som djurfoder behandlas ibland med bekämpningsmedel och det betyder att rester även kan finnas i livsmedel som kött, mjölk och ägg.

Rester av bekämpningsmedel kan också i vissa fall finnas i yt- och grundvatten.

Läs resten här.

Livsmedelsverket utför årligen stickprover i mat och nedan ser ni resultatet av 2009 stickkontroll:

Cirka 400 substanser analyserades och följdes upp.

Det analyserades totalt 1 713 prov på färska, frysta eller bearbetade livsmedel av

såväl vegetabiliskt som animaliskt ursprung.

I 93 av 1 713 prover (5,4 %) överskreds EG-harmoniserade gränsvärden.

Flest överskridanden, 7,1 procent (84 av 1 180), förekom i frukt och grönsaker, följt av spannmål och spannmålsprodukter med 3,1 procent (8 av 258).

Sammanlagt analyserades 42 barnmatsprover, 58 vinprover och 16 prover av vegetabiliska oljor. Inga överskridanden av gränsvärdena observerades i dessa bearbetade produkter. I 20 av vinproverna påträffades dock rester av bekämpningsmedel,men i halter under gränsvärdet. De EG-harmoniserade gränsvärdena överskreds i 1,4 procent av proverna från produkter från EU-länder (8 av 592). Detta kan jämföras med att gränsvärdena överskreds i 13 procent (76 av 588) av proverna tagna på produkter producerade utanför EU.

Enligt uppgifter från Kemikalieinspektionen låg försäljningen under 2009 på cirka 1394 ton, jämfört med 2008 års försäljning på 1851 ton, en minskning på 16%. Den yrkesmässiga användningen inom trädgårds- och fruktodlingen minskade även den under 2009, med drygt nio ton jämfört med 2008 och ligger nu på 73 ton. I slutet av år 2009 var cirka 138 verksamma substanser/organismer godkända för användning i växtskyddsmedel.

Nu låter det som att bekämpningsmedel håller på att försvinna och är ganska ofarliga. Men så är givetvis inte fallet. Rester av bekämpningsmedel är vanligt förekommande i mat. Enligt en undersökning av Livsmedelsverket på äpplen hittade de rester i 87% av produkterna. Och även om bekämpningsmedel i mat skulle försvinna imorgon har vi kvar dem i miljön under många år.

 

På hemsidan Mer eko i skolan kan man läsa följande:

Rester av kemiska bekämpningsmedel finns också i våra vatten. 2010 rapporterade Länsstyrelsen i Skåne resultat från vattenprover från tio åar och vattendrag i Skåne. 94 procent av proverna innehöll bekämpningsmedel och i drygt en tredjedel av proverna var halterna så höga att riktvärdet överskreds. I snitt hittades sju aktiva substanser från kemiska bekämpningsmedel per prov och som mest hittades 18 ämnen vid ett provtagningstillfälle. Ändå kunde bara en bråkdel analyseras av de ämnen som används eftersom alla kemikalier inte går att testa. I grundvatten och dricksvatten förekommer inte rester lika ofta som i ytvatten.

Mest hittades de vanliga ogräsmedlen (glyfosat, bentazon och MCPA) men man hittade också rester av medel som sedan länge är förbjudna i Sverige på grund av sin höga giftighet, t ex atrazin. Det visar att dessa preparat är svårnedbrytbara, d v s de finns länge kvar i miljön och kan orsaka problem i naturen under många år.

Följ länken för att läsa hela texten.

 

Kändismammor får damm analyserat

På Naturskyddsföreningen har som tema i år att protestera mot gifter i barns vardag. I ett första steg har de kontaktat flera stora bloggmammor som fått barnrummens damm analyserade.

Underbara Clara

Magdalena Graaf

Miljömamman

Följ länkarna och läs mer!

Olika miljömärkningar

Konsumentverket har listat de miljömärkningar som finns på varor i butiker exempelvis:

Svanen, Bra Miljöval och EU Ecolabel är seriösa och oberoende märken som täcker ett brett spektrum av varor och tjänster. Dessa märkningar har också en helhetssyn som omfattar olika typer av miljöaspekter, till exempel energianvändning/ klimatpåverkan, användning av miljöfarliga kemikalier, utsläpp till luft, vatten och mark, resursanvändning samt avfallshantering.



Märkena Svanen, Bra Miljöval och EU Ecolabel.


Läs mer här!

Badrummets innehållsförteckning!

Jag har tidigare bloggat här om vad man kan titta på när det gäller badrumsskåpets innehåll men tänkte göra en ännu tydligare lista på vad man ska rensa ut och varför. Notera är att denna listan även fungerar i tvättstugan och köket, där många av de flytande produkterna innehåller många av nedanstående ämnen.

Det man ska veta är att alla skönhetsföretag vet att konsumenterna vill ha naturliga, fantastiska produkter och därför är det väldigt vanligt med flaskor i grönt/brunt eller vitt (fräscht) som har en etikett med gröna färger/blad/blommor/oliver samt texten som Natural, Organic, Olive oil osv. När ni börjar bli medvetna om detta faktum och inte vill bli lurade längre är det dags att granska innehållsförteckningen den s k INCI-listan. Här står de flesta ämnen som är med i produkten, i fallande ordning d v s störst först. Då kan ni börja titta på det första ämnet som inte sällan är aqua (vatten). Visst är det härligt att vi betalar så mycket för vatten ;0)

Därefter börjar det bli intressant. För i 99% av fallen förstår man ingenting, det är rena grekiskan, eller hur? Men det är då ni skriver ut den här magiska listan och klistrar i pannan, så att ni vet vad ni ska undvika. Tyvärr lär ni märka att ni får undvika väldigt mycket, men då kan ni å andra sidan göra bättre val i framtiden för er och era barns skull!

Då börjar vi & det blir i bokstavsordning för enkelhetens skull!
(Inom parantes ser ni det s k INCI-namnet)

Akrylater (acrylates) Styr konsistensen så att den blir lagom tjock i skönhetsprodukter. Används även vid nagelbyggning. Är cancerframkallande, kan orsaka allergi, astma och eksem. Hormonstörande och mutagena.

Akrylamid (polyacrykamide) En stabilisator/förtjockningsmedel som är cancerframkallande och kan ge nervskador.

Aromatiska aminer (PPD/parafenylensiamin, 4-amino, 2-hydroxitoulen, p-aminofenol, 2,5-diaminotoluen, 2-notro-1, 4-fenylendiamin, p-phenylenediamine osv) Vanliga i färgningsmedel t ex Schwarzkopf och Garnier. Var förbjudet tills vi gick med i EU. Är cancer- och allergiframkallande, hittats i bröstmjölk, kan skada kromosomer. PPD förekommer även i hennatatueringar.

BHT/BHA Används ofta i fasta tvålar då de gör så att tvålarna inte färgar av sig eller härsknar. Cancerframkallande och giftig för vattenorganismer. Får inte finnas i Svanemärkta produkter men gärna i mat under namnet E321.

Bronopol (2-bromo, 2-nitropropane-1, 3-diol) Bakteriedödande. Farligt vid hudkontakt, giftigt för vattenorganismer.

EDTA (slutar med edta i namnet t ex sodium edta osv) Gör hårt vatten mjukare eller binder sig med olika metaller som fällt, så att de inte syns i produkter. Otillräcklig forskning vad det gör i kroppen eller miljön.

