GMO, en extra krydda i maten?

Genmodifiering är ett hett diskussionsämne världen över och det finns förespråkare på båda sidor, inte minst när man pratar om olika grödor som potatis och majs. Men det är svårt att få en helhetsbild och därför tänkte jag att det kunde vara intressant med en fördjupning angående detta.

GMO - översikt

GMO betyder Genetiskt Modifierad Organism och kan appliceras både på växter och djur. Människan har i alla tider, genom att korsa arter, försökt modifiera arter till att ha högre resistens, annat utseende eller andra egenskaper. Man kan se det inom blomsternäringen, hos rasdjur (katter och hundar bl a) samt inte minst, inom matindustrin. Därför pratar man ofta om genmodifierad mat.

Genmodifierad mat innebär att man förändrar arvsmassan som därigenom kan göra maten mer motståndskraftig mot sjukdomar, kyla, torka eller insekter. Man kan också ge maten högre näringsinnehåll eller göra den mer snabbväxande. Detta sker genom att man antingen tillsätter en bakterie eller en ny gen med de önskvärda egenskaperna.

Genmodifiering tillämpas idag på bland annat snabbväxande fiskarter, på försökskaniner, foder till djur, olika insekter samt grödor som soja, majs, raps och bomull.

Genom att genmodifiera djur och växter vill man uppnå större lönsamhet, öka produktionen, slå ut sjukdomar, minska svinnet o s v.

GMO i världen

I Sverige finns bara ett fåtal produkter på marknaden. Under 2012 lade BASF (tyskt kemikalieföretag) ner den svenska odlingen av den genmodifierade potatisen Amflora, efter digra protester. Idag pågår fältförsök av bl a hybridasp som har modifierats genetiskt för att klara torrare och strängare miljöförhållanden eller som är resistenta mot skadeinsekter, raps som är tolerant mot ett bekämpningsmedel och sockerbeta som har förändrats för att vara resistent mot ett mycket skadligt virus och ett bekämpningsmedel. All annan verksamhet än fältförsöken sker idag i så kallad innesluten användning, vilket innebär att GMO hålls i till exempel ett laboratorium eller ett växthus för att förhindra att de kommer ut i miljön. Dessa GMO produceras för användning i läkemedel eller andra produkter. 

I EU finns dessutom den hårdaste lagstiftningen i världen och endast ett fåtal produkter är godkända.

Som exempel finns det några växtsorter som används inom livsmedelsproduktionen, till exempel soja, majs, raps och sockerbeta. Det odlas genetiskt modifierade majs i Frankrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Tjeckien och Tyskland.Sammanlagt finns knappt hundra produkter som innehåller ingredienser från godkända genetiskt modifierade växter i EU.

Ungern har infört Europas striktaste GMO-lagstiftning och Grekland har förbjudit GMO helt.

Under år 2006 sade Vietnam, Kina, Iran och Thailand nej till import och produktion av GMO-ris.  I Indien förstördes GMO-risfält och 2011 avslog man godkännandet av en GMO- aubergine, den enda GMO-matgrödan det fanns en ansökan om odling för i landet. 

I Afrika har man, med växande befolkning och extremare väder, sett fördelaktigt på viss GMO, inte minst när det gäller grödor som majs. I Kenya pågår ett stort projekt där man tagit fram majs som bättre ska tåla torka. Den är tänkt att släppas under 2017, om försöken faller väl ut.

Över 90 procent av alla GMO-grödor för matproduktion odlas i fyra länder i Nord- och Sydamerika.
Fördelar & nackdelar med GMO

Fördelar:

- kan bidra till större matproduktion när miljöförståringen ger mer extrema väderförhållanden som torka, översvämningar mm
- kan minska behovet av besprutning av olika bekämpningsmedel
- kan minska matbristen i fattiga länder
- ökad lönsamhet
- minskat svinn
- slå ut sjukdomar

Nackdelar:

- hot mot den biologiska mångfalden
- risk för spridning till andra arter samt vilda arter
- svårt att förutse konsekvenserna
- att stora företag som Monsanto tar ut för höga priser för fröna och då riskerar att slå ut det småskaliga jordbruket

Monsanto är ett företag man ofta hör om, från kritikerna. Företaget tillverkar Roundup som ska vara säkert, enligt dem. Men de har varit i blåsväder många gånger, till exempel när de försökte sälja in en sorts soja som skulle tåla Roundup. Vad få visste var att sojan hade fått en extra gen som gjorde att den tålde bekämpningsmedlet. Få förstod också att GMO-sojan var utvecklad av samma företag som säljer Roundup.

