Ibland känns det onödigt att uppfinna hjulet på nytt. Därför tipsar jag om lite olika hemsidor som har handfasta tips på vad man kan börja rensa ut i leksaksdjungeln.
Först ut är Retoy - som grundades 2011 och är ett företag, som i samarbete med näringsliv och ideella aktörer, erbjuder barn en mötesplats där man kan lära sig vara miljövänlig och återskapa med begagnade leksaker. Retoy tar dels emot begagnade leksaker, dels kan man som barn byta sina leksaker mot andra leksaker. Dock har Retoy valt att sortera ut de leksaker som innehåller tråkiga kemikalier. De har, i samarbete med Blocket sammanställt en lista här på vad som är bra att byta ut.
På Kemikalieinspektionens hemsida har de en bra sammanställning över olika produktgrupper och vad man ska tänka på. Den hittar du på http://konsument.kemi.se/. Vill du fördjupa dig kan du välja olika produktgrupper, till exempel leksaker. Jag tycker egentligen man kunde fördjupat sig ännu mer, men den ger lite idéer när det gäller hobbymaterial bland annat.
På Trygga barn (Trygg-Hansa) har de en allmän information, mer fokuserad på kemikalierna i sig än vad man faktiskt ska rensa ut.
Då är Naturskyddsföreningen betydligt bättre, med sin pedagogsika information om hur man avgiftar barnrummet.
Alla dessa länkar innehåller en bra grundstart att börja med. Sen kommer det svåra, när man gjort den första stora utrensningen och sitter med leksaker som är i gränslandet eller som man (eller barnet) har en känslomässig relation till och har svårt att göra sig av med. Därför har jag börjat sammanställa en lista på leksaksprodukter, som jag hoppas bli klar med innan december.
fredag 17 oktober 2014
måndag 13 oktober 2014
15 tips för att undvika perfluorerande ämnen!
På Ecolabel kan man läsa massa matnyttig information från Miljömärkning Danmark. De har bland annat en lista på 15 punkterom hur man kan undvika fluorföreningar. Fluorföreningar som PFOS och PFOA tillsätts till produkter för sin fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper. De kan öka risken för fetma, cancer, hormonstörningar och nedsatt fertilitet.
Jag utgår att rekommendationerna även gäller för Sverige då det handlar om Svanenmärkta produkter, som är en nordisk märkning.
Här kommer listan, förenklad och översatt:
1. Använd Svanenmärkt bakplåtspapper och muffinsformar, de är utan fluorföreningar.
2. Ät mindre skräpmat, många hamburgerpapper, pommesaskar och pizzakartonger är belagda med en fett- och vattenavvisande yta.
3. Undvik engångsmaterial som har kontakt med mat (engångstallrikar mm). Inte alla produkter är belagda med fluorföreningar, men om det inte tydligt står att det är utan, är det svårt att veta.
4. Skippa micropopcorn.
5. Ta ut färdigrätter ur förpackningen och värm på tallrik av porslin istället.
6. Även om det visat sig att det överförs mycket små mängder från förpackningen till mat, rekommenderas det att man för över torrvaror till glasburk istället.
7. Välj matvaruförpackningar i plast istället för papper. Notera dock att plasten kan läcka andra saker som till exempel östrogen.
8. Städa kontinuerligt i hemmet, fluorföreningar är luftburna och blandar sig med dammet.
9. Tvätta händerna ofta, av samma anledning som ovan.
10. Välj bilvax och skidvax utan fluorföreningar. Fråga säljaren om det inte står.
11. Impregnera dina skor med fluorfri impregnering. Till exempel Nikwax eller Grönlandsvax.
12. Förtvätta alltid kläderna.
13. Välj Svanenmärkta möbler och textilier.
14. Välj ytterkläder (regnkläder och vinterkläder bl a) med Bionic Eco Finish.
15. Köp Svanenmärkt målarfärg.
Jag utgår att rekommendationerna även gäller för Sverige då det handlar om Svanenmärkta produkter, som är en nordisk märkning.
Här kommer listan, förenklad och översatt:
1. Använd Svanenmärkt bakplåtspapper och muffinsformar, de är utan fluorföreningar.
2. Ät mindre skräpmat, många hamburgerpapper, pommesaskar och pizzakartonger är belagda med en fett- och vattenavvisande yta.
3. Undvik engångsmaterial som har kontakt med mat (engångstallrikar mm). Inte alla produkter är belagda med fluorföreningar, men om det inte tydligt står att det är utan, är det svårt att veta.
4. Skippa micropopcorn.
5. Ta ut färdigrätter ur förpackningen och värm på tallrik av porslin istället.
6. Även om det visat sig att det överförs mycket små mängder från förpackningen till mat, rekommenderas det att man för över torrvaror till glasburk istället.
7. Välj matvaruförpackningar i plast istället för papper. Notera dock att plasten kan läcka andra saker som till exempel östrogen.
8. Städa kontinuerligt i hemmet, fluorföreningar är luftburna och blandar sig med dammet.
9. Tvätta händerna ofta, av samma anledning som ovan.
10. Välj bilvax och skidvax utan fluorföreningar. Fråga säljaren om det inte står.
11. Impregnera dina skor med fluorfri impregnering. Till exempel Nikwax eller Grönlandsvax.
12. Förtvätta alltid kläderna.
13. Välj Svanenmärkta möbler och textilier.
14. Välj ytterkläder (regnkläder och vinterkläder bl a) med Bionic Eco Finish.
15. Köp Svanenmärkt målarfärg.
söndag 5 oktober 2014
Kemikalier i elektronik!
Grenpeace kom nyligen ut med en rapport som heter ”Green Gadgets – designing the future”, i vilken de tittar på elektronikmarknaden och jämför hur företagen förbättrat miljö- och kemikalietänket sedan 2006. De har bl a undersökt hur företagen arbetar med att få bort giftiga kemikalier, minska energiavtryck och bygga hållbara
leverantörskedjor. Greenpeace har granskat 16 olika märken (Acer, Apple, Dell, HCL, HP, Lenovo, LGE, Nokia, Panasonic, Philips, RIM,
Samsung, Sharp, Sony, Toshiba, Wipro) och utslaget var en hel del ris men även lite ros.
I plasterna som används i elektronik kan flamskyddsmedel, mjukgörare och andra kemikalier vara tillsatta. En del elektronik innehåller även andra giftiga substanser som bly, kvicksilver, kadmium, arsenik, selen och sexvärt krom. Även i batterier kan det förekomma bly, kvicksilver och kadmium.
När det kommer till mobiler är resultaten ganska positiva, mobilföretagen har nu lyckats rensa halva marknaden från PVC och bromerande flamskydd. Apple har lyckats ännu lite bättre och rensat alla sina produkter, inklusive tillbehör och sladdar, från de värsta kemikalierna.
När det kommer till datorer är Apple det enda märket utan PVC och flamskyddsmedel.
När det kommer till TV-apparater är det betydligt mer nedslående. Philips Econova LED-TV, släppt 2010 är idag den enda TV:n på marknaden, som är utan flamskydd och PVC.