Ftalater (DEP, DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP, DNOP osv) Gör så att parfymer doftar längre och krämerna tränger in bättre. Är hormonstörande, kan störa fosters neurologiska utveckling och ge ADHD. Högst halter av ftalater hittar man hos kvinnor i fertil ålder. Ett par av de värsta ftalaterna är förbjudna i skönhetsartiklar och leksaker.

Formaldehyd (utsöndras från bl a Dihydroxyacetone, Diazolindinyl urea och Imidazolidinyl urea) Konserveringsmedel, nagelförstärkare i nagellack. Giftigt att andas in, cancerframkallande. Förbjudet i sprayburkar. Utsöndras från bl a Dihydroxyacetone, Diazolindinyl urea och Imiz´dazzolidinyl urea.

Hydrokinon (hydroqinon) Blekningsmedel i hudkrämer, förbjudet sedan 2001, men kan förekomma i små, mindre ansvarsfulla butiker och hemsidor.

Kathon (kathon cg, methylchloroisothiazolinone, methylisothiazolinone) Konserveringsmedel som ger kontaktallergi, giftig för vattenorganismer. Finns bl a i YES diskmedel.

Mineralolja (mineral oil, paraffin, vaselin, paraffinum liquidum, petrolatum, petroleum, ozokerit) Mycket vanlig i skönhetsprodukter, t ex krämer. Framställs av fossil råolja men till skillnad från garagets produkter (där du också hittar dem) är den för skönhetsprodukter väldigt ren. Billig att tillverka, hållbar. Innehåller ingen näring, lägger sig som en skyddande film över huden. Består av stora molekyler som inte går in i huden. Studier har visat samband mellan mineralolja och ledsjukdomar och fibromyalgi samt inflammationer i lederna.

Nanopartiklar - (behöver inte uppges på INCI-listan) Minipartiklar av vanliga ämnen. Gör att krämer tränger ännu djupare ner, till exempel innehåller vissa "brun-utan-sol" nanopartiklar av koppar. Vid djurtester visade det sig att nanopartiklarna vandrade ända upp till hjärnan. Sprejar du något med nanopartiklar så andas du in dem och de hamnar i lungorna. Otillräcklig forskning vad det gör i kroppen eller miljön.

Nitrosamin (kan bildas av ämnen som DEA/diethanolamine, TEA/triethanolamine, DEA/cocamide, bronopol m fl) Ett cancerframkallande ämne som bildas av att olika ämnen kombineras. Därför är dessa kombinationer i en produkt förbjudna. Men det är oklart vad som händer när man blandar olika produkter med ovan nämnda ämnen.

Parabener (slutar på paraben) Ett konserveringsmedel. Liknar det kvinnliga könshormonet östrogen och har hittats i bröstcancertumörer. Tar sig in genom huden och ut i kroppen. Propyl- och Butylparaben är de som uppförts på ChemSec:s lista som misstänkt hormonstörande. Finns i livsmedel som E214, 218. Propylparaben förekommer i godis.

Parfym (perfume, fragrance, linalool, limonen, geraniol) Dofter som, om de är syntetiska, inte sällan innehåller ftalater, vilket inte behövs uppges på INCI-listan. Allergiframkallande. Man räknar med att över 400 000 människor i Sverige idag är överkänsliga mot starka dofter. Observera att många dofter kan framställas både syntetisk och på naturlig väg. Om doften är naturlig står det ofta en stjärna och därefter organic.

Polypropenglykol/Polyetylenglykol (allt som har PEG/PPG i namnet) Mjukgörare och rengörande, mycket vanlig. Cancerframkallande, hormonstörande, utvecklingsstörande. Är bioackumulerade (lagras i fettvävnaden) och persistenta (bryts inte ner i naturen).

Resorcinol Vanligt i hårfärger. Kromosomskadande/mutagent, hormonstörande och allergiframkallande. Kan orsaka systemisk förgiftning, klåda och utslag. Giftigt för vattenorganismer.

Silikoner (allt som slutar på -cone) Mycket vanliga i alla skönhetsprodukter. De gör håret glansigt och mildrar effekterna av tensiderna. Svåra att bryta ned. För att lösa silkonet i håret behövs tensider, en form av moment 22 alltså. Kan omvandlas till siloxaner.

Siloxaner (siloxane) Används som bas i hygienprodukter, vanligt i hudkräm, deodorant, solkräm. Gör att det inte känns kallt när man smörjer in huden. Bioackumulerbar (lagras i fettvävnaderna), giftig för vattenlevande organismer. Misstänks cancerframkallande. Sprids även via luften och har hittats i fåglar på Svalbard.

Tensider (sodium lauryl sulfate, sodium laureth sulfate, cocamidopropyl betain, nonoxynol, cocamide DEA) Används i hygienprodukter och i löddrande produkter som shampoo, diskmedel osv. Rengör och löddrar, mjukgör och tar bort statisk elektricitet. Står ofta högt i INCI-förteckningen. Uttorkande, hudirriterande, därför tillsätts ofta silkoner för att ta bort de negativa effekterna. Vissa är cancerframkallande och hormonstörande. Giftiga för vattenorganismer

Triclosan Bakteriedödande. Finns kvar i vissa tandkrämer, deodoranter och acneprodukter även om utbudet minskat. Undvik "antibakteriellt". Giftig för vattenorganismer, har hittats i bröstmjölk hos ammande kvinnor. Kan omvandlas till dioxiner, som varit förbjudet länge och är cancerframkallande och hormonstörande.

Zinkpyrition (zink pyrithione) Ett konserveringsmedel som är giftigt för vattenorganismer. Vanligt i mjällshampoo. Får endast användas i produkter man sköljer av från huden/håret då det annars kan påverka nervsystemet. Värsta märket Head & Shoulders mjällshampoo?


Jag förstår att listan är överväldigande. Ett tips är att börja att rensa ut allt med tensider i, sedan har ni inte så mycket kvar i badrumsskåpet och slipper gå igenom alla INCI-listorna. När det gäller att köpa nytt så rekommenderar jag ekologiskt med så högt organiskt innehåll som möjligt. Se till så att det är certifierat med antingen ECOCERT, Cosmetique BIO Charte cosmebio, BDIH, NaTrue eller the Soil association.

2 korta tips är också:

Bättre med tub eller pumpflaska, gärna mörka förpackningar. Då behövs färre konserveringsmedel.

Undvik produkter med parfym.

Lycka till!

För er som vill fördjupa er finns boken Badskumt här för facila 46 kronor.


Källa faktalista: Badskumt av Katarina Johansson/2012.

Amerikanska hemsidor om kemikalier!

Titta in på:

Healthy Stuff - Safer Chemicals, Healthy Families, a nationwide effort to pass smart federal policies that protect us from toxic chemicals. http://www.healthystuff.org/

Safe Mama - SafeMama™ should serve all parents as a resource to find information to help them protect their kids. With the onslaught of toy problems, lead paint, toxic chemicals and other health concerns popping up in the news, I wanted to create a site where parents can go to find what they need to make educated and informed decisions. http://safemama.com/

Healthy child -  Healthy Child Healthy World has been a national leader for nearly two decades, igniting a movement of awareness and responsibility. We inform and inspire millions of people to take action and create cleaner, greener, safer environments where children and families can flourish.
http://healthychild.org/

Cocktaileffekten ska undersökas!

I juni i år skrev Miljöportalen här om att Formas beviljas 45 miljoner kronor till två projekt.