Roundup består av ingrediensen Glyfosat som tar död på ogräs men även annan växtlighet, då  den inte gör någon åtskillnad på växter. Genom att så GMO-grödor resistenta mot Roundup (s k Roundup Ready) blir det möjligt för lantbrukare att bespruta sina fält  för att döda allt ogräs utan att påverka de resistenta grödorna. Efter massiva protester valde Monsanto att lägga ner försäljningen av GMO-grödor i Europa ifjol och senast i maj demonstrerade tusentals människor världen över mot företaget.

Kan man undvika GMO?

Alla livsmedel som består av, innehåller eller har framställts av GMO ska märkas. På ett livsmedel kan det till exempel stå ”framställd av genetiskt modifierad soja”.

Kött, mjölk och ägg från djur som har utfodrats med genetiskt modifierat foder behöver däremot inte märkas. För närvarande finns det inte något GMO-foder i Sverige. Däremot kommer nästan alla importerade kött- och mejeriprodukter från djur som ätit GMO. Svenskt Sigill eller KRAV garanterar efter kontroll på varje gård att GMO inte används i produktionen. 

I USA behöver inte genetiskt modifierade livsmedel märkas. Och inom EU tillåter man 0,9 procents inblandning av GMO-odlade grödor i livsmedel utan krav på märkning.

ROHS-direktivet, vad är det?

Ibland när man läser om kemikalier nämns något som heter RoHS-direktivet. Men vad är det egentligen?

Jo, RoHS betyder "restriction of hazardous substances" och började gälla 2006. Den syftar på att minska riskerna för människors hälsa och för miljön (inte minst vid avfallshantering) genom att ersätta kemikalierna:

- kvicksilver
- kadmium
- bly
- sexvärt krom
- flamskyddsmedlen PBB och PBDE

i elektrisk och elektronisk utrustning med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik. Den maximala koncentrationen av respektive ämne är 1 ‰ av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,1 ‰. Koncentrationen beräknas på varje enskild komponent i produkten för sig.

En annan tanke med direktivet var också att förbättra materialåtervinningen och göra den mer hållbar.

Från januari 2013 ersattes RoHs-direktivet med RoHS2 som hade ett par nya punkter. Detta för att
det rått osäkerhet om vilka produkter som omfattades av RoHS-direktivet samt att kraven har tolkats olika av länderna, speciellt när det gäller vilka produkter som omfattas.

Enligt Kemikalieinspektionens hemsida är de nya punkterna bl a:

- att det kommer omfatta fler produktgrupper. Från 2019 kommer RoHS-direktivet att omfatta all elektrisk och elektronisk utrustning, om den inte klart uttalat är undantagen.

- att nya kriterier har införts för undantag. Undantagen är nu tidsbegränsade till max fem respektive sju år, beroende på kategori.

- att från 2013 används CE-märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS. De krav som CE-märkningen ställer på företagen gäller nu även RoHS.

Däremot förbjuds inga nya ämnen och gränsvärdena är detsamma som i det ursprungliga RoHS-direktivet.

Sulfater, shampoo & torr hårbotten!

 

 

Ett ekologiskt alternativ till rengöringsmedel med sulfater

 

En av de absolut vanligaste ingredienserna i rengörande produkter (shampoo, duschkrämer och tvål)är sulfater. Benämns ofta som SLS (sodium lauryl sulfate) och SLES (sodium laureth sulfate).Oftast kommer det direkt efter vatten i ingredienslistan. Men vad är egentligen en sulfat och vad gör den för nytta (eller skada)?

 

Sulfater är ett billigt ämne som löser upp fett, smuts och silikon och som gör att shampoot löddrar. Idag använder vi många hårvårdsprodukter som silikoner (plaster) och mineralolja (paraffin) i sprayer, mousser m fl och de ingredienserna är inte vattenlösliga. Därför behövs ett sulfatschampo som kan lösa upp dem.