Nedan kommer en tabell, lånad från Greenpeace som ger en bra indikation på hur långt företagen kommit:
Utifrån deras rapport borde då Apples produkter vara de bästa ur kemikalieperspektiv. Men glöm aldrig att lufta vid nyinköpta produkter, fortsätt gärna några veckor generellt och lite extra vid användning. Dessutom, den bästa elektronikprodukten ur miljöperspektiv är den som aldrig tillverkas, försök därför använda era produkter så länge som möjligt och när de är uttjänta, ska de lämnas som farligt avfall.
Ni kan läsa hela Greenpeace rapport här!
I plasterna som används i elektronik kan flamskyddsmedel, mjukgörare och andra kemikalier vara tillsatta. En del elektronik innehåller även andra giftiga substanser som bly, kvicksilver, kadmium, arsenik, selen och sexvärt krom. Även i batterier kan det förekomma bly, kvicksilver och kadmium.
När det kommer till mobiler är resultaten ganska positiva, mobilföretagen har nu lyckats rensa halva marknaden från PVC och bromerande flamskydd. Apple har lyckats ännu lite bättre och rensat alla sina produkter, inklusive tillbehör och sladdar, från de värsta kemikalierna.
När det kommer till datorer är Apple det enda märket utan PVC och flamskyddsmedel.
När det kommer till TV-apparater är det betydligt mer nedslående. Philips Econova LED-TV, släppt 2010 är idag den enda TV:n på marknaden, som är utan flamskydd och PVC.
Nedan kommer en tabell, lånad från Greenpeace som ger en bra indikation på hur långt företagen kommit:
Utifrån deras rapport borde då Apples produkter vara de bästa ur kemikalieperspektiv. Men glöm aldrig att lufta vid nyinköpta produkter, fortsätt gärna några veckor generellt och lite extra vid användning. Dessutom, den bästa elektronikprodukten ur miljöperspektiv är den som aldrig tillverkas, försök därför använda era produkter så länge som möjligt och när de är uttjänta, ska de lämnas som farligt avfall.
Ni kan läsa hela Greenpeace rapport här!
tisdag 30 september 2014
Kort om kemikalier!
- Det är alltid glädjande när man hittar en blogg som vurmar för samma sak som en själv, nämligen att informera om det kemikaliesamhälle vi lever i. Därför vill jag rekommendera er att gå in på Kemikaliepappan och läsa lite, inte minst om de senaste inläggen om kemikalier i bilar och bilbarnstolar. Jag är också extra glad över att det är en pappa som bloggar, annars är den kvinnliga dominansen stor när det kommer till kemikalieoro.
- Hos Barn och kemikalier skrivs det om en föreläsning gjord av Ethel Forsberg, som var generaldirektör hos Kemikalieinspektionen mellan 2001-2010. Jag har tidigare tipsat om hennes bok "Makt, plast, gift och våra barn", som är mycket bra! En intervju kan ni dessutom se här! (tillgänglig fram till 16 okt)
Jag vill också hjälpa till att sprida kemikalieupproret, där samma bloggare skapat en poster man kan printa ut här & sätta upp/dela ut. Gör en aktiv insats!
- I början på september bjöd miljöminister Lena Ek och Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier in till ett seminarium för att diskutera frågan ”hur skapar vi ett giftfritt mode” . Fokus var på hur man kan återvinna mer kläder och hur man minskar kemikalierna i kläder. Ministern uppmanade både branschfolk och intresseorganisationer att vara med och bidra till återvinning av textilier och att ställa krav på textilproducenterna så att de inte använder farliga kemikalier i sin produktion. Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste decenniet så frågan är definitivt högaktuell.
- Inte minst sedan KemI gjorde en analys av hudnära plagg i juni och det visade sig att dryga 30% av plaggen innehöll nonylfenoletoxilat. De plagg från de större klädbutikskedjorna på den svenska marknaden som testades innehöll inget nonylfenoletoxilat, som har misstänkt hormonstörande egenskaper. Användning av nonylfenol och nonylfenoletoxilater inom EU är förbjudet, men inte i importerade kläder.
- Efter stor påtryckning från bl a Danmark har nu EU-kommissionen beslutat att pålägga industrin krav på att testa kemikalier om de är hormonstörande eller kan skada hjärnans utveckling. Detta gäller kemikalier och blir framöver obligatoriskt för kemikalier som produceras mer än 100 ton/år. Den nya regeln förväntas träda i kraft i början på 2015.
- Däremot hävs Danmarks förbud gällande ftalater. Deras förbud var tänkt att starta 2015 men upphävs nu, efter påtryckning från EU.
- Hos Barn och kemikalier skrivs det om en föreläsning gjord av Ethel Forsberg, som var generaldirektör hos Kemikalieinspektionen mellan 2001-2010. Jag har tidigare tipsat om hennes bok "Makt, plast, gift och våra barn", som är mycket bra! En intervju kan ni dessutom se här! (tillgänglig fram till 16 okt)
Jag vill också hjälpa till att sprida kemikalieupproret, där samma bloggare skapat en poster man kan printa ut här & sätta upp/dela ut. Gör en aktiv insats!
- I början på september bjöd miljöminister Lena Ek och Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier in till ett seminarium för att diskutera frågan ”hur skapar vi ett giftfritt mode” . Fokus var på hur man kan återvinna mer kläder och hur man minskar kemikalierna i kläder. Ministern uppmanade både branschfolk och intresseorganisationer att vara med och bidra till återvinning av textilier och att ställa krav på textilproducenterna så att de inte använder farliga kemikalier i sin produktion. Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste decenniet så frågan är definitivt högaktuell.
- Inte minst sedan KemI gjorde en analys av hudnära plagg i juni och det visade sig att dryga 30% av plaggen innehöll nonylfenoletoxilat. De plagg från de större klädbutikskedjorna på den svenska marknaden som testades innehöll inget nonylfenoletoxilat, som har misstänkt hormonstörande egenskaper. Användning av nonylfenol och nonylfenoletoxilater inom EU är förbjudet, men inte i importerade kläder.
- Efter stor påtryckning från bl a Danmark har nu EU-kommissionen beslutat att pålägga industrin krav på att testa kemikalier om de är hormonstörande eller kan skada hjärnans utveckling. Detta gäller kemikalier och blir framöver obligatoriskt för kemikalier som produceras mer än 100 ton/år. Den nya regeln förväntas träda i kraft i början på 2015.
- Däremot hävs Danmarks förbud gällande ftalater. Deras förbud var tänkt att starta 2015 men upphävs nu, efter påtryckning från EU.
måndag 22 september 2014
Barnens ytterkläder del 4: skor!
När man tittar på skobranschen slår det en att det är en bransch som nyligen vaknat till liv när det gäller kemikalier. Det tillverkas ytterst få ekologiska skor på marknaden idag och konsumenternas medvetenhet är låg. Det är liten fokus på kemikalier vilket är alarmerande.
Många skor kan nämligen innehålla tungmetaller som arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar och kvicksilver. Även bly och ftalater är vanligt. Detta påverkar både den fabriksarbetaren som tillverkar skon, bäraren i viss mån, samt hanteringen när de är utslitna. Skon påverkar alltså tre gånger under sin livslängd.
När man pratar om kemikalier bör man också veta att skinn inte är harmlöst, det behandlas ofta med kemikalier för att uppnå olika egenskaper. När man slaktat djuret kan man tillsätta upp till 130 olika kemikalier under garvningen. En av de kemikalier som man främst använder är krom. Upp till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.