20 miljoner går till ett femårsprojekt för att studera den så kallade cocktail-effekten, alltså kombinationseffekten när flera olika kemikaliska ämnen samverkar. Det finns idag inte så mycket forskning om detta, bland annat för att det finns en stor mängd olika kemikalier att kombinera, men också för att halterna kan varieras.

Det är Åke Bergman, professor i miljökemi, som är ansvarig för projektet som heter "Bedömning av hormonstörade ämnen i blandningar med inriktning på sköldkörtelpåverkan - med katter som modell för människors inomhusexponering för kemikalier". Det andra projektet leds från Göteborg och handlar om biocider och metallers inverkan på utvecklingen av antibiotikaresistens.
‒ Det finns ett stort behov av kunskap inom dessa områden och det är glädjande att två starka forskargrupper nu kan ta sig an några av de stora utmaningar som kemikaliesamhället ställer oss inför, säger Anna Ledin, Formas huvudsekreterare.

Cocktaileffekten av läkemedel i haven!

Den så kallade ”cocktaileffekten” är ett reelt problem för haven, konstaterar nu forskare vid Göteborgs universitet. En ny avhandling visar att den sammanlagda effekten av läkemedelsrester i haven påverkar mikroalgerna mycket mer än de enskilda kemikalierna gör, var och en för sig.

Läs mer här.

Cocktaileffekten ignoreras av EU

- Det är väl känt att de många tusen kemikalier som finns på marknaden kan samverka med förvärrade cocktaileffekter på hälsa och miljö som följd. Trots det bedöms kemikalierna en i taget. Att EU-kommissionen nu inte föreslår skärpta regler är ett misslyckande, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Läs mer här!

Cocktaileffekten

Cocktaileffekten är en benämning på hur kemikalierna samverkar tillsammans i produkter, naturen eller våra kroppar.

Det farliga är att man hittills mätt varje kemikalies verkan för sig och inte tagit hänsyn till cocktaileffekten, d v s vad händer när man har 30 olika kemikalier i en produkt/i kroppen eller i miljön. Idag vet man väldigt lite om cocktaileffekten och studierna av detta är begränsat. Man talar om tre olika effekter:

1+1=2 det blir ingen förändring av när två kemikalier samverkar
1+1=3 kemikalierna påverkar varandra och effekten av dem blir större
1+1=0 kemikalierna tar ut varandras effekter

I exempelvis parabener har man märkt att fler parabener gör att det behövs mindre mängd, här är alltså 1+1=3. I flera studier på råttor har man upptäckt att två ofarliga kemikalier tillsammans plötsligt blev farliga, bland annat på parningsbeteenden och fertilitet.

Från Livsmedelsverkets hemsida:

Samverkanseffekter uppstår när olika kemiska ämnen samverkar och kan leda till hälsofara. Vi utsätts varje dag för många olika kemikalier, bland annat via maten. De flesta av kemikalierna är naturliga och kan påverka hälsan både negativt och positivt. De icke naturliga kemikalierna är bland annat bekämpningsmedel, miljögifter och vissa livsmedelstillsatser. Hur alla dessa ämnen, både naturliga och icke naturliga kemikalier, samverkar kallas ibland cocktaileffekt.

Finns det studier som visar att 1+1 inte är 2?

Ja. Det har visat sig att samverkanseffekten ibland är större, men ibland också mindre, än summan av effekterna från de enskilda ämnena. Att resultaten är så olika beror bland annat på hur mycket man utsätts för, vilken effekt och vilket organ man har studerat.

Finns det forskning om samverkanseffekter?

Ja, men eftersom antalet möjliga kombinationer är nästan oändligt brukar forskarna begränsa sig till mer enkla blandningar. Det finns forskningsartiklar som beskriver samverkanseffekter av olika mögelgifter, PCB:er, ämnen som bildas vid upphettning m.fl.

Tar man hänsyn till samverkanseffekten när man beräknar gränsvärden?

Ja, för vissa gränsvärden, till exempel för dioxiner och vissa bekämpningsmedel. Möjligheten att sätta gränsvärden för en grupp av ämnen, till exempel PCB:er, PAH:er och mögelgifter, diskuteras också.

Gift i 90% av golvlackerna enligt test

Den 18 juni 2012 granskade Folksam den svenska marknadens golvlacker.

"Bara 10 procent av golvlackerna på den svenska marknaden klarar gränsvärdena för miljögifter som gör att de kan bedömas som ofarliga för människa och miljö. Det visar en granskning som redovisas i Folksams Byggmiljöguide.

– Det är första gången vi granskar golvlacker. Föga hade vi räknat med så nedslående resultat, säger Folksams miljöchef, Karin Stenmar."

Läs hela artikeln här!

Folksam publicerar Folksams Byggmiljöguide som redovisar byggprodukter som är bra både ur hälso- och miljösynpunkt. Guiden används av arkitekter, fastighetsbolag, kommuner, byggföretag och privatpersoner som vill ha en oberoende granskning av byggmaterial.

Är dina träningskläder giftiga?

Må Bra har publicerat en artikel här angående träningskläder innehållande olika kemikalier!

De nämner bland annat att man ska akta sig för antibakteriella plagg, vars syfte är att hålla svettlukten borta. Men i många plagg används Triklosan och silverjoner som är konstaterat giftiga för vattenorganismer samt kan orsaka reproduktionsproblem och orsaka multiresistenta bakterier.

Vattenavstötande plagg är ofta behandlade med perfluorerade ämnen, vilka också är skadlifa, se mer under det ämnet på bloggen.

Dessutom har en studie, gjord av Kemikalieinspektionen, visat att 98 procent av de aktiva ämnena tvättas ur redan efter tio tvättar.

Fråga istället efter miljömärkta plagg när du handlar, gärna plagg märkta med Bra Miljöval, GOTS, EU Eco label eller Svanen.

Förpackningarna som läcker mest perflorerade ämnen

I en dansk studien har man undersökt ett stort antal matförpackningar från Sverige, Danmark och Kanada. Undersökningen redovisar både hur mycket perflourerade ämnen som finns i själva förpackningen, men även hur mycket som överförs till maten.

Flourföreningar eller så kallade perflourerade ämnen används i förpackningar för de ska stöta bort både vatten och fett. Perflorerande ämnen misstänks bland annat ge skador på nervsystemet.

IDen förpackningstyp som för över mest perflourerande ämnen är micropopcorn. Här är listan över de livsmedel som innehöll mest av ämnet.

Popcorn, Furuhill, 632 mikrogram/kilo mat
Popcorn, OLW, 2 400 mikrogram/kilo mat
Popcorn, Estrella, 306 mikrogram/kilo mat
Popcorn Blomberg Bills, 186 000 mikrogram/kilo mat
Kakförpackning på Subway*, 107 000 mikrogram/kilo mat
Rågbröd-mix, Finax*, 15 700 mikrogram/kilo mat
Pommes Frites från McDonald's**, 8 020 mikrogram/kilo mat

* Testad produkt är inköpt i Danmark.
** Testad produkt är inköpt i Kanada

Underlag Testfakta 2011

4 sätt att undvika gift i barnens mat!

Naturskyddsföreningen bloggar här i januari i år om hur man undviker gifter i barnens mat!

Utdrag:

"Bly i barngröt? Gift i nappflaskor? Världens farligaste ämnen i svensk fisk? Låter som dåliga skämt, men är dessvärre sant. Skadliga kemikalier är omöjliga att slippa undan tack vare kass politik och oansvariga företag. Barn är särskilt känsliga. Men det går att undvika en hel del kemikalier, bland annat genom att vara lite petig i matbutiken."