 

Men sulfater är även uttorkande och irriterande för hud och hårbotten. Det gör nämligen ingen skillnad på smuts, stylingprodukter och överflödigt fett mot behövligt fett. Sulfaterna tränger istället in i hårstråets sprickor och torkar ut inifrån. Det tar också bort allt välbehövligt fett från hårbotten. Vem kan inte identifiera sig med följande:

 

- kliande, irriterad & torr hårbotten

- torrt och livlöst hår

- hår som blir fett snabbt igen

 

Allt detta kan härröras till sulfater. När det behövliga fettet i hårbotten tvättas bort blir huden känslig och irriterad. Man kan få klåda och många tror att de har "mjäll" när det egentligen är en irriterad hårbotten som bråkar. Håret blir livlöst och torrt för att sulfaterna tränger in och torkar ut hårstrået. Då tillsätter många silikoner för att få upp glansen (kolla i ingredienslistan, du lär hitta det under namn som slutar på -cone ex silicone) och så blir det en ond cirkel. Håret blir dessutom fett snabbt igen på grund av att hårbotten överkompenserar med att tillverka mer fett för att skydda sig. Vilket gör att vi tvättar det ännu oftare. Moment 22 har uppstått.

 

Men det finns bättre alternativ. Välj ett sulfatfritt shampoo eller gå över till en ekologisk serie. Jag bytte själv till en ekologisk serie för 1 1/2 år sedan och har aldrig ångrat mig. Mitt hår ser friskare ut och har finare glans och min hårbotten har slutat klia.

 

Värt att veta om du vill byta är att:

 

1. Din hårbotten kommer behöva ett par månader att ställa om sin fett-tillverkning. Det tog mig drygt två månader innan mitt hår slutade att bli fett varannan dag och då hade jag ändå endast tvättat mitt hår var tredje dag innan. Idag behövs det var femte dag ungefär.

 

2. Ett ekologiskt shampoo klarar inte av traditionella hårvårdsprodukter. Därför behöver du dra ner på stylingprodukter eller välja bättre alternativ, utan silikon och mineralolja. Jag har i hårspray högst en gång varannan månad utan problem. Vill jag höja glansen adderar jag ett par droppar avocadoolja och drar lätt över håret.

 

3. När man byter shampoo kan det bli matt (då man slutar tillsätta silikoner) och mindre rent (då man slutar med sulfater). Ett bra sätt att "nollställa" håret inför ett byte är att tvätta med ditt gamla shampoo en gång till för att rensa det på alla kemikalier. Ett annat bra sätt är att använda vanlig äppelcidervinäger. Den behöver spädas ut ca 1-3 msk till ett glas vatten. Skölj då håret med utspädd vinäger och använd sedan balsam som vanligt.

 

Exempel på sulfater:

 

Ammonium Laureth Sulfate
Ammonium Lauryl Sulfate
Ammoniumlaurylsulfat
Natriumlaurylsulfat
Sodium Alkyl Sulfate
Sodium Laureth Sulfate (SLES)
Sodium Lauryl Sulfate (SLS)

 

Exempel på silikoner:

 

Amodimethicone
Cyclohexasiloxane
Cyclomethicone
Cyclopentasiloxane
Dimethicone
Dimethicone copolyol
Dimethiconol
Phenyl Trimethicone
Polysilicone-9

Kemikalier i godis!

Lakrits, choklad, sött och surt. Alla smakerna är klassiker, men det är ju inte så konstigt, godis är nästan lika heligt som midsommar och Kalle Anka på julafton.

Sedan lösgodis i butik slog igenom på 1980-talet har konsumtionen ständigt ökat. Svensken äter nu i genomsnitt 17 kg per år (2010) och en stor del av våra matkassar innehåller just godis, chips, läsk och kakor. En hel del onyttigheter med andra ord!

Men det är sällan man tänker på vad man äter egentligen eller vad det kostar. Man kan stå och muttra lite över kilopriset på ekologisk frukt för att sedan glatt köpa en påse lösgodis för facila priset 70 kr/kg. Och apropå diskussionen om ökande övervikt, cancer, diabetes, åderförkalkning samt hjärt- & kärlsjukdomar, kan man verkligen ifrågasätta godiskonsumtionen i Sverige.

Jag har därför satt ihop en lista, bra att ha i bakhuvudet nästa gång du handlar. För inte är väl nedanstående vad vi vill "unna" våra kroppar en lördagskväll?

Arom - Ett smakämne. Kan vara naturligt (från frukter och bär) eller konstgjort. I dagsläget behöver aromer inte specificeras i antal eller om de är konstgjorda eller naturliga.

Azo-ämnen -  Färgämnen som förbjöds i Sverige men som genom EU-inträdet blev ok att använda igen. Men glädjande nog återfinns de i mycket liten mängd på svenska marknaden. Kan orsaka hyperaktivitet hos barn, samt hudutslag och allergireaktioner hos känsliga människor.