Det finns också andra delar av skon som kan påverka, ex vad sulan är gjord av, hur skon är limmad och färgad samt hur materialet är behandlat, te x smuts- eller vattenavvisande.
I en undersökning gjord av Göteborgsposten 2012 hittade man över 200 olika skor som rapporterats in till Rapex, EU:s lista över alarmerande varor. Man kan tyvärr utgå från att en mycket liten mängd rapporteras hit. Listan är dels beroende av att kemikalierna i skorna upptäcks, dels att medlemsländerna anmäler skorna till listan. Av de 220 paren framkom att 166 modeller innehöll dimetylfumarat (som förbjöds 2009), 15 modeller innehöll för höga halter av krom 6. Det framkom också att även om skoföretagen visste om problemet återkallades få skor.
Även danskarna har uppmärksammat problemet, inte minst den Danska Miljøstyrelsen som 2011 gjorde en stickprovskontroll av krominnehållet i vanliga läderskor. Kontrollen visade att i åtta av arton skor återfanns krom 6 i betydligt större mängder än 3 milligram per kilo, det lägsta värde vid vilket krom sex kan upptäckas och det gränsvärde som Tyskland på eget bevåg infört. En barnsandal var bland de värsta exemplen, med tio gånger mer krom 6 än gränsvärdet.
Även i en svensk analys i maj 2008 fick man tråkiga besked. Samtliga 10 par skor, inköpta i centrala Göteborg, innehöll kemikalier som var både giftiga och miljöfarliga, som krom, arsenik, bly, kadmium, lösningsmedel och perflourerade ämnen.
När man kommer till barnskor är det framför allt fem punkter man bör titta på.
- Undvik skor med antibakteriella impregneringar. Helt onödigt till barn.
- Undvik skor impregnerade med Gore-Tex. I slutet på 2013 ska företaget ha fasat ut all PFOA i sina produkter, de ersätter istället det med PTFE, som de menar är ofarligt. Forskare menar dock att man forskat för lite på den nya kemikalien. Och alla begagnade skor innehåller PFOA.
- Vilket är huvudmaterialet? Välj helst skor av naturgarvat läder eller växtprodukter, undvik syntetiska material.
- Vad består sulan av? Sulor gjorda av naturgummi eller återvunnet gummimaterial är bättre än syntetiskt tillverkat gummi.
- Är skon ekologiskt märkt på något sätt? EU Ecolabel är ett exempel.
Jag kommer inte gå igenom märke för märke, då det rör sig om ytterst få producenter som har miljömärkta skor. Därför kommer jag istället nämna de få företag jag hittat. Notera också att av de märken jag nämner tillverkar inte alla barnskor, vinterskor eller ytterskor.
Bellio och Bobux gör båda skinnmockasiner. Det förstnämnda är svenskt, båda har ekologiska versioner.
Docksta sko, Kero, Knulp (ej ekologisk?) och Skråmträskskon är alla svenska skomärken som tillverkar skor i vegetabilgarvat läder. Det ekologiskt garvade lädret är gjort av en blandning av salt och ekbark.
El Nauralista är ett spanskt företag som gör ekologiska skor som är växtfärgade. Dock fick de bottennotering av Råd & Rön 2012, när de mätte miljöansvar, socialt ansvar osv?
Ethletic gör ekologiska sneakers med natursula. Dock inga vinterskor.
Veja är ett franskt märke som gör ekologiska skor, sulorna är av naturligt latex, lädret är ekologiskt garvat med extrakt av akacia. Dock inga vinterskor.
Så min slutsats är att när det kommer till bra, kvalitativa, barnvänliga vinterskor står mitt förstaval hos KAVAT, som sedan 2008 har tillverkat många skor som bär ECO label. De har valt att använda lokalproducerat vegetabiliskt garvat läder som råmaterial samt att miljömärka slutprodukterna. Det svenska företaget Tärnsjö Garveri levererar läder till Kavats barnskor. Det finns en bra begagnatmarknad, om man finner skorna dyra. Men andrahandsvärdet är högt. Man får betala för kvalitet.
Avslutningsvis bör man även läsa om olika impregneringssprayer här samt WWF:s kortfattade information genrellt om skor här.
Många skor kan nämligen innehålla tungmetaller som arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar och kvicksilver. Även bly och ftalater är vanligt. Detta påverkar både den fabriksarbetaren som tillverkar skon, bäraren i viss mån, samt hanteringen när de är utslitna. Skon påverkar alltså tre gånger under sin livslängd.
När man pratar om kemikalier bör man också veta att skinn inte är harmlöst, det behandlas ofta med kemikalier för att uppnå olika egenskaper. När man slaktat djuret kan man tillsätta upp till 130 olika kemikalier under garvningen. En av de kemikalier som man främst använder är krom. Upp till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.
Det finns också andra delar av skon som kan påverka, ex vad sulan är gjord av, hur skon är limmad och färgad samt hur materialet är behandlat, te x smuts- eller vattenavvisande.
I en undersökning gjord av Göteborgsposten 2012 hittade man över 200 olika skor som rapporterats in till Rapex, EU:s lista över alarmerande varor. Man kan tyvärr utgå från att en mycket liten mängd rapporteras hit. Listan är dels beroende av att kemikalierna i skorna upptäcks, dels att medlemsländerna anmäler skorna till listan. Av de 220 paren framkom att 166 modeller innehöll dimetylfumarat (som förbjöds 2009), 15 modeller innehöll för höga halter av krom 6. Det framkom också att även om skoföretagen visste om problemet återkallades få skor.
Även danskarna har uppmärksammat problemet, inte minst den Danska Miljøstyrelsen som 2011 gjorde en stickprovskontroll av krominnehållet i vanliga läderskor. Kontrollen visade att i åtta av arton skor återfanns krom 6 i betydligt större mängder än 3 milligram per kilo, det lägsta värde vid vilket krom sex kan upptäckas och det gränsvärde som Tyskland på eget bevåg infört. En barnsandal var bland de värsta exemplen, med tio gånger mer krom 6 än gränsvärdet.
Även i en svensk analys i maj 2008 fick man tråkiga besked. Samtliga 10 par skor, inköpta i centrala Göteborg, innehöll kemikalier som var både giftiga och miljöfarliga, som krom, arsenik, bly, kadmium, lösningsmedel och perflourerade ämnen.
När man kommer till barnskor är det framför allt fem punkter man bör titta på.
- Undvik skor med antibakteriella impregneringar. Helt onödigt till barn.
- Undvik skor impregnerade med Gore-Tex. I slutet på 2013 ska företaget ha fasat ut all PFOA i sina produkter, de ersätter istället det med PTFE, som de menar är ofarligt. Forskare menar dock att man forskat för lite på den nya kemikalien. Och alla begagnade skor innehåller PFOA.
- Vilket är huvudmaterialet? Välj helst skor av naturgarvat läder eller växtprodukter, undvik syntetiska material.
- Vad består sulan av? Sulor gjorda av naturgummi eller återvunnet gummimaterial är bättre än syntetiskt tillverkat gummi.
- Är skon ekologiskt märkt på något sätt? EU Ecolabel är ett exempel.