Fjällräven & Greenpeace!

Greenpeace fann i sin klädkampanj bland annat fluorkarboner i Fjällrävens jackor. De svarar här!

Kavat - ekologiska skor!

På Kavats hemsida står utförligt om kemikalier i deras produkter, en av få företag som har en sådan trevlig lista. Deras miljömärkta skor är bland annat fria från krom, teflon, PTFE och andra fluorerande kolväten.  Läs mer här!

Skadliga ämnen i matförpackningar!

Skadliga ämnen kan till exempel överföras från vissa former av husgeråd i plast, kartonger och förpackningar som innehåller mycket färg.

– Det är så låga halter per dag så de ger inte upphov till akuta effekter utan kan leda till cancer eller genetiska skador först efter lång tid, säger Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket.

Läs hela artikeln här!

PFOA/PFOS enligt KemI

Vanliga produkter där perfluorerade ämnen kan ingå är impregnerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläcknings­skum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronikindustrin. De perfluorerade ämnena används för att utnyttja ämnenas förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

Enligt produktregistret hos Kemikalieinspektionen finns cirka 20 ton perfluorerade ämnen i kemiska produkter i Sverige. Men mängden visar bara en del av sanningen. Perfluorerade ämnen används i låga halter i många produkter och behöver därför inte anmälas till produktregistret. Uppgiften säger heller inget om den mängd perfluorerade ämnen som kommer in i landet via färdiga varor, vilka troligen står för den dominerande delen av användningen i Sverige.

Användning

Textil- och läderimpregnering

Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för perfluorerade ämnen. Fluortelomerer används som smuts- och vattenavvisande yta på textilen, till exempel på allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor, stoppade möbler, markiser med mera.
Vatten- och smutsavvisande textilier kan bestå av väv av teflon, polyester, polyamid etc. som är impregnerade med en dispersionspolymer med "telomersvansar". Mycket tyder på att dessa svansar kan släppa från polymeren och/eller att impregneringen innehåller obundna resttelomerer. Telomerer kan sedan långsamt brytas ned till PFCA.

Papper och livsmedelsförpackningar

Papper kan vara behandlat med impregneringsmedel som innehåller fluortelomerderivat (till exempel fosfatestrar) eller fluortelomerdispersion (polymer med "telomersvansar"). Det är framförallt i livsmedelsförpackningar där fettavvisande egenskaper är önskvärda som de hittas.

Rengöringsmedel med mera

Perfluorerade ämnen används i låga koncentrationer i rengöringsmedel såsom fönsterputsmedel, golvpolish, vaxer och bilvårdsprodukter. Trots att koncentrationerna i produkterna är låga kan utsläppen till miljö vara betydande.
Perfluoroktansyra (PFOA) kallas ibland i medierna för "Teflon-kemikalie". PFOA används mycket riktigt som hjälpkemikalie vid tillverkningen av polymeren polytetrafluoretylen (PTFE). Teflon är ett varumärke. Enligt tillverkaren finns PFOA inte kvar i den färdiga produkten men tillverkningen har historiskt varit en källa till stora utsläpp till miljön.

Ansamlas i naturen

Perfluorerade organiska ämnen är vitt spridda i miljön och det finns indikationer på att halterna av vissa av dem ökar i bland annat Arktis. Ämnena har det gemensamt att de är mycket stabila. En del bryts ned långsamt eller inte alls medan andra omvandlas till persistenta ämnen i naturen. Sådana persistenta ämnen är till exempel perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA).
PFOS är ett så kallat PBT-ämne, det vill säga persistent, bioackumulerande, toxiskt. Det innebär att PFOS inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer.
PFOS ersätts idag ofta med andra persistenta perfluorerade ämnen som inte tas upp i organismen och därför är mindre giftiga.
Användningen av ämnen som kan brytas ned till PFOS har minskat under senare år. Kemikalieinspektionens erfarenhet är dock att de till stor del har ersatts med andra perfluorerade ämnen. En del av dessa, till exempel fluortelomerer, kan långsamt brytas ned till PFOA.
PFOA:s egenskaper är ännu inte fullt utredda men utöver att det är svårnedbrytbart i naturen är det är sannolikt reproduktionsstörande och kan vara cancerframkallande.
Regleringar av perfluorerade ämnen är på gång på flera håll i världen och utfasning av flera av dessa ämnen pågår. Inom EU har man beslutat att begränsa användningen av PFOS (direktiv 2006/122/EG).

Efterfråga mindre farliga alternativ

Det finns för närvarande inga uppgifter som tyder på att perfluorerade ämnen skulle innebära en akut hälsofara. Det finns därför ingen anledning för privatpersoner att göra sig av med produkter, exempelvis allvädersjackor, som kan innehålla sådana ämnen. Det är dock av största vikt att perfluorerade ämnen inte ökar ytterligare i naturen, i djur och i människor.
Konsumenter kan bidra till minskad användning genom att fråga om produkter de köper kan innehålla perfluorerade ämnen och efterfråga mindre farliga alternativ.

Riskämnen för gravida utreds!

En väldig databas ska visa vilka hormonstörande ämnen som finns hos gravida och deras foster tidigt i graviditeten.

Bland annat kommer alla gravida kvinnor i Värmland att bjudas in för att delta i studien som ska följa mamma och barn från fosterstadiet till skolåldern.
Läs mer här!

Miljögifter i kläder läcker ut i miljön

Giftiga ämnen i kläder som behandlats med bakteriedödande ämnen sköljs ut i naturen vid tvätt. Kemikalieinspektionen testade drygt 30 plagg som behandlats mot dåligt lukt.
                  

Annons:

16 plagg innehöll silver och två en blandning av triklosan och triklorkarban, ämnen som är extremt giftiga för vattenlevande djur. Alla plaggen läckte ämnen när de tvättades.

- Det är värre än vi trodde, säger Anne-Marie Johansson på Kemikalieinspektionen till Dagens Nyheter.

Läs hela forskningsresultatet här!

Gift i bänkskivor och badrum!

Många bänkskivor i kök och badrum innehåller det miljöfarliga och giftiga ämnet triklosan. Det visar en rapport sammanställd av Naturvårdsverket.

Läs hela artikeln på Sydsvenskan!

Notera Sydsvenskans rättning en vecka senare:

Sydsvenskan skrev i veckan om förekomsten av triklosan i bänkskivor. Företaget som tillverkar Silestone slutade använda medlet för två år sedan. Som bakteriedödande medel använder de istället silverjoner.

Fria silverjoner är den giftigaste formen av silver. Ämnet används till exempel i vissa träningskläder för att ta bort bakterier och därmed svettlukt. Användandet har fått hård kritik från miljö- och konsumentorganisationer.

Skadliga nivåer av triklosan i floden Elbe

Epoch times skriver om höga halter av Triklosan i floden Elbe.

Triklosan har funnits på marknaden sedan 1972 men det var inte förrän 1998 som de första allvarliga effekterna upptäcktes.

Miljögiftet återfinns inte bara i avloppsvatten utan även i människans blodplasma och i bröstmjölk.
Ungefär 350 ton triklosan användes i EU-länderna 2005. Ändå har man ännu inte kontrollerat läget i stora delar av Europa.

Följ länken och läs mer.

Forskning om hemmets kemikalier!

Varor och produkter i vår omgivning innehåller mängder av farliga ämnen och är viktiga måltavlor för framtidens kemikaliearbete. Ny svensk forskning kartlägger vilka ämnen som läcker ut från plaster, gummi och textilier och i vilken omfattning.