E120 - Karminsyra, ett rött färgämne från löss. Det är ett extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Ämnet har rapporterats orsaka allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller detta färgämne.

E131 -  Patentblått färgämne. Har inte några kända hälsoeffekter men som är förbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E153 - Vegetabiliskt kol, ett svart färgämne som är vanligt i lakrits. Framställs genom att förkolna växtdelar, vilket därför misstänks kunna ge cancer.

E330  - Citronsyra, framställs bl a genom att glukos jäser med mögelsvampar. Misstänks kunna ge allergiska reaktioner.

E441 - Gelatin. Man kokar hud och ben från gris och/eller kor. Det ger en geléartad konsistens.

Glukossirap - En klar, trögflytande sockerlösning som oftast görs av vete eller majs. Ersätter ofta socker, då det är billigare att tillverka. Forskare menar att glukossirap är dubbelt så skadligt som vanligt socker, bland annat för att det har högre GI, är beroendeframkallande och behöver tillsättas i större mängd för att uppnå samma söthet som socker.

Karnaubavax - Ett ytbehandlingsmedel som man gör av palmblad. Medlet läggs utanpå godiset för att ge en blank yta – eller för att godisarna inte ska klibba ihop. Godkänd som KRAV-ingrediens.

Lakrits, lakritsextrakt och lakritspulver - Görs av lakritsrot. Eftersom lakrits kan påverka saltbalansen i kroppen bör personer med högt blodtryck undvika att äta alltför mycket lakrits. Och studier har visat att mycket lakrits under graviditeten kan påverka barnets beteende och intelligens. Orsaken är ämnet glycyrrhizin, som kan försvaga moderkakan så att den släpper igenom stresshormoner. Men enligt Livsmedelsverket är det ingen fara om man inte äter väldigt stora mängder lakrits.

Maltodextrin - Små bitar av kolhydrater som inte smakar mycket. Det fungerar främst som utfyllnad. Kan vara gjort av majs eller potatis.

Socker -  Vanligt vitt socker som görs av sockerbetor eller sockerrör. I vår kropp bidrar det till övervikt, diabetes, sockerberoende, ökad hunger, mer humörsvängningar samt inflammationer, reaktioner som kan orsaka cancer och alzheimers.

Sojalecitin - Fett från soja som används för att ämnena i godiset ska blandas och inte ”skära sig”. emulgerings- och antioxidationsmedel. Framställs ur sojabönor, vilket inte låter så farligt, men processen sker på samma sätt som palmoljan. Höga halter hexan finns kvar i det färdiga lecitinet, vilket kan orsaka cancer.

Vegetabiliskt fett/ olja - Från till exempel palm, majs, solros eller raps. Palmolja anses vara en av de värsta tillsatserna, även om själva palmoljan naturlig inte är farlig, utan det är processen som gör den farlig. Palmolja utvinns ofta med hjälp av starka lösningsmedel som t.ex. bensinämnet hexan, vilket är cancerframkallande. Även upphettningen av råvaran för att pressa ut palmoljan kräver höga temperaturer, vilket kan bidra till att PAH-ämnen bildas, vilka också misstänks vara cancerogena, då främst bröst- och testikelcancer. Palmoljeindustrin skövlar också stora mängder regnskog.

Och apropå miljö, visste ni att en påse skumgodis har lika stor miljöpåverkan som en portion fläskkött? (studie gjord på uppdrag av Livsmedelsverket)

Några tips är att äta godis endast på lördagarna, att äta mindre mängd, att välja ekologiskt godis eller ännu bättre, blanda med nötter och frukt.

På Äkta vara kan ni hitta en bra guide till alla E-nummer!

 

Allt du inte vill veta om plast!