Jag kommer inte gå igenom märke för märke, då det rör sig om ytterst få producenter som har miljömärkta skor. Därför kommer jag istället nämna de få företag jag hittat. Notera också att av de märken jag nämner tillverkar inte alla barnskor, vinterskor eller ytterskor.
Bellio och Bobux gör båda skinnmockasiner. Det förstnämnda är svenskt, båda har ekologiska versioner.
Docksta sko, Kero, Knulp (ej ekologisk?) och Skråmträskskon är alla svenska skomärken som tillverkar skor i vegetabilgarvat läder. Det ekologiskt garvade lädret är gjort av en blandning av salt och ekbark.
El Nauralista är ett spanskt företag som gör ekologiska skor som är växtfärgade. Dock fick de bottennotering av Råd & Rön 2012, när de mätte miljöansvar, socialt ansvar osv?
Ethletic gör ekologiska sneakers med natursula. Dock inga vinterskor.
Veja är ett franskt märke som gör ekologiska skor, sulorna är av naturligt latex, lädret är ekologiskt garvat med extrakt av akacia. Dock inga vinterskor.
Så min slutsats är att när det kommer till bra, kvalitativa, barnvänliga vinterskor står mitt förstaval hos KAVAT, som sedan 2008 har tillverkat många skor som bär ECO label. De har valt att använda lokalproducerat vegetabiliskt garvat läder som råmaterial samt att miljömärka slutprodukterna. Det svenska företaget Tärnsjö Garveri levererar läder till Kavats barnskor. Det finns en bra begagnatmarknad, om man finner skorna dyra. Men andrahandsvärdet är högt. Man får betala för kvalitet.
Avslutningsvis bör man även läsa om olika impregneringssprayer här samt WWF:s kortfattade information genrellt om skor här.
fredag 5 september 2014
Barnens ytterkläder del 3: underställ!
När man tittar på underställ finns det många olika material på marknaden. Fleece, ull, polyester m fl. Man bör vara medveten om att alla nyköp bidrar till den ohållbara konsumtionen. Så jag skulle vilja rekommendera begagnat. Men tyvärr, ur kemikalieperspektivet, är det ibland svårt att finna. Begagnatmarknaden för till exempel ekologiska kläder och ull är fortfarande liten.
Tidigare hade vi också egen textilindustri i Sverige, men den har, till största del flyttat utomlands och vi ser därför inte längre de miljöproblem som våra kläder skapar. Så även om jag vill rekommendera inhemskt, finns det en mycket begränsad marknad. Och då importerade kläder är rent för billiga, framstår ett hållbart plagg som alltför dyrt.
Lager 1 ska hålla kroppen varm och bör bestå av ett underställ i ull eller polyester, då bomull inte är värmehållande och suger åt sig fukt vilket gör att man tappar värmen. Ull- och polyesterfibrerna transporterar istället bort fukten.
Lager 2 ska isolera och bör vara av fleece eller ullfrotté som andas och släpper ut fukten och håller kvar värmen.
Nedan följer en guide för varje material:
Ull
Ull är ett material som är naturligt smutsavvisande och flamskyddande, därför behöver man inte tillsätta kemikalier för att få de effekterna. Ullen håller också värmen även när det är blött, till skillnad mot ex bomull och polyester. Många människor är känsliga mot ull direkt mot kroppen, då kan man testa ullsilke eller merinoull istället. Ullens nackdel är att den krymper vid tvätt och därför oftast får köras i 30 grader, vilket kan göra fläckar svåra att få bort. För att lösa detta har flera företag valt att tillsätta superwash till sin ull. Tekniken innebär att ullen doppas i polyamid, ett syntetiskt nylonmaterial, som fyller ut mellan fjällen, så fibrerna blir släta och inte drar i varandra vid tvättningen. Denna behandling är inte särskilt miljövänlig. Ullindustrin har också haft besvärande nyheter som mulesing, vilket idag de flesta företag tar avstånd mot. Vissa är allergiska mot ull, men frågan är om det är mot kemikalieresterna eller ullen i sig. I så fall kan man prova med så ”rena” ullplagg som möjligt: ekologisk ull, naturfärgad, inte superwash-behandlad.
Exempel på företag som säljer ren ull är bland annat Nöstebarn, Disana, Engel och Manymonth.
Exempel på företag som säljer ullkläder med viss blandning eller superwash är exempelvis Polarn & Pyret och Lindex.
Fleece: Ett material som är gjort av råolja, om det inte uttryckligen står något annat. Därför är det en ej förnybar råvara som grund. Mycket fleece görs av återvunna PET-flaskor, vilket är bra för miljön, men tveksamt ur kemikalieperspektiv. Forskare har också upptäckt att fleece, vid tvätt, avger mängder med mikroplastpartiklar som följer med vattnet ut. Detta kan inte reningsverken stoppa utan de följer med ut i haven och påverkar djur och natur. Det finns fåtal som säger sig vara allergiska till fleece, men frågan är om det är materialet i sig eller eventuella kemikalierester. De flesta av klädkedjorna säljer idag i huvudsak underställ och fleece.
Polyester, som är den vanligaste fibern som används i textilproduktion, innehåller också olja. Den är en syntetfiber som tillverkas på konstgjord väg. När polyesterfiber framställs används mycket energi, tre gånger mer än bomull och kemikalier tillsätts under hela proceduren. Polyester är däremot återvinningsbart, slitstarkt och tåligt för tvätt. Tyget absorberar också väldigt lite fukt. Underställ av polyester finns i de flesta butiker.
Summa summarum, jag känner personligen mer för ull, som är ett naturmaterial innehållande färre kemikalier. Men det är dyrare, behöver mer omsorg och det finns en mindre marknad.
Fleece och polyester är inte lika hållbart, men jag hittar inget underlag som befäster att det skulle vara farligt för oss människor att bära, så länge vi tvättar plaggen innan användning. Däremot används fler kemikalier under tillverkningen och livslängden tenderar att bli kortare.
Mitt val till mina barn denna höst, gällande underställ och tillbehör, blev Polarn & Pyret, bland annat på grund av den ekonomiska aspekten samt att begagnatmarknaden är relativt stor.
Tidigare hade vi också egen textilindustri i Sverige, men den har, till största del flyttat utomlands och vi ser därför inte längre de miljöproblem som våra kläder skapar. Så även om jag vill rekommendera inhemskt, finns det en mycket begränsad marknad. Och då importerade kläder är rent för billiga, framstår ett hållbart plagg som alltför dyrt.
Lager 1 ska hålla kroppen varm och bör bestå av ett underställ i ull eller polyester, då bomull inte är värmehållande och suger åt sig fukt vilket gör att man tappar värmen. Ull- och polyesterfibrerna transporterar istället bort fukten.
Lager 2 ska isolera och bör vara av fleece eller ullfrotté som andas och släpper ut fukten och håller kvar värmen.