Bland annat testas bildskärmar, jackor, bildäck o s v, allt för att mäta vilka produkter som är "kemikaliefarligast" i hemmet.

Läs mer här!

Tips på nättidning Miljöforskning!

Tidningen Miljöforskning är Formas tidning för ett hållbart samhälle och publicerar olika artiklar angående miljöförstöringen i vår vardag.

I December 2012:s nummer var titeln "Skadliga kemikalier kostar samhället miljoner".

Läs mer här!

Tungmetaller i barngröt och välling!

"Testfaktas laboratorieanalys visar på fortsatt höga halter av tungmetaller i barngröt och välling. För en av de testade grötprodukterna räcker det med tre portioner om dagen för att komma upp i blynivåer som kan påverka hjärnans utveckling."

Publicerat: 11 januari 2013 av Testfakta

 

Se hela resultat här!

Bisfenol i barnens leksaker förbjuds inte

– De kemiska analyser av BPA i leksaker och barnartiklar som Kemikalie­inspektionen låtit utföra tillsammans med en vetenskaplig granskning av forskning på BPA pekar inte på någon risk trots att vi har varit extra försiktiga i riskbedömningen. Därför föreslår vi i dagsläget inga åtgärder för att minska exponeringen för BPA från leksaker och barnartiklar, säger Agneta Falk-Filipsson på Kemikalieinspektionen i en kommentar.

Läs mer här!

Bly i handväskor!

Testfakta har undersökt blyhalten i handväskor, värst var väskor från Gina Tricot! Läs mer här!

Mineralolja

Mineralolja är en av de vanligast förekommande ingredienserna i hudvårdsprodukter och går bland annat under namn som Mineral Oil, Paraffinum Liquidum, Vaselin, Paraffin, Vit mineralolja, Medicinsk vitolja, Oleum petrolen, Oleum vaselini, Paraffinum, Vaselin Oil, E 905, Paraffin Oil, Liquid paraffin

Det råder delade meningar om mineraloljan och letar man på nätet finner man främst:

- att många motståndare till mineralolja är företag som säljer naturliga produkter
- att det finns väldigt lite information om mineraloljans skadlighet och verkan så som det gör med kemikalier som parabener, ftalater och flamskyddsmedel.

Det som talar till dess nackdel är att den är oljebaserad och därför inte särskilt miljövänlig samt att den inte tillför huden något.

Läs till exempel mer här.

Allmänt om kemikalier

Under de senaste 50 åren har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Under samma tid har mäns spermieproduktion halverats och många sjukdomar har ökat dramatiskt. Otaliga studier tyder på ett samband men det tar alltför lång tid innan eventuella förbud införs och under tiden har kemikalieindustrin släppt hundratals nya kemikalier på marknaden. Att människan idag lever i ett kemiskt experiment är ingen överdrift, i genomsnitt finns ett hundratal kemikalier i våra kroppar. Men även om man aldrig kan bli kemikaliefri kan man banta halterna genom att göra aktiva val, inte minst i hemmet.

Idag är kemikalieindustrin den största globala ekonomin med 10 % av världsmarknaden och många studier kopplar ihop kemikalier med diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, allergier, astma och autism samt barnlöshet.

Många företag inom kemikalieindustrin vill inte kännas vid de problem de orsakar och i många fall tar det många år innan forskning bevisar att en kemikalie är farlig och den förbjuds. Då brukar oftast ett liknande ämne komma som ersättare, vilka ofta är lika farliga.

Men det finns också en positiv utveckling. Allmänheten börjar bli mer medveten och fler krav ställs på företagen. Man kan själv påverka, genom att vara en aktiv konsument. Fråga gärna i butikerna om de har Bisfenolfria kvitton, om de har ftalatfria leksaker eller om deras möbler är utan bromerande flamskydd. Många företag håller på att förbättra sin medvetenhet satsar på att öka sitt ekologiska sortiment.

Många organisationer arbetar också aktivt med att informera och påverka företag, människor och politiker att begränsa kemikalieexponeringen. Naturskyddsföreningen har bland annat haft aktioner som ”Rädda mannen”.

I det kemiska experiment folk omedvetet är med idag, finns många frågor och få svar. Endast framtiden kan utvisa om människan kan överleva alla de sjukdomar hon själv skapat, om kemikalierna kommit för att stanna och om vi överlever dem.

Perfluorerade ämnen PFOA

Förr i tiden brukade gruvarbetarna i Japan sända ned en kanariefågel i gruvan för att se om luften var hälsosam. Om kanariefågeln kom upp oskadd var luften bra. Så börjar inledningen i boken ”Kanariefåglarna ryter” av Ingrid Franzon, en bok som beskriver kemikaliesamhället vi lever i idag.

Anledningen till att man använde kanariefåglar var deras känsliga andningssystem. Ett av världens största kemikalieföretag DuPont (omsättning 38 miljarder dollar 2011) tillverkar PFOA som används vid framställning av Teflon. De skriver i varningstexter ”Tyvärr kan dödsfall hos fåglar förekomma vid tillagning med kokkärl med non-stickbeläggning. Därför bör man alltid ta ut sina fåglar ur köket innan man börjar laga mat”, är ingen tillfällighet och otaliga berättelser på internet bekräftar att det är normalt förekommande. DuPont har varit indragna i otaliga kontroversiella åtal gällande vattenförorening och förgiftning.

I mars i år intervjuades Monica Lind, miljötoxikolog och docent i miljömedicin vid Uppsala Universitet, av ”Hållbar livsstil” på P3 om hur köksutrustningen påverkar oss. Hon informerade att teflonpannor och non-stick är en form av plast. Ytan blir lätt repad och när teflonpannan värms upp kan giftiga gaser frigöras som är aggressiva mot andningsorganen, cancerogena och kan orsaka plastfrossa/polymerfeber som ger influensaliknande symptom.

”A nightmare!” utbrister Rick Smith som skrivit boken "Förgiftad" om materialet som bor i våra stekpannor – bland annat. PFOA är i princip omöjligt att bryta ned i naturen, vilket är orsaken till att det nu hittats i kropparna hos bland annat isbjörnar i Arktis.

PFOA som teflon i stekpannor och sockerkaksformar är lätt att känna igen, men kan även finnas i mindre kända former som i läppstift, fodrade pizzakartonger, fläckavvisande medel på soffor och – mer vanligt i Sverige – i vattenavstötande jackor. Inte sällan i varumärken som Canada goose och Gore-tex.

Kemikalier i kläder

Det används stora mängder kemikalier vid varje steg i tex­tiltillverkningen. Det är inte ovanligt med 1-3 kilo kemikalier när en vanlig t-shirt produceras. Det tillsätts också ämnen till den färdiga produkten för att uppnå funktioner som anti­bakteriell eller vattenavvisande.

Man ska undvika plasttryck på kläder, de kan innehålla ftalater. När det gäller Gore-Tex är dessa i de flesta fall innehållande fluorerade kemikalier. Greenpeace tar just nu aktion mot stora klädföretag och har bland annat fått H&M, Zara och Levi´s att lova fasa ut farliga kemikalier i sin produktion till 2020.

