Barnens ytterkläder del 4: skor!

När man tittar på skobranschen slår det en att det är en bransch som nyligen vaknat till liv när det gäller kemikalier. Det tillverkas ytterst få ekologiska skor på marknaden idag och konsumenternas medvetenhet är låg. Det är liten fokus på kemikalier vilket är alarmerande.

Många skor kan nämligen innehålla tungmetaller som arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar och kvicksilver. Även bly och ftalater är vanligt. Detta påverkar både den fabriksarbetaren som tillverkar skon, bäraren i viss mån, samt hanteringen när de är utslitna. Skon påverkar alltså tre gånger under sin livslängd.

När man pratar om kemikalier bör man också veta att skinn inte är harmlöst, det behandlas ofta med kemikalier för att uppnå olika egenskaper. När man slaktat djuret kan man tillsätta upp till 130 olika kemikalier under garvningen. En av de kemikalier som man främst använder är krom. Upp till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.

Det finns också andra delar av skon som kan påverka, ex vad sulan är gjord av, hur skon är limmad och färgad samt hur materialet är behandlat, te x smuts- eller vattenavvisande.

I en undersökning gjord av Göteborgsposten 2012 hittade man över 200 olika skor som rapporterats in till Rapex, EU:s lista över alarmerande varor. Man kan tyvärr utgå från att en mycket liten mängd rapporteras hit. Listan är dels beroende av att kemikalierna i skorna upptäcks, dels att medlemsländerna anmäler skorna till listan. Av de 220 paren framkom att 166 modeller innehöll dimetylfumarat (som förbjöds 2009), 15 modeller innehöll för höga halter av krom 6. Det framkom också att även om skoföretagen visste om problemet återkallades få skor.

Även danskarna har uppmärksammat problemet, inte minst den Danska Miljøstyrelsen som 2011 gjorde en stickprovskontroll av krominnehållet i vanliga läderskor. Kontrollen visade att i åtta av arton skor återfanns krom 6 i betydligt större mängder än 3 milligram per kilo, det lägsta värde vid vilket krom sex kan upptäckas och det gränsvärde som Tyskland på eget bevåg infört. En barnsandal var bland de värsta exemplen, med tio gånger mer krom 6 än gränsvärdet.

Även i en svensk analys i maj 2008 fick man tråkiga besked. Samtliga 10 par skor, inköpta i centrala Göteborg, innehöll kemikalier som var både giftiga och miljöfarliga, som krom, arsenik, bly, kadmium, lösningsmedel och perflourerade ämnen.

När man kommer till barnskor är det framför allt fem punkter man bör titta på.

- Undvik skor med antibakteriella impregneringar. Helt onödigt till barn.

- Undvik skor impregnerade med Gore-Tex. I slutet på 2013 ska företaget ha fasat ut all PFOA i sina produkter, de ersätter istället det med PTFE, som de menar är ofarligt. Forskare menar dock att man forskat för lite på den nya kemikalien. Och alla begagnade skor innehåller PFOA.

- Vilket är huvudmaterialet? Välj helst skor av naturgarvat läder eller växtprodukter, undvik syntetiska material.

- Vad består sulan av? Sulor gjorda av naturgummi eller återvunnet gummimaterial är bättre än syntetiskt tillverkat gummi.

- Är skon ekologiskt märkt på något sätt? EU Ecolabel är ett exempel.

Jag kommer inte gå igenom märke för märke, då det rör sig om ytterst få producenter som har miljömärkta skor. Därför kommer jag istället nämna de få företag jag hittat. Notera också att av de märken jag nämner tillverkar inte alla barnskor, vinterskor eller ytterskor.

Bellio och Bobux gör båda skinnmockasiner. Det förstnämnda är svenskt, båda har ekologiska versioner.

Docksta sko, Kero, Knulp (ej ekologisk?) och Skråmträskskon är alla svenska skomärken som tillverkar skor i vegetabilgarvat läder. Det ekologiskt garvade lädret är gjort av en blandning av salt och ekbark.

El Nauralista är ett spanskt företag som gör ekologiska skor som är växtfärgade. Dock fick de bottennotering av Råd & Rön 2012, när de mätte miljöansvar, socialt ansvar osv?

Ethletic gör ekologiska sneakers med natursula. Dock inga vinterskor.

Veja är ett franskt märke som gör ekologiska skor, sulorna är av naturligt latex, lädret är ekologiskt garvat med extrakt av akacia. Dock inga vinterskor.

Så min slutsats är att när det kommer till bra, kvalitativa, barnvänliga vinterskor står mitt förstaval hos KAVAT, som sedan 2008 har tillverkat många skor som bär ECO label. De har valt att använda lokalproducerat vegetabiliskt garvat läder som råmaterial samt att miljömärka slutprodukterna. Det svenska företaget Tärnsjö Garveri levererar läder till Kavats barnskor. Det finns en bra begagnatmarknad, om man finner skorna dyra. Men andrahandsvärdet är högt. Man får betala för kvalitet.

Avslutningsvis bör man även läsa om olika impregneringssprayer här samt WWF:s kortfattade information genrellt om skor här.