Nedan följer en guide för varje material:
Ull
Ull är ett material som är naturligt smutsavvisande och flamskyddande, därför behöver man inte tillsätta kemikalier för att få de effekterna. Ullen håller också värmen även när det är blött, till skillnad mot ex bomull och polyester. Många människor är känsliga mot ull direkt mot kroppen, då kan man testa ullsilke eller merinoull istället. Ullens nackdel är att den krymper vid tvätt och därför oftast får köras i 30 grader, vilket kan göra fläckar svåra att få bort. För att lösa detta har flera företag valt att tillsätta superwash till sin ull. Tekniken innebär att ullen doppas i polyamid, ett syntetiskt nylonmaterial, som fyller ut mellan fjällen, så fibrerna blir släta och inte drar i varandra vid tvättningen. Denna behandling är inte särskilt miljövänlig. Ullindustrin har också haft besvärande nyheter som mulesing, vilket idag de flesta företag tar avstånd mot. Vissa är allergiska mot ull, men frågan är om det är mot kemikalieresterna eller ullen i sig. I så fall kan man prova med så ”rena” ullplagg som möjligt: ekologisk ull, naturfärgad, inte superwash-behandlad.
Exempel på företag som säljer ren ull är bland annat Nöstebarn, Disana, Engel och Manymonth.
Exempel på företag som säljer ullkläder med viss blandning eller superwash är exempelvis Polarn & Pyret och Lindex.
Fleece: Ett material som är gjort av råolja, om det inte uttryckligen står något annat. Därför är det en ej förnybar råvara som grund. Mycket fleece görs av återvunna PET-flaskor, vilket är bra för miljön, men tveksamt ur kemikalieperspektiv. Forskare har också upptäckt att fleece, vid tvätt, avger mängder med mikroplastpartiklar som följer med vattnet ut. Detta kan inte reningsverken stoppa utan de följer med ut i haven och påverkar djur och natur. Det finns fåtal som säger sig vara allergiska till fleece, men frågan är om det är materialet i sig eller eventuella kemikalierester. De flesta av klädkedjorna säljer idag i huvudsak underställ och fleece.
Polyester, som är den vanligaste fibern som används i textilproduktion, innehåller också olja. Den är en syntetfiber som tillverkas på konstgjord väg. När polyesterfiber framställs används mycket energi, tre gånger mer än bomull och kemikalier tillsätts under hela proceduren. Polyester är däremot återvinningsbart, slitstarkt och tåligt för tvätt. Tyget absorberar också väldigt lite fukt. Underställ av polyester finns i de flesta butiker.
Summa summarum, jag känner personligen mer för ull, som är ett naturmaterial innehållande färre kemikalier. Men det är dyrare, behöver mer omsorg och det finns en mindre marknad.
Fleece och polyester är inte lika hållbart, men jag hittar inget underlag som befäster att det skulle vara farligt för oss människor att bära, så länge vi tvättar plaggen innan användning. Däremot används fler kemikalier under tillverkningen och livslängden tenderar att bli kortare.
Mitt val till mina barn denna höst, gällande underställ och tillbehör, blev Polarn & Pyret, bland annat på grund av den ekonomiska aspekten samt att begagnatmarknaden är relativt stor.
söndag 24 augusti 2014
Barnens ytterkläder del 2: overaller!
Då är det dags för de lite tyngre delarna, nämligen vinterkläder. Jag har valt att fokusera på overaller för att lättare kunna jämföra och ha ett greppbart utbud.
Även här ska man titta på lite olika aspekter. Vilket material overallen är gjord av, vad som håller den vattentät mm. När man tittar på materialen bör man veta att både polyester, fleece och polyamid är olika plaster. En av de mer kända polyamiderna är nylon, så även nylon är plast. Jag finner inte någon direkt information om bättre eller sämre val inom dessa ämnen, men man bör vara medveten om att alla materialen har sitt ursprung i råolja.
En del av företagen arbetar aktivt med återvinning vilket är bra för miljön, men det gäller att ha koll på kemikalierna. När man återvinner plast innehåller den kemikalier och dessutom behöver man tillsätta nya kemikalier för att få bra kvalitet på den nya plasten. Överlag är det bästa miljöalternativet att köpa begagnat vilket tyvärr inte går hand i hand med kemikaliebantning, då det först är de senaste åren det kommit fluorkarbonfria alternativ.
Tester på overallernas kvalitet, vattenavstötning och rivtålighet görs med jämna mellanrum och 2013 års test, utfört av Testfakta, gav Didriksson "bäst i test". Även Reima har haft bra resultat.
Tyvärr hittade man också en del tråkiga kemikalier i en del av overallerna. Bland annat hade Åhlens, Tenson och Lindex tryckknappar med bly, Ellos hade ftalater i dragkedjan i sin overall. Man hittade även nickel. Så även om det finns en hög medvetenhet hos företagen så förekommer det fortfarande kemikalier i produkterna.
Även inom denna kategori har jag gjort en sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Didrikssons storm-overaller är av 100% polyamid med fluorkarbonfri vattenavvisning.
- Gneis webbutik är fortfarande stängd men de har inte fluorkarboner i sina nytillverkade kläder. Enligt dem ska det stå i webbutiken vilka overaller som är fria från fluorkarboner.
- H&M har en overall gjord i polyamid, som inte är impregnerad med fluorkarboner.
- Isbjörn of Sweden (f d Nanook) har en mycket bra hemsida där de skriver tydligt om varje material vilket tyder på en hög medvetenhet. Deras IGLOO Winter jumpsuit är gjord av nylon och impregnerad med Bionic ECO finish.
- KappAhl har en overall som är gjord i nylon. Den är flourkarbonfri.
- Lindex vinterkläder har samma agenda som regnkläderna, de håller på att byta ut sitt sortiment så att alla ytterkläder ska impregneras med Bionic ECO finish. Deras FIX-overall i år är gjord av polyamid och innehåller inte fluorkarboner. Men det verkar deras överdragsbyxor tyvärr göra.
- Miniature, ett danskt märke, har overaller till mindre barn i 100 % nylon. Däremot finner jag inget om impregneringen.
- MiniRodini har bomull och polyester i sina overaller. Det står inte uttalat att de inte har flourkarboner som impregnering, däremot har de bra information om kemikalier på sin hemsida, vilket verkar för en hög medvetenhet. De har också stor produktion av GOTS-certifierade kläder i sitt sortiment.
- Polarn & Pyret: Deras funktionsytterplagg är tillverkad i polyamid och polyester och är dessvärre ytbehandlade med perflourerade ämnen. Enligt dem använder de PFOA vid tillverkningen av impregneringen, men den ska sedan försvinna i processen. De utför också externa laboratorietester för att kontrollera att begränsade ämnen inte överstiger tillåten gräns. Däremot har deras vindfleece ingen impregnering alls.
- Pomp De Lux vinteroveraller är gjorda i 100% nylon. De har både Öko-tex- & GOTS-märkt sortiment men jag hittar tyvärr inget om impregnering på hemsidan eller i deras CSR-rapport.
- Reima Tec har bland annat en dunoverall för barn, intressant med lite naturmaterial bland all plast. Däremot kommer ju frågan upp om hur fåglarna som gett sina fjädrar har behandlats. Annars har de även polyamid och polyester. Gällande impregneringen, se tidigare svar från dem, gällande regnkläderna.
- Ticket to Heaven fick bäst i test 2013 för sin overall. Men på hemsidan går det varken att utläsa material under produkterna eller något om kemikalier. Men efter lite detektivarbete finner jag att flera av deras overaller är gjorda av nylon.