Från fiber till färdig produkt sker tillverkningen i flera steg och i många processer är kemikalier inblandade, till exempel vid fiberframställning, blekning, färgning och tryckning. Kemikalier tillsätts ofta till den färdiga produkten för att uppnå olika funktioner, till exempel anti­bakteriell behandling av sportkläder, flamskyddsbehand­ling av möbeltextilier, impregnering av allväderskläder och medel för att motverka mögel vid transport och för­varing. Den största mängden kemikalier används i färgningsprocessen. Det visar en studie

Vissa kemikalier som används kan vara farliga både för hälsan och miljön. Astmatiker och allergiker kan vara extra känsliga för en del kemikalier i textilier. T ex ftalater, som är förbjudna i vissa leksaker men inte i kläder och skor.

Att välja ekologiskt eller att förtvätta kläderna 1-3 gånger minskar förekomsten av kemikalier.

Greenpeace kämpar mot gifter i kläder!

Greenpeace tar nu aktion mot de stora klädföretagen och manar folk till att protestera mot alla kemikalier som finns i kläder och som används vid framställning av kläder! Läs mer här!

Lista på företag utan parabener!

Living green har publicerat en lista i mars 2012 över företag & hur de förhåller sig till parabener. De med grönt har inga parabener i sina produkter, de med rött, nja, de har sagt att de inte kommer fasa ut parabener i sitt sortiment. Vi får väl se.

Se Living green för att uppdatera er!

Om Parabener - fördjupning

Parabener framställdes första gången 1927 av ett tyskt bolag i USA och började genast användes i kosmetika. De har varit ett av favoritmedlen i årtionden och finns idag i nästan alla kosmetiska produkter. Men rapporter från början av 2000-talet visar att det kan påverka hormonerna i kroppen och därför har man börjat leta efter ersättningar.

Parabenerna finns på listan över tillåtna konserveringsmedel och det rör sig om ett tjugotal olika parabener. Poängen med att ha olika parabener är att de har varierande löslighet i vatten respektive fetter och därför passar för olika behov med hänsyn till produkternas sammansättning. Det gemensamma för gruppen parabener är den kemiska grundstrukturen bensoesyra, ett ämne som finns naturligt i växter.

Det finns olika parabener som till exempel:

Metylparaben är inte akut giftig vid förtäring och är inte farlig för vattenorganismer. Har ingen bevisad hormonell effekt.

Butylparaben är den paraben som först bevisade hormonell effekt i djurförsök. Den är också giftig för vattenorganismer.

Etylparaben är inte cancerogent, inte akut giftig vid förtäring och inte farlig för vattenorganismer. Har en bevisad hormonell effekt i djurförsök.

Propylparaben används bland annat i godis och torkade köttvaror. Personer som inte tål acetylsalicylsyra, men även andra, kan få överkänslighetsreaktioner.

Isobutylparaben är mindre vanlig att använda, men anses lika farlig. I Danmark har man gått ut med varningar till gravida och småbarnsföräldrar att inte välja produkter som innehåller isobutyl- och butylparaben.

Den 28 januari 2005 konstaterade EU:s vetenskapliga kommitté för förbrukningsprodukter, SCCP, att man inte kan utesluta att konserveringsämnena, propylparaben, butylparaben och isobutylparaben, kan ha hormonrubbande effekter.

En expertgrupp inom EU har kommit fram till att de vanligaste parabenerna, methylparaben och ethylparaben är säkra att använda i kosmetika och hygienprodukter. Däremot finns en osäkerhet kring propyl- och butylparaben och därför pågår fortfarande utvärdering av nya studier av dessa parabener.

Ett antal omdebatterade undersökningar pekar på ett sammanhang mellan kända, hormonstörande ämnen och en reducering av antalet sperma och ökning av chansen för testikelcancer för män 4,5.

En engelsk undersökning har också funnit parabener i en stor andel av bröstcancerknölar. Robert Golden och Jay Gandy (Journal of Applied Toxicology, 2004) har funnit parabener i kvinnors bröst som har bröstcancer. Däremot är de osäkra på om det är parabener som orsakade cancern. Det finns också misstankar om att flera av parabenerna kan vara allergiframkallande. Man bör vara extra vaksam på användande av Parabener hos barn och spädbarn då de generellt sätt är mer känsliga för miljöpåverkan och deras kroppar lättare absorberar ämnen.

Undersökningar på det danska Rigshospitalet i Köpenhamn visar att phtalater och parabener i krämer tas upp via huden och kan mätas i blod och urin (tidningen Politiken 18 oktober 2004). Mot bakgrund av de nya resultaten råder Miljøstyrelsen i Danmark gravida och småbarnsföräldrar att välja produkter utan konserveringsmedlena butylparaben och isobutylparaben, som har störst hormonliknande effekt. Trots att det råder delade meningar om huruvida parabener är farliga eller inte så anser många att man bör undvika butylparaben, som är den mest giftiga av dem. Och paraben i deodoranter.

Var finns parabener?

Den danska konsumentorganisationen har undersökt hudvårdsprodukter och schampoo och listat dem i tre olika kolumner: de som inte har parabener, de som håller på att fasa ut dem och de som inte vidtar några åtgärder. Kolla listan på: http://www.forbrugerraadet.dk/tema/hormonkemi/positiv-og-negativlisten/

Men de finns även i konserveringsmedel som finns i livsmedel som godis och torkat kött. De benämns som e-nummer E214, E216och E218. De används även som konserveringsmedel i till exempel natriumsalterna.

Vissa parabener finns även naturligt i vissa livsmedel, som till exempel metylparaben finns i blåbär. Men när man äter parabener så bryts de ner i kroppen och de blir mindre starka.

Källa: Sveriges konsumenter

Danmark inför förbud mot parabener

Danmark är det första landet i EU som förbjuder paraben i produkter som vänder sig till barn. Det är den danska regeringe med hälsoministern Karen Ellemann i spetsen som kommer att införa ett förbud mot propyl- och butylparabener i kosmetika, krämer och produkter som vänder sig till mindre barnupp till tre år.

- Det är en stor seger för konsumenterna. Den danska hälsoministern visar att Danmark är i fronlinjen när det gäller att skydda konsumenter mot kemikalier som påverkar det endokrina systemet, säger Camilla Hersom, ordförande i den danska konsumentorganisationen, Forbrugerrådet.

I våras införde Danmark förbud mot Bisfenol A i nappflaskor och nu inför de förbud mot två parabener. Målet är att fasa ut alla produkter som innehåller kemikalier som kan påverka hormonerna i kroppen.

Det är den danska konsumentorganisationen, Forbrugerrådet, som har tagit initiativ till debatten om parabener. De har genomfört en undersökning under 2010 som 995 personer i åldern 18-80 år svarat på. Resultatet från undersökningen visar att konsumenter är trötta på att ta ställning till huruvida en produkter innehåller hormonförstörande medel eller inte. De vill att politikerna ska ta sitt ansvar och förbjuda konserveringsmedlen som innehåller paraben.

Så många som 97 procent av vill ha märkning på produkter med de farliga parabenerna och 80 procent vill att det införs ett förbud mot de kemikalier som har en bevisad negativ effekt på hormonerna.

Parabener

En klass av kemikalier som används som konserveringsmedel i godis, livsmedel, kosmetika, rengörings- och diskmedel, solkrämer, tandkräm, rakgel, hud- och hårvårdsprodukter samt farmaceutiska industrier och i kvitton. Sedan 90-talet har förekomsten ökat med 180 procent.

Om du tittat i ditt badrumsskåp är det stor chans att åtminstone  50% av produkterna innehåller parabener. Bland annat Make Up Store har dem i sina produkter medan Body Shop håller på att fasa ut dem.