I förrgår släppte Naturskyddsföreningen sin stora rapport om plast! Det finns många fördelar med plast men även mycket tråkiga nackdelar:

- Plast är gjord av icke förnybar råvara (petroleum)

- Plast utsöndrar farliga kemikalier som tas upp i kroppen

- Plast är svårt att bryta ner och skräpar ner hela vår planet, inte minst haven

- Plast har ej lång hållbarhet när det gäller köksprodukter, leksaker mm

- Plast kan genom sina kemikalier orsaka större risk för hormonstörningar, cancer, fetma, diabetes, astma och olika allergier

Där står också om de värsta ämnen vi vet idag:

- Ftalater
- Bisfenoler
- Bromerade flamskyddsmedel
- Högfluorerade ämnen

Samt de mest problematiska plasterna:

•Akrylnitril-butadien-styren (ABS)
•Akrylnitrilbutadiengummi
•Aminplaster och aminhartser (t.ex. melamin, UF-plast och MF-plast)
•Butylgummi
•Epoxiplaster och epoxihartser (t.ex. DGEBA med BPA som en monomer)
•Fenolplaster och fenolhartser
•Fluorerad etenplast (FEP)
•Fluoropolymergummin
•Nitrilgummi
•Omättad polyester – om styren används
•Polykarbonat (PC)
•Polyeter eterketon (PEEK)
•Polypropenkarbonat (PPC)
•Polystyren (PS)
•Polytetrafluoreten (PTFE)
• Polyuretan (PUR)
•Polyvinylklorid (PVC)

Du hittar en sammanfattning samt länk till hela rapporten här!

Ekologiska leksaker i ljuvlig design!

Det är inte ofta jag gör reklam för produkter, då jag vill behålla min objektivitet och kritiska blick. Men då jag märkt att många här brinner för barnens skull och som småbarnsförälder själv, kunde jag inte låta bli att ge lite bra tips. När man vill handla ekologiska leksaker är det ibland lite mindre rolig design. Därför blev jag extra glad när två av de butikerna jag handlar hos, hade tagit in två nya märken. Jag tror många med mig kommer bli förälskade i dessa filurer. I synnerhet när de är 100% ekologiska, har bra miljötänk och är hel giftfria.

 

Det första företaget heter Peppa och har försmak för retro-stilen. Nedan kommer några smakprov och utan överdrift kan jag säga att de har blivit populära både hos mini och midi här hemma.

 

 

Ugglan är en snuttefilt, räven ett virkat gosedjur och igelkotten samt svampen är små skallror, alla tillverkade i Indien i ekologisk bomull och faritrademärkta.



 

 

Nästa företag heter Plantoys, från Thailand. Figurerna är gjorda i gummiträ och målade med vattenbaserade färger utan bly och tungmetaller. Även de har en fantastisk design. Nedan kommer några smakprov från dem!

 

 

 

 

Båten är en badleksak, bilen en lära-gå-vagn. Och lilla leksaken längst ner är en kastanjett.

 

Visst är de trevliga?

Coop går i bräschen med Ekolöftet + EU-valet!

Det är alltid härligt när en butikskedja själv väljer att öka den ekologiska medvetenheten & förbättra sortimentet. En av dem som på riktigt kört igång är Coop! För er som är medvetna konsumenter vid matinhandling är den kunskapen kanske inte ny. Jag ser stor skillnad på Coop & Ica när jag handlar. Sortiment, skyltning mm.

Men nu har Coop valt att gå steget längre och att ha målsättningen att 20% av deras sortiment ska vara ekologiskt 2020 för att:

- 80% av deras medlemmar är oroliga för kemikalierna de får i sig

- Det ekologiska jordbruket inte ökar i tillräckligt snabb takt

- För att färre människor tror att det konventionella jordbruket med alla sina bekämpningsmedel är hållbart

Därför har de bl a utmanat partierna & frågat vilka löften de har inför framtidens ekologiska odling.

Läs mer på Hållbar konsumtion samt partiernas svar på Ekolöftet.

Och om ni fortfarande är osäkra på hur ni ska rösta i EU-valet den 25 maj, slå ett slag för miljön! Gå in på Naturskyddsföreningens Facebooksida, där de listar alla kandidater & vem som jobbar mest för miljön av dessa. I botten hamnar bl a Anna-Maria Corazza Bildt (M) & Gunnar Hökmark (M) i toppen finns namn som Isabella Lövin (MP) och Åsa Westlund (S). Läs mer här! Och gå och rösta! :)

Danskarna tuffar på!

När det kommer till miljö & kemikalier ligger Danmark i framkant. De köper till exempel dubbelt så mycket ekologisk mat som svenskarna, de har hårdare kemikalielagstiftning och de har Samsö, ön som är koldioxidneutral. Nu har danskarna valt att göra en ännu större satsning.

Miljöstyrelsen publicerade i mars nyheten att danskarna satsar 185 miljoner danska kronor de närmsta fyra åren för att göra danskarnas vardag kemikaliefri. Detta ska göras bl a genom:

- Att skapa ett kemikalieforum med aktörer från industri, myndigheter och andra intressenter, för att skapa samarbeten och en bättre dialog.