- Troll: Deras skaloverall är tillverkad av polyuretanklädd nylon/polyester samt har ett tunt innerfoder av polyester. Den avtagbara inneroverallen är tillverkad av 100% ull. Hela overallen ska vara fri från flourkarboner, PVC, ftalater, flamskyddsmedel samt perflourerande ämnen. Den ska andas mycket bra men dock är overallens vattentäthet ett frågetecken sedan den blev näst sämst i tester från 2012. Kanske kan man kura den extra med lanolin?
Summa summarum, fler och fler företag kör med Bionic ECO finish, vilket är bra. Synd bara att så många overaller är gjorda av plast. Men samtidigt är det kanske det mest effektiva?
Även här ska man titta på lite olika aspekter. Vilket material overallen är gjord av, vad som håller den vattentät mm. När man tittar på materialen bör man veta att både polyester, fleece och polyamid är olika plaster. En av de mer kända polyamiderna är nylon, så även nylon är plast. Jag finner inte någon direkt information om bättre eller sämre val inom dessa ämnen, men man bör vara medveten om att alla materialen har sitt ursprung i råolja.
En del av företagen arbetar aktivt med återvinning vilket är bra för miljön, men det gäller att ha koll på kemikalierna. När man återvinner plast innehåller den kemikalier och dessutom behöver man tillsätta nya kemikalier för att få bra kvalitet på den nya plasten. Överlag är det bästa miljöalternativet att köpa begagnat vilket tyvärr inte går hand i hand med kemikaliebantning, då det först är de senaste åren det kommit fluorkarbonfria alternativ.
Tester på overallernas kvalitet, vattenavstötning och rivtålighet görs med jämna mellanrum och 2013 års test, utfört av Testfakta, gav Didriksson "bäst i test". Även Reima har haft bra resultat.
Tyvärr hittade man också en del tråkiga kemikalier i en del av overallerna. Bland annat hade Åhlens, Tenson och Lindex tryckknappar med bly, Ellos hade ftalater i dragkedjan i sin overall. Man hittade även nickel. Så även om det finns en hög medvetenhet hos företagen så förekommer det fortfarande kemikalier i produkterna.
Även inom denna kategori har jag gjort en sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Didrikssons storm-overaller är av 100% polyamid med fluorkarbonfri vattenavvisning.
- Gneis webbutik är fortfarande stängd men de har inte fluorkarboner i sina nytillverkade kläder. Enligt dem ska det stå i webbutiken vilka overaller som är fria från fluorkarboner.
- H&M har en overall gjord i polyamid, som inte är impregnerad med fluorkarboner.
- Isbjörn of Sweden (f d Nanook) har en mycket bra hemsida där de skriver tydligt om varje material vilket tyder på en hög medvetenhet. Deras IGLOO Winter jumpsuit är gjord av nylon och impregnerad med Bionic ECO finish.
- KappAhl har en overall som är gjord i nylon. Den är flourkarbonfri.
- Lindex vinterkläder har samma agenda som regnkläderna, de håller på att byta ut sitt sortiment så att alla ytterkläder ska impregneras med Bionic ECO finish. Deras FIX-overall i år är gjord av polyamid och innehåller inte fluorkarboner. Men det verkar deras överdragsbyxor tyvärr göra.
- Miniature, ett danskt märke, har overaller till mindre barn i 100 % nylon. Däremot finner jag inget om impregneringen.
- MiniRodini har bomull och polyester i sina overaller. Det står inte uttalat att de inte har flourkarboner som impregnering, däremot har de bra information om kemikalier på sin hemsida, vilket verkar för en hög medvetenhet. De har också stor produktion av GOTS-certifierade kläder i sitt sortiment.
- Polarn & Pyret: Deras funktionsytterplagg är tillverkad i polyamid och polyester och är dessvärre ytbehandlade med perflourerade ämnen. Enligt dem använder de PFOA vid tillverkningen av impregneringen, men den ska sedan försvinna i processen. De utför också externa laboratorietester för att kontrollera att begränsade ämnen inte överstiger tillåten gräns. Däremot har deras vindfleece ingen impregnering alls.
- Pomp De Lux vinteroveraller är gjorda i 100% nylon. De har både Öko-tex- & GOTS-märkt sortiment men jag hittar tyvärr inget om impregnering på hemsidan eller i deras CSR-rapport.
- Reima Tec har bland annat en dunoverall för barn, intressant med lite naturmaterial bland all plast. Däremot kommer ju frågan upp om hur fåglarna som gett sina fjädrar har behandlats. Annars har de även polyamid och polyester. Gällande impregneringen, se tidigare svar från dem, gällande regnkläderna.
- Ticket to Heaven fick bäst i test 2013 för sin overall. Men på hemsidan går det varken att utläsa material under produkterna eller något om kemikalier. Men efter lite detektivarbete finner jag att flera av deras overaller är gjorda av nylon.
- Troll: Deras skaloverall är tillverkad av polyuretanklädd nylon/polyester samt har ett tunt innerfoder av polyester. Den avtagbara inneroverallen är tillverkad av 100% ull. Hela overallen ska vara fri från flourkarboner, PVC, ftalater, flamskyddsmedel samt perflourerande ämnen. Den ska andas mycket bra men dock är overallens vattentäthet ett frågetecken sedan den blev näst sämst i tester från 2012. Kanske kan man kura den extra med lanolin?
Summa summarum, fler och fler företag kör med Bionic ECO finish, vilket är bra. Synd bara att så många overaller är gjorda av plast. Men samtidigt är det kanske det mest effektiva?
fredag 15 augusti 2014
Regnkläder: Svar från Lindex!
Svar från Lindex (i förkortad utformning & med de viktigaste aspekterna med)
Lindex arbetar aktivt med att begränsa användningen av alla kemikalier som har hälso- eller miljöfarliga egenskaper och vår kemikalierestriktionslista omfattar kemikalier som inte får användas i produktionen eller påträffas i våra produkter.
Under 2013 och 2014 kommer vi att ta steget fullt ut och fasa ut och totalförbjuda alla former av perfluorerade kemikalier i våra produkter.
Vi har en kemikalierestriktionslista och upparbetade rutiner som vi och våra leverantörer följer vid framställning av våra plagg & produkter. Vår kemikalielista baserar sig på gällande lagkrav (som finns på respektive försäljningsmarknad ) och på rekommendationer från myndigheter och branschorganisationer. De mest strikta kravet gäller på samtliga försäljningsmarknader.
Exempel på vad kemikalielistan omfattar:
• Nickelavgivning i smycken. (lag)
• Förbud mot cancerframkallande arylaminer som kan avges av vissa färgämnen.(lag)
• Förbud mot innehåll av sexvärt krom (läder).(lag)
• Ftalater (mjukgörande kemikalie), striktaste kraven gäller (3 lag, resten ej)
• Dispersionsfärgämnen som kan ge upphov till allergi.(ej lag)
• Nonylfenoletoxylat (APEO/NPEO)(ej lag)
Lindex tillåter inte heller att PVC används i några av våra produkter, t.ex. tryck på tröjor eller väskor och bälten.
Alla regnplagg hos oss är impregnerat med Bionic Finish Eco och innehåller inga fluorkemikalier, PFOS/PFOA, andra perfluorerade ämnen, paraffin eller formaldehydbaserad melamin.
Tack för ditt mail!