Vid förfrågan till Make Up Store, som har flera olika parabener i sina produkter, menar de att parabener är helt ofarliga och att många företag har tagit tillbaka dem i sin produktion. Under 2012 uppförde ChemSec två parabener på SIN-lista. Dessa två har påvisats vara hormonstörande, även vid låga doser. Vid förfrågan om Make Up Store tänker ta hänsyn till ovanstående, har inget svar erhållits.

Propyl- och Butylparaben har i tester visat hormonstörande effekter och är nu uppförda på ChemSecs lista. Hormonstörande ämnen påverkar människor och miljö genom att de imiterar, hämmar eller stegrar effekten av hormoner i kroppen. Man har även misstankar om att de är allergiframkallande, men att de ger färre allergier än andra konstgjorda konserveringsmedel.

Vissa parabener är i Danmark totalförbjudna i produkter för barn under 3 år.

En engelsk undersökning har också funnit en stor andel parabener i bröstcancerknölar, men osäkerhet råder om det är parabener som orsakar cancern men det verkar som om de stimulerar celldelningen.

Parabener omfattas inte av KemI:s kontroll utan ligger under Läkemedelsverket.

Bly

Bly är en metall som finns runt omkring oss i miljön men även i livsmedel och produkter av olika slag. Finns i bl a leksaker, kritor, hemelektronikprodukter, lampor, smycken, kranar och ammunition.

Många produktgrupper är granskade av KemI och det införs löpande restriktioner bland annat i smycken. Exponering för bly kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga. Foster och små barn är speciellt känsliga. Andra effekter är högt blodtryck och ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar hos vuxna.

Det finns många sorters konsumentvaror som inte har några regler alls för bly och barn riskerar därför att få i sig bly om de leker med eller suger på vanliga vardagsvaror som väskor, knappar och reflexarmband, säger Sten-Åke Svensson på Kemikalieinspektionen. Därför fördjupar KemI nu sig i fler restriktioner gällande bly.

Enligt Livsmedelsverket:

Var finns det bly?

Bly finns överallt i miljön, i luft, mark och vatten. Spridningen av bly i miljön har minskat, bland annat på grund av att vi i dag använder blyfri bensin. Bly finns dock i de flesta livsmedel, men i låga halter. Baslivsmedel som fisk, kött, spannmålsprodukter, rotfrukter och mejerivaror innehåller oftast låga blyhalter. Vin kan innehålla något högre halter, men halterna har minskat under senare år. Skaldjur, lever från vilt och vissa vildväxande svampar kan innehålla förhöjda halter blybly men även vissa styckdelar från vilt som är skjutet med blykulammunition. Läs mer på länken till höger.

Fortsatt höga halter bly i elektriska leksaker

Kemikalieinspektionen har under 2011 köpt in och analyserat elektriska och elektroniska leksaker för att kontrollera att de inte innehåller för höga halter bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE. Dessa ämnen är begränsade i elektronik enligt EU-lagstiftning.

Resultat

Tidigare analyser har visat att var femte elektrisk leksak innehåller bly i för höga halter. Årets analys visade att cirka 30 procent innehåller bly i otillåtna halter (22 av 76 testade leksaker). Det är framför allt i lödpunkter och kablar som höga blyhalter uppmätts.

- Det är inte så stor risk att barnen kommer i kontakt med blyet eftersom det sitter svåråtkomligt, men det är bekymrande att vi inte ser några förbättringar på området, trots våra tidigare insatser, säger Emil Jansson, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Två av de testade leksakerna innehöll för höga halter kadmium och en av dem innehöll för hög halt av flamskyddsmedlet PBDE. Kemikalieinspektionen är skyldig att åtalsanmäla de svenska företag som har importerat produkter som inte följer lagstiftningen.

Ett miljöproblem

Innehållet av bly är framför allt ett miljöproblem vid hanteringen av avfallet men kan också innebära hälsorisker för konsumenter, tillverkare och avfallshanterare. Exponering för bly kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad intellektuell utveckling och prestationsförmåga. Foster och små barn är speciellt känsliga. Flamskyddsmedlen PBB och PBDE är långlivade, svårnedbrytbara ämnen som kan vara hormonstörande och mycket giftiga för vattenlevande organismer. Kadmium kan ge njurskador och skador på skelettet. Både bly och kadmium har dessutom miljöfarliga egenskaper.

Fakta

• 76 elektriska och elektroniska leksaker som köpts in i svenska leksaksaffärer och nätbutiker analyserades.
• Delar av leksakerna analyserades med Kemikalieinspektionens XRF-instrument. De komponenter som innehöll förbjudna ämnen skickades till ett externt laboratorium.
• Enligt RoHS-direktivet får elektronik inte innehålla mer än 0,1 procent bly, kvicksilver eller sexvärt krom, samma gräns gäller för flamskyddsmedlen PBB och PBDE. Gränsen för kadmium är 0,01 procent.
• Under 2012 kommer Kemikalieinspektionen fortsätta att granska tillämpningen av reglerna i RoHS-direktivet.

Bly förbjuds i smycken

26 oktober 2012/Kemikalieinspektionens hemsida:

Nu förbjuds bly i smycken inom EU. Förbudet gäller halter på 0,05 viktprocent eller mer.

För följande material finns det dock vissa undantag från haltgränsen:

• ädelstenar
• halvädelstenar
• kristallglas
• emalj

Förbudet gäller smycken som släpps ut på marknaden för första gången den 9 oktober 2013 eller senare. Förbudet gäller inte smycken som tillverkats före den 10 december 1961.

För höga halter bly i flera hemelektronikprodukter

Kemikalieinspektionens analyser av hemelektronik fortsätter. De senaste inspektionerna visade att 8 av 30 testade varor innehöll för höga halter bly.

Under 2012 analyserar Kemikalieinspektionen (KemI) kontinuerligt produkter inom hemelektronik för att kontrollera att de inte innehåller för höga halter bly, kvicksilver, kadmium, sexvärt krom och flamskyddsmedlen PBB och PBDE. Dessa ämnen är begränsade i elektronik enligt det så kallade RoHS-direktivet som gäller i hela EU.

Analysresultat

Från maj till och med augusti har KemI analyserat totalt 30 produkter från 20 olika företag. Av de 30 produkterna var det åtta som innehöll för höga halter bly och en innehöll för höga halter PBDE.

Vidare hittades höga halter krom i 24 produkter, men den analysmetod som användes kan inte avgöra om det är den förbjudna formen av ämnet som uppmätts. I de fall då krom hittats har importören eller tillverkaren informerats om detta och rekommenderats att själva undersöka i vilka former ämnet förekommer.

Anmälda till miljöåklagare

Samtliga företag har kontaktats av Kemikalieinspektionen och de företag som importerat någon av produkterna med för höga halter av bly respektive PBDE har anmälts till miljöåklagare för misstanke om miljöbrott.

Kemikalieinspektionen fortsätter analysera produkter inom hemelektronik under hela året och företag vars produkter kontrollerats kontaktas för att få ta del av resultatet.

Bromerande Flamskyddsmedel

 

Flamskyddsmedel – gör så att saker brinner sämre. Förekommer i textilier, möbler, gosedjur, skyddskläder, isoleringsmaterial samt elektronisk utrustning. Är hormonstörande, ger utvecklingsstörning hos foster, är cancerogen, misstänks orsaka giftstruma hos katter som ökat radikalt sedan 70-talet.

Det finns ungefär 70 bromerade flamskyddsmedel och kunskapen om deras hälso- och miljöfarliga egenskaper varierar. Det finns flera hundra olika flamskyddsmedel och någon totalbild över vilka som används i Sverige idag finns inte.
 
