Stavmixrar och ftalatdränkta tröjor från Hollisters!

Här kommer lite kemikalie-"nyheter" i korthet.

- Råd & Rön har nu i oktober gjort en test av 15 t-shirts från olika företag. De testade tröjorna för azo-färgämnen, nonylfenoler, formaldehyd, PAH, flamskyddsmedel och ftalater. Gällande de tre första kemikalierna fann de inget att anmärka på. Det tråkiga kom när det gällde trycken på tröjorna, som i flera fall innehöll höga halter av ftalater (hormonstörande och reproduktionshämmande). Värst var utan tvekan Hollister, följt av bl a Monki.

Läs mer på Råd & Röns hemsida

- Dessutom testade Stockholms universtitet 12 olika stavmixrar och 8 av dem läckte klorparaffiner, 5 i höga mängder.

Klorparaffiner drabbar lever, njurar och sköldkörtel och är möjligt cancerframkallande, dessutom farligt för vattenorganismer och är persistenta. De används i skärvätskor inom metallindustrin och som mjukgörare och/eller brandskyddsmedel i plaster.

2012 bekräftade KemI att det finns klorparaffiner i bröstmjölk. Och en nyligen publicerad studie från Tyskland bekräftar att klorparaffiner fanns bland de högsta halterna i fettet i köksfläktarna, så det förekommer en del i våra kök.

Märken som testades och hade halter av klorparaffiner var modellerna:

Matsui (M24HBW09E)
Voltage (HM-918)
OBH Nordica Kitchen Quickmix (6705)
OBH Nordica Kitchen Quickprep 500 (7701)
Braun Multiquick 3 (4162)
Electrolux Ultramix Pro (ESTM6400)
Coline (LW-3318)
Russel Hobbs (18274-56)

Märken som klarade sig utan anmärkning var modellerna:

Bosch (MSM6B100)
OBH Nordica Chili (6707)
OBH Nordica Indigo (6712)
Philips Pro mix HR (1607/08)

Läs mer här, där finns dessutom en länk till hela rapporten.

- Melamin är ett ämne som det ur kemikaliesynpunkt går att hitta försvinnande lite om. Men jag har hittat en artikel från 2013 där Sund.nu skriver att melaminet läcker från tallriken. I studien (Från Taiwan) delade man in testpersonerna i två olika grupper - en som åt varm nudelsoppa från melaminskålar och en som åt varm nudelsoppa från keramiska skålar. Genom urinprov visade det sig att de som åt från melamin-tallrikar hade 6 gånger högre halter melamin i urinen, vilken kopplats ihop med njurskador och ökad risk för cancer. Man bör därför inte servera varm mat eller sura livsmedel på melamin. Det nämns även att formaldehyd påträffats i för höga halter. Läs artikeln här.

- Och sist men inte minst, något högaktuellt. Naturskyddsföreningen vill att vår nya miljöminister Åsa Romson begränsar Bisfenolerna i olika produkter.

NSF skriver att de svenska politikerna just nu utreder hur vi ska få mindre av miljögiftet bisfenol A i oss. Det är ett hormonstörande ämne som kan hittas i bl a konservburkar, kvitton, eller tandpastan som vi lagar barnens tänder med.

Problemet är också att även om Bisfenol A skulle förbjudas finns det många andra Bisfenoler (ett helt alfabet) som kemikalieindustrin kan ersätta med. Två av de mer kända heter Bisfenol S och Bisfenol F, och de har precis plockats upp på en lista över särskilt farliga kemikalier.

Därför har nu NSF startat en namninsamling för att trycka på för ett bra beslut i januari. Skriv under och gör skillnad här!

Melamin

Melamin är en organisk förening som används vid tillverkning av plast. Den höga kvävehalten gör att det kan förväxlas med protein vid provtagning.  Melamin är ett organiskt ämne rikt på kväve. Det kan i fast form och kombinerat med formaldehyd bli plastmaterial och kan användas i klister, plastkärl och som flamskydd. Melamin innehåller höga halter av formaldehyd, som är oerhört skadligt för oss människor. Användningen har minskat sedan 50- och 60-talet. Detta beror till viss del på att de förstörs i microvågsugnar och att de inte är återvinningsbara. Dess höga kvävehalt gör att det också används som gödsel.

På Livsmedelverkets hemsida:

Är det farligt att använda tallrikar gjorda av melamin?

Nej. Melaminet är så hårt bundet i plasten att det inte överförs till maten i farliga mängder. Gränsvärdena för hur mycket melamin som får läcka från material som är i kontakt med livsmedel är betydligt lägre än de halter som kinesiska barn och vuxna blivit sjuka av. I de fall ämnet melamin har orsakat sjukdom har människor fått i sig det på annat sätt än via plastkärl.

Vilka hälsoeffekter kan förväntas om man får i sig melamin?

De melamindoser som man kan få i sig vid normal konsumtion av livsmedel importerade till Sverige är mycket låga, och därmed även risken att få några symptom. Vid mycket höga doser kan melamin orsaka njursten, kristallbildning i njurar och i urinvägarna. Njursten i sin tur kan täppa till och orsaka inflammationer i uringångarna. Vid ännu högre doser kan melamin även orsaka dödsfall, vilket har inträffat i Kina.

Men om djuren äter foder med melamin, kan det då finnas i köttet vi äter?

Melaminet är vattenlösligt och sprids ut i kroppen vilket innebär att det skulle kunna finnas i köttet vi äter. Men eftersom melamin inte lagras i kroppen, utan utsöndras mycket snabbt, är det inte troligt att mängderna i köttet kan skada hälsan.

Melamin i djurfoder

Våren 2007 upptäcktes i USA att vissa typer av djurfoder innehöll melamin, och det uppdagades att restprodukter av melamin upphandlades av kinesiska grossister som malde ner melaminet till ett pulver som ger intrycket av att vara protein vid provtagning, trots att det helt saknar proteinets övriga egenskaper. Det nermalda melaminet blir en billigare råvara och köparen tror att han/hon får högvärdigt protein.

Melamin i mjölkersättning 

Hösten 2008 uppdagades i Kina, efter ett par dödsfall och tusentals insjuknade barn, att melamin tillsatts i mjölk, mjölkpulver och mjölkprodukter avsett för spädbarn. Melamin är rikt på kväve och har tillsatts för att proteinhalten i mjölkersättning ska verka högre än den egentligen är. Halten av kväve mäts i kvalitetskontrollen för att bestämma proteinhalten. Melamin i livsmedel kan även ge njursvikt med dödlig utgång.

En kinesisk dissident, Zhou Qing, menar att melaminskandalen, där hundratusentals barn förgiftades av torrmjölk bara är toppen på ett isberg. De avslöjanden som författaren och människorättskämpen, Zhou Qing, gjort har presenterats i en uppmärksammad bok ”What kind of god” och i diverser artiklar i internationella tidskrifter. Hans budskap är att det politiska systemet inte vill ha en öppen granskning av industrimaten. Idag producerar Kina cirka 80% av alla världens livsmedelstillsatser.