(Jag har nu ställt frågan om det även gäller alla deras ytterplagg och varför de inte har informationen i webbutiken, vilket de hade tidigare. Vill också tillägga att jag köpte en jacka och en FIX overall i veckan och både hade Bionic ECO finish. Så om inte alla kläder är helt utan fluorkarboner, bör de vara på mycket god väg. Om jag får svar kommer det vara med vid genomgång av ytterplagg.)
Lindex arbetar aktivt med att begränsa användningen av alla kemikalier som har hälso- eller miljöfarliga egenskaper och vår kemikalierestriktionslista omfattar kemikalier som inte får användas i produktionen eller påträffas i våra produkter.
Under 2013 och 2014 kommer vi att ta steget fullt ut och fasa ut och totalförbjuda alla former av perfluorerade kemikalier i våra produkter.
Vi har en kemikalierestriktionslista och upparbetade rutiner som vi och våra leverantörer följer vid framställning av våra plagg & produkter. Vår kemikalielista baserar sig på gällande lagkrav (som finns på respektive försäljningsmarknad ) och på rekommendationer från myndigheter och branschorganisationer. De mest strikta kravet gäller på samtliga försäljningsmarknader.
Exempel på vad kemikalielistan omfattar:
• Nickelavgivning i smycken. (lag)
• Förbud mot cancerframkallande arylaminer som kan avges av vissa färgämnen.(lag)
• Förbud mot innehåll av sexvärt krom (läder).(lag)
• Ftalater (mjukgörande kemikalie), striktaste kraven gäller (3 lag, resten ej)
• Dispersionsfärgämnen som kan ge upphov till allergi.(ej lag)
• Nonylfenoletoxylat (APEO/NPEO)(ej lag)
Lindex tillåter inte heller att PVC används i några av våra produkter, t.ex. tryck på tröjor eller väskor och bälten.
Alla regnplagg hos oss är impregnerat med Bionic Finish Eco och innehåller inga fluorkemikalier, PFOS/PFOA, andra perfluorerade ämnen, paraffin eller formaldehydbaserad melamin.
Tack för ditt mail!
(Jag har nu ställt frågan om det även gäller alla deras ytterplagg och varför de inte har informationen i webbutiken, vilket de hade tidigare. Vill också tillägga att jag köpte en jacka och en FIX overall i veckan och både hade Bionic ECO finish. Så om inte alla kläder är helt utan fluorkarboner, bör de vara på mycket god väg. Om jag får svar kommer det vara med vid genomgång av ytterplagg.)
måndag 11 augusti 2014
Regnkläder: svar från Reima!
Jag fick det här svaret från Reima:
Vi i Norge har ett totalförbud för PFOA så det finns mycket små rester av detta ämne kvar i våra kläder, dock av den sorten som är av den kortare varianten ,inte den med de långa som inte naturen kan bryta ner. Då Norge har ett totalförbud för kläder med Fluorkarboner (och Norge är verkligen ett Reima land) har vi testat våra kläder mycket noggrant. Testerna visar att vi är med marginal under den tillåtna gränsen och de har godkänt våra kläder för försäljning i Norge
Vi i Norge har ett totalförbud för PFOA så det finns mycket små rester av detta ämne kvar i våra kläder, dock av den sorten som är av den kortare varianten ,inte den med de långa som inte naturen kan bryta ner. Då Norge har ett totalförbud för kläder med Fluorkarboner (och Norge är verkligen ett Reima land) har vi testat våra kläder mycket noggrant. Testerna visar att vi är med marginal under den tillåtna gränsen och de har godkänt våra kläder för försäljning i Norge
Läs svar från vår kvalitetsavdelning från Finland :
The Norwegians have placed a limit for trace values of PFOA (= one microgram/square meter of fabric) starting 1.6. 2014. The traces in our AW14 products are well under that limit. We have tested and double-tested this and are sure about it.
Summa är att: Ja , det finns Fluorkarbon i mycket små mängder (den med den kortare uppbyggnaden som naturen ska ha lättare att bryta ner än den gamla lite längre)
Vi har egna fabriker som vi lätt kan ha kontroll över och jobbar alltid med miljö och barnsäkerhetsfrågor på högsta nivå. Målet är alltid giftfria, kvalitetskläder som tål smuts och hårda tag.
onsdag 6 augusti 2014
Barnens ytterkläder del 1: regnkläder!
Nu börjar det gå mot höst och för många föräldrar innebär det en uppdatering av ytterkläder till barnen. Men hur vet man vad som är bästa valen ur kemikaliesynpunkt? Jag har sammanställt en lista, bra att ha i bakhuvudet när du ska handla. Vi börjar med regnkläderna!
Regnkläder
Galon är benämningen för plastbelagd textil t ex bomull. Plasten kan vara av PVC eller Polyuretan, undvik PVC, som kan innehålla ftalater. När man köper regnkläder bör man också vara medveten om att barn inte svettas lika mycket som vuxna, därför behöver inte plaggen "andas" lika mycket som till vuxna.
Förutom materialet i regnkläderna behöver man titta på vilka kemikalier som gör dem smuts- och vattenavvisande. Det finns till exempel dåliga val, som fluorföreningar ex PFOA/PFOS. Gore-Tex brukar innehålla fluorföreningar, därför bör man undvika alla produkter med Gore-Tex.
Ett bättre val är impregnering med Bionic finish ECO, vilket innebär att regnkläderna är ekologiskt behandlad, utan fluor. De aktiva substanser är istället dimethicone (en sorts silikon) och polyuretan.
Även knapparna kan innehålla tråkigheter. 2011 analyserade Testfakta 11 regnställ och mer än hälften innehöll bly i knapparna. Värst var Polarn & Pyret med en halt 22 gånger högre än den tillåtna. Regnstället stoppades från försäljning och när Testfakta kontrollerade regnställ på våren 2012 var felet åtgärdat, både hos Polarn & Pyret, Didriksson & H&M. Men däremot innehöll två märken fortfarande bly samt kadmium och ftalaten DEHP (förbjuden i leksaker men inte i kläder), både i väven och i dragkläppen. Märkena var Ticket to Heaven och Garda.
Ser man till vattentäthet och slitage har det gjorts tester där Didrikssons, Kappahl, Lindex samt Polarn & Pyret får höga betyg medan Stadium, Ticket to heaven samt H&M får sämre betyg.
Nedan kommer en liten sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Abeko har både regnställ i PU och PVC. De ska dock vara öko-texmärkta.
- CeLaVi har regnställ med innehåll 62% polyester och 38% polyuretan. De har dock fleecebelagd insida och fick dåliga testresultat 2012.
- Didriksson har regnställ av bl a 100% polyester. Deras Waterman Kids set fick "bäst i test" 2012 och är även valet när författarna till "Handla rätt för en giftfri barndom" rankade bästa valet på marknaden 2013. Deras sortiment är impregnerade med Bionic finish ECO sedan 2013.
- Gneis har flera tyger som är Öko-tex-märkta, oklart om det gäller regnkläderna då deras webshop just nu är stängd. De använder impregneringen Bionic finish ECO i nytillverkade plagg.
- H&M har en skaljacka i 100% polyester, utan fluorkarboner.
- Isbjörn har en viss del av deras sortimentet impregnerade med Bionic finish ECO.
- KappAhls regnställ är av 100% Polyuretan. På deras lista över förbjudna/begränsade kemikalier finns PFOS/PFOA med, det framgår dock inte om de är begränsade eller förbjudna.