De bromerade flamskyddsmedlen är en av de kemikalier man hittar mest av i dammtussar, luften, bröstmjölken och blodet. Bryts inte ner i naturen och är luftburna, så de kan hittas långt ifrån källan. Ett fåtal är förbjudna, medan ett 70-tal fortfarande är tillåtna.

I boken ”Förgiftad” av Rick Smith och Bruce Lourie berättar de att de första hälsolarmen gällande bromerande flamskyddsmedel dök upp redan på 70-talet. Det användes förr i blyad bensin men när det förbjöds var Great Lake Chemicals tvungna att komma på ett nytt användningsområde. Först lanserades det som bekämpningsmedel men totalförbjöds snabbt när det hade förgiftat grundvattnet i många delstater i USA. Då lanserade man det som flamskyddsmedel istället vilket var ett vinstgivande val. Idag ingår Great Lake Chemicals i Chemtura corporation vars omsättning 2011 var 21 miljarder kronor.

I "Den flamsäkra katten" nämner en pensionerad brandingenjör att flamskyddsmedel visserligen bromsar eldutvecklingen men istället skapar oerhört giftig rök. I Kalifornien där det är lag på flamskyddsmedel i princip allt, har dödligheten vid bränder inte minskat. Det rekommenderas istället att rensa ut plasten, som är väldigt brandkänslig.

 
Från Livsmedelsverkets hemsida:

Hur mycket bromerade flamskyddsmedel får vi i oss?

Enligt intagsberäkningar från Livsmedelsverket är det svenska medelintaget av PBDE (summan av de fem vanligaste PBDE-kongenerna) via maten ca 16 ng/dag för vuxna (ca 0,24 ng/kg kroppsvikt/dag), och av HBCD ca 11 ng/dag (ca 0,16 ng/kg kroppsvikt/dag). Beräkningarna grundar sig på data från en undersökning av bl.a. BF i livsmedel (matkorgar) inköpta 2010. Baserat på matkorgar inköpta fem år tidigare var det beräknade PBDE-intaget betydligt högre, medan HBCD-intaget var detsamma. Barn har generellt ett högre intag räknat per kg kroppsvikt.

Är det farligt med bromerade flamskyddsmedel?

Flertalet BF ackumuleras i fettväv och stannar kvar lång tid i kroppen. Skadliga effekter av vissa BF har observerats i djurförsök, och mest data finns tillgängliga för PBB och PBDE. För PBB har ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 0,15 µg/kg kroppsvikt tagits fram (beräknat på cancereffekter i djurstudier). PBDE och HBCD ger i djurförsök effekter på bl a hormonbalans och beteende, men ännu har inget allmänt vedertaget TDI presenterats. EUs livsmedelsmyndighet EFSA har dock bedömt riskerna med kroppsbelastningen för enskilda PBDE-kongener, utifrån neurotoxiska effekter som observerats i djurförsök. Omräknat till intag av PBDE vi maten tycks dock detta, åtminstone i svenska studier, ligga långt under de nivåer som anses öka risken för negativa hälsoeffekter.

Känsliga grupper

Några känsliga grupper finns inte definierade hos människa. Strukturlikheter mellan flera BF och PCB samt av PBDE-effekter i djurförsök antyder en speciell känslighet under foster- och spädbarnsperioden.

Rekommendationer

De gällande råden om konsumtion av bl.a. fet fisk från Östersjön har effekter även för BF och förhindrar ett högt BF-intag via fet fisk. Enligt beräkningar står fisk för en stor del av det totala PBDE-intaget via födan, undantaget högbromerade PBDE-kongener där andra livsmedel överväger. Kostråden om fisk hittar du till höger under rubriken "Läs mer".

För att minska flamskyddsmedlen i hemmet får man fråga sig fram i de möbel- och elektronikbutikerna man handlar hos. På Svanens hemsida finns ett fåtal exempel på Svanenmärkt elektronik. Viktigt är att lufta vid användning, inte minst vid köp av nya elektroniksaker.

Melamin

Melamin är en organisk förening som används vid tillverkning av plast. Den höga kvävehalten gör att det kan förväxlas med protein vid provtagning.  Melamin är ett organiskt ämne rikt på kväve. Det kan i fast form och kombinerat med formaldehyd bli plastmaterial och kan användas i klister, plastkärl och som flamskydd. Melamin innehåller höga halter av formaldehyd, som är oerhört skadligt för oss människor. Användningen har minskat sedan 50- och 60-talet. Detta beror till viss del på att de förstörs i microvågsugnar och att de inte är återvinningsbara. Dess höga kvävehalt gör att det också används som gödsel.

På Livsmedelverkets hemsida:

Är det farligt att använda tallrikar gjorda av melamin?

Nej. Melaminet är så hårt bundet i plasten att det inte överförs till maten i farliga mängder. Gränsvärdena för hur mycket melamin som får läcka från material som är i kontakt med livsmedel är betydligt lägre än de halter som kinesiska barn och vuxna blivit sjuka av. I de fall ämnet melamin har orsakat sjukdom har människor fått i sig det på annat sätt än via plastkärl.

Vilka hälsoeffekter kan förväntas om man får i sig melamin?

De melamindoser som man kan få i sig vid normal konsumtion av livsmedel importerade till Sverige är mycket låga, och därmed även risken att få några symptom. Vid mycket höga doser kan melamin orsaka njursten, kristallbildning i njurar och i urinvägarna. Njursten i sin tur kan täppa till och orsaka inflammationer i uringångarna. Vid ännu högre doser kan melamin även orsaka dödsfall, vilket har inträffat i Kina.

Men om djuren äter foder med melamin, kan det då finnas i köttet vi äter?

Melaminet är vattenlösligt och sprids ut i kroppen vilket innebär att det skulle kunna finnas i köttet vi äter. Men eftersom melamin inte lagras i kroppen, utan utsöndras mycket snabbt, är det inte troligt att mängderna i köttet kan skada hälsan.

Melamin i djurfoder

Våren 2007 upptäcktes i USA att vissa typer av djurfoder innehöll melamin, och det uppdagades att restprodukter av melamin upphandlades av kinesiska grossister som malde ner melaminet till ett pulver som ger intrycket av att vara protein vid provtagning, trots att det helt saknar proteinets övriga egenskaper. Det nermalda melaminet blir en billigare råvara och köparen tror att han/hon får högvärdigt protein.

Melamin i mjölkersättning 

Hösten 2008 uppdagades i Kina, efter ett par dödsfall och tusentals insjuknade barn, att melamin tillsatts i mjölk, mjölkpulver och mjölkprodukter avsett för spädbarn. Melamin är rikt på kväve och har tillsatts för att proteinhalten i mjölkersättning ska verka högre än den egentligen är. Halten av kväve mäts i kvalitetskontrollen för att bestämma proteinhalten. Melamin i livsmedel kan även ge njursvikt med dödlig utgång.

En kinesisk dissident, Zhou Qing, menar att melaminskandalen, där hundratusentals barn förgiftades av torrmjölk bara är toppen på ett isberg. De avslöjanden som författaren och människorättskämpen, Zhou Qing, gjort har presenterats i en uppmärksammad bok ”What kind of god” och i diverser artiklar i internationella tidskrifter. Hans budskap är att det politiska systemet inte vill ha en öppen granskning av industrimaten. Idag producerar Kina cirka 80% av alla världens livsmedelstillsatser.