Sulfater, shampoo & torr hårbotten!

 

 

Ett ekologiskt alternativ till rengöringsmedel med sulfater

 

En av de absolut vanligaste ingredienserna i rengörande produkter (shampoo, duschkrämer och tvål)är sulfater. Benämns ofta som SLS (sodium lauryl sulfate) och SLES (sodium laureth sulfate).Oftast kommer det direkt efter vatten i ingredienslistan. Men vad är egentligen en sulfat och vad gör den för nytta (eller skada)?

 

Sulfater är ett billigt ämne som löser upp fett, smuts och silikon och som gör att shampoot löddrar. Idag använder vi många hårvårdsprodukter som silikoner (plaster) och mineralolja (paraffin) i sprayer, mousser m fl och de ingredienserna är inte vattenlösliga. Därför behövs ett sulfatschampo som kan lösa upp dem.

 

Men sulfater är även uttorkande och irriterande för hud och hårbotten. Det gör nämligen ingen skillnad på smuts, stylingprodukter och överflödigt fett mot behövligt fett. Sulfaterna tränger istället in i hårstråets sprickor och torkar ut inifrån. Det tar också bort allt välbehövligt fett från hårbotten. Vem kan inte identifiera sig med följande:

 

- kliande, irriterad & torr hårbotten

- torrt och livlöst hår

- hår som blir fett snabbt igen

 