- Katvig har regnkläder i återvunnen polyester med öko-texmärkt PU-skikt. De hade dock, enligt senast utförda test, inga reflexer och dålig vattentäthet.
- Lindex regnställ är av 100% polyureten och impregnerade med Bionic finish ECO. De har fått genomgående höga betyg i olika tester.
- Polarn & Pyret har en sammansättning av 30% polyuretan och 70% polyester i sina regnkläder. Vid en förfrågan till Polarn & Pyret som bloggen enklare johanna ställde i augusti 2013 framkom det att deras regnkläder inte är behandlade med perfluorerande ämnen, det är PU:n som gör dem vattentäta.
- Reima nämner inget om material på sin hemsida men plaggen beskrivs som både smuts- & vattenavvisande genom bl a deras material ReimaTec, vilken troligen är namnet för en syntetisk och kemikalisk sammansättning. Vid kontakt med dem informerar de om att alla deras kläder är PVC-fria samt att impregnering är PFOS-fri. Men inte fluorfri? De skulle kontakta kontoret i Finland och återkomma.
Gummistövlar
I Testfaktas analys från 2010 fanns det inga gummistövlar som innehöll ftalater, därför hade de inte med den punkten i testet 2013. Men för att vara på den säkra sidan tycker jag man ska välja ett par i naturgummi, vilket är att föredra framför olika plastsorter. Viking, CeLaVi & Tretorn är några exempel på företag med gummistövlar i naturgummi.
CeLaVi uttalar även att deras stövlar är fria från tungmetaller och PVC. Även Tretorn samt Kavat skriver att de är fria från PVC, Kavats stövlar är dock tillverkade i återvunnen gummi.
H&M och Polarn & Pyret har gummistövlar i 100% gummi, oklart vilken sorts gummi.
I Testfaktas analys 2013 kom man också fram till att alla stövlar höll vatten bra. Sämst i test var Polarn & Pyret då den hade sämre stöd för foten och åldrades snabbast. Bäst i test blev Crocs, som är gjorda i materialet Crocs-Lite. Jag är dock skeptisk till deras sortiment då man kan lukta sig till deras affärer på långt håll. Ordet Crocs-Lite vittnar också om en syntetisk materialsammansättning, som idag är okänd.
Regnkläder
Galon är benämningen för plastbelagd textil t ex bomull. Plasten kan vara av PVC eller Polyuretan, undvik PVC, som kan innehålla ftalater. När man köper regnkläder bör man också vara medveten om att barn inte svettas lika mycket som vuxna, därför behöver inte plaggen "andas" lika mycket som till vuxna.
Förutom materialet i regnkläderna behöver man titta på vilka kemikalier som gör dem smuts- och vattenavvisande. Det finns till exempel dåliga val, som fluorföreningar ex PFOA/PFOS. Gore-Tex brukar innehålla fluorföreningar, därför bör man undvika alla produkter med Gore-Tex.
Ett bättre val är impregnering med Bionic finish ECO, vilket innebär att regnkläderna är ekologiskt behandlad, utan fluor. De aktiva substanser är istället dimethicone (en sorts silikon) och polyuretan.
Även knapparna kan innehålla tråkigheter. 2011 analyserade Testfakta 11 regnställ och mer än hälften innehöll bly i knapparna. Värst var Polarn & Pyret med en halt 22 gånger högre än den tillåtna. Regnstället stoppades från försäljning och när Testfakta kontrollerade regnställ på våren 2012 var felet åtgärdat, både hos Polarn & Pyret, Didriksson & H&M. Men däremot innehöll två märken fortfarande bly samt kadmium och ftalaten DEHP (förbjuden i leksaker men inte i kläder), både i väven och i dragkläppen. Märkena var Ticket to Heaven och Garda.
Ser man till vattentäthet och slitage har det gjorts tester där Didrikssons, Kappahl, Lindex samt Polarn & Pyret får höga betyg medan Stadium, Ticket to heaven samt H&M får sämre betyg.
Nedan kommer en liten sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Abeko har både regnställ i PU och PVC. De ska dock vara öko-texmärkta.
- CeLaVi har regnställ med innehåll 62% polyester och 38% polyuretan. De har dock fleecebelagd insida och fick dåliga testresultat 2012.
- Didriksson har regnställ av bl a 100% polyester. Deras Waterman Kids set fick "bäst i test" 2012 och är även valet när författarna till "Handla rätt för en giftfri barndom" rankade bästa valet på marknaden 2013. Deras sortiment är impregnerade med Bionic finish ECO sedan 2013.
- Gneis har flera tyger som är Öko-tex-märkta, oklart om det gäller regnkläderna då deras webshop just nu är stängd. De använder impregneringen Bionic finish ECO i nytillverkade plagg.
- H&M har en skaljacka i 100% polyester, utan fluorkarboner.
- Isbjörn har en viss del av deras sortimentet impregnerade med Bionic finish ECO.
- KappAhls regnställ är av 100% Polyuretan. På deras lista över förbjudna/begränsade kemikalier finns PFOS/PFOA med, det framgår dock inte om de är begränsade eller förbjudna.
- Katvig har regnkläder i återvunnen polyester med öko-texmärkt PU-skikt. De hade dock, enligt senast utförda test, inga reflexer och dålig vattentäthet.
- Lindex regnställ är av 100% polyureten och impregnerade med Bionic finish ECO. De har fått genomgående höga betyg i olika tester.
- Polarn & Pyret har en sammansättning av 30% polyuretan och 70% polyester i sina regnkläder. Vid en förfrågan till Polarn & Pyret som bloggen enklare johanna ställde i augusti 2013 framkom det att deras regnkläder inte är behandlade med perfluorerande ämnen, det är PU:n som gör dem vattentäta.
- Reima nämner inget om material på sin hemsida men plaggen beskrivs som både smuts- & vattenavvisande genom bl a deras material ReimaTec, vilken troligen är namnet för en syntetisk och kemikalisk sammansättning. Vid kontakt med dem informerar de om att alla deras kläder är PVC-fria samt att impregnering är PFOS-fri. Men inte fluorfri? De skulle kontakta kontoret i Finland och återkomma.
Gummistövlar
I Testfaktas analys från 2010 fanns det inga gummistövlar som innehöll ftalater, därför hade de inte med den punkten i testet 2013. Men för att vara på den säkra sidan tycker jag man ska välja ett par i naturgummi, vilket är att föredra framför olika plastsorter. Viking, CeLaVi & Tretorn är några exempel på företag med gummistövlar i naturgummi.
CeLaVi uttalar även att deras stövlar är fria från tungmetaller och PVC. Även Tretorn samt Kavat skriver att de är fria från PVC, Kavats stövlar är dock tillverkade i återvunnen gummi.
H&M och Polarn & Pyret har gummistövlar i 100% gummi, oklart vilken sorts gummi.
I Testfaktas analys 2013 kom man också fram till att alla stövlar höll vatten bra. Sämst i test var Polarn & Pyret då den hade sämre stöd för foten och åldrades snabbast. Bäst i test blev Crocs, som är gjorda i materialet Crocs-Lite. Jag är dock skeptisk till deras sortiment då man kan lukta sig till deras affärer på långt håll. Ordet Crocs-Lite vittnar också om en syntetisk materialsammansättning, som idag är okänd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)