- Internationell fokus, man vill samarbeta med fler länder för att kunna ersätta farliga kemikalier snabbare.

- Man sätter fokus på förbrukningsprodukter, inte minst till barn och ska kontrollera de produkterna hårdare.

För mer information, läs vidare på kemikalieindsatsen!

Nu hoppas vi bara att Sverige hänger på!

Hur man frågar i butikerna efter kemikalier i varor!

Du vet väl om att du som konsument kan uppmärksamma butiker på att vi inte vill ha produkter fyllda med kemikalier? Du har nämligen rätt att få information om en vara inne­håller något av ämnena på EU:s lista över särskilt farliga ämnen, den så kallade kandidatförteckningen.

Om du begär det, ska den butiken som säljer varan kunna tala om ifall den innehåller något särskilt farligt ämne och i så fall vilket. Det ska ske utan kostnad och inom 45 dagar från det att du har begärt att få informationen.

Butiksägaren har rätt att få samma information om varan från till­verkaren eller importören.

Om en vara är behandlad med bekämpningsmedel, exempelvis antibakteriella ämnen, ska det stå på produkten. Farliga kemiska produkter ska vara märkta med farosymboler och text som informerar om faran.

Kandidatförteckningen

Kandidatförteckningen är EU:s lista över ämnen som har egenskaper som gör att de anses särskilt farliga och som kan ge allvarliga, långvariga och bestående effekter på människors hälsa eller på miljön. Ämnena kan till exempel orsaka cancer, skada förmågan att få barn eller vara skadliga för miljön. Konsumenter har rätt att få veta om en vara innehåller ett ämne på förteckningen om det finns i varan i över 0,1 procent av varans vikt. Den som säljer varan ska lämna informationen inom 45 dagar.

I december 2013 fanns det strax över 150 ämnen på listan och EU:s kemikaliemyndighet, Echa, uppdaterar den kontinuerligt.

Nedan finns en mall från Kemikalieinspektionen som du kan skriva ut.

Nyheter i korthet!

Ett par nyheter, någon positiv och någon negativ:

- På det danska miljöministeriet skrivs det om att EU-kommissionen ska fasa ut användningen av triclosan i bland annat kläder. Användningen av kemikalien har ständigt minskat och nu har flera textilföretag valt att sluta med kemikalien. Triclosan är en antibakteriell kemikalie som är misstänkt för att vara hormonstörande och öka risken för att göra bakterier resistenta.

- Svenska dagbladet publicerade den 27  april uppgifter från Naturskyddsföreningens rapport om frukter. Till grund ligger Livsmedelsverkets provtagningar 2013. Där går det att utläsa att man hittat rester av bekämpningsmedel i nio av tio frukter, 87% för att vara exakt. Värst var vindruvor med rester upp till 51 olika bekämpningsmedel. Men även bananer, äpplen, päron och citrusfrukter, samt jordgubbar innehåller många tråkigheter. Även om värdena ligger under EU:S gränsvärden är det inte ofarligt - man tar nämligen inte hänsyn till cocktaileffekten. Det danska livsmedelsverket rekommenderar nu därför att barn och kvinnor väljer ekologiska alternativ. Naturskyddsföreningen anser att det svenska Livsmedelsverket borde göra detsamma. Av de ekologiskt testade frukterna var nämligen 61 av 62 frukter helt utan rester.

- På barnmässan i Karlstad hade Naturskyddsföreningens kemikalienätverk i Karlstad och forskarna med bloggen "Kemikalier i barns vardag" satt ihop information med svar på många av de mest förekommande frågorna de brukar få. För er som vill läsa materialet går det att hitta här!

- Kemikalieupproret lever på Facebook och sedan slutet på mars har över 2500 personer skrivit under. Men 90% är kvinnor, hur kommer det sig? Länken till underskrift hittar du här!

- Under mars månad testade Kemikalieinspektionen maskeradkläder för barn. De letade specifikt efter azofärgämnen i tyger, kadmium och bly i plastdelar, konstläder och plastförpackningar samt ftalater i plastdetaljer av PVC eller konstläder (masker, väst, plånbok). 14 av 84 testade produkter uppfyllde inte regelverket. Produkterna har nu stoppats från fortsatt försäljning och överträdelserna har anmälts till miljöåklagare. Varorna köptes in från 22 leverantörer, både i butiker och från internet.