Sedan 1950-talet har kemikalierna i produkter ökat och idag används mer än 400 miljoner ton kemikalier varje år. Men få finns med i någon produkts innehållsförteckning och det är svårt att göra medvetna val som konsument. I våra hem, i våra kläder, mat, leksaker och skönhetsprodukter finns 1000-tals okända kemikalier. Dessa har genom forskning, visat på ett samband med många sjukdomar och allergier. Kemikalieindustrin är idag en av världens största industrier men behöver inte ta ansvar för de konsekvenser de skapar. Vi är omedvetet utsatta för en cocktail och lagstiftningen halkar efter. Det är inte meningen att nyfödda bebisar ska ha nästan 100 främmande kemikalier i sitt blod, att det finns flamskyddsmedel i bröstmjölken, att leksaker innehåller hormonstörande ämnen eller att skönhetsprodukter ska vara cancerframkallande. Det är dags att öka medvetenheten och bli en kritisk konsument.

tisdag 22 januari 2013

Om Parabener - fördjupning

Parabener framställdes första gången 1927 av ett tyskt bolag i USA och började genast användes i kosmetika. De har varit ett av favoritmedlen i årtionden och finns idag i nästan alla kosmetiska produkter. Men rapporter från början av 2000-talet visar att det kan påverka hormonerna i kroppen och därför har man börjat leta efter ersättningar.


Parabenerna finns på listan över tillåtna konserveringsmedel och det rör sig om ett tjugotal olika parabener. Poängen med att ha olika parabener är att de har varierande löslighet i vatten respektive fetter och därför passar för olika behov med hänsyn till produkternas sammansättning. Det gemensamma för gruppen parabener är den kemiska grundstrukturen bensoesyra, ett ämne som finns naturligt i växter.

Det finns olika parabener som till exempel:

Metylparaben är inte akut giftig vid förtäring och är inte farlig för vattenorganismer. Har ingen bevisad hormonell effekt.

Butylparaben är den paraben som först bevisade hormonell effekt i djurförsök. Den är också giftig för vattenorganismer.

Etylparaben är inte cancerogent, inte akut giftig vid förtäring och inte farlig för vattenorganismer. Har en bevisad hormonell effekt i djurförsök.

Propylparaben används bland annat i godis och torkade köttvaror. Personer som inte tål acetylsalicylsyra, men även andra, kan få överkänslighetsreaktioner.

Isobutylparaben är mindre vanlig att använda, men anses lika farlig. I Danmark har man gått ut med varningar till gravida och småbarnsföräldrar att inte välja produkter som innehåller isobutyl- och butylparaben.

Den 28 januari 2005 konstaterade EU:s vetenskapliga kommitté för förbrukningsprodukter, SCCP, att man inte kan utesluta att konserveringsämnena, propylparaben, butylparaben och isobutylparaben, kan ha hormonrubbande effekter.


En expertgrupp inom EU har kommit fram till att de vanligaste parabenerna, methylparaben och ethylparaben är säkra att använda i kosmetika och hygienprodukter. Däremot finns en osäkerhet kring propyl- och butylparaben och därför pågår fortfarande utvärdering av nya studier av dessa parabener.

Ett antal omdebatterade undersökningar pekar på ett sammanhang mellan kända, hormonstörande ämnen och en reducering av antalet sperma och ökning av chansen för testikelcancer för män 4,5.

En engelsk undersökning har också funnit parabener i en stor andel av bröstcancerknölar. Robert Golden och Jay Gandy (Journal of Applied Toxicology, 2004) har funnit parabener i kvinnors bröst som har bröstcancer. Däremot är de osäkra på om det är parabener som orsakade cancern. Det finns också misstankar om att flera av parabenerna kan vara allergiframkallande. Man bör vara extra vaksam på användande av Parabener hos barn och spädbarn då de generellt sätt är mer känsliga för miljöpåverkan och deras kroppar lättare absorberar ämnen.

Undersökningar på det danska Rigshospitalet i Köpenhamn visar att phtalater och parabener i krämer tas upp via huden och kan mätas i blod och urin (tidningen Politiken 18 oktober 2004). Mot bakgrund av de nya resultaten råder Miljøstyrelsen i Danmark gravida och småbarnsföräldrar att välja produkter utan konserveringsmedlena butylparaben och isobutylparaben, som har störst hormonliknande effekt. Trots att det råder delade meningar om huruvida parabener är farliga eller inte så anser många att man bör undvika butylparaben, som är den mest giftiga av dem. Och paraben i deodoranter.

Var finns parabener?

Den danska konsumentorganisationen har undersökt hudvårdsprodukter och schampoo och listat dem i tre olika kolumner: de som inte har parabener, de som håller på att fasa ut dem och de som inte vidtar några åtgärder. Kolla listan på: http://www.forbrugerraadet.dk/tema/hormonkemi/positiv-og-negativlisten/

Men de finns även i konserveringsmedel som finns i livsmedel som godis och torkat kött. De benämns som e-nummer E214, E216och E218. De används även som konserveringsmedel i till exempel natriumsalterna.

Vissa parabener finns även naturligt i vissa livsmedel, som till exempel metylparaben finns i blåbär. Men när man äter parabener så bryts de ner i kroppen och de blir mindre starka.

Källa: Sveriges konsumenter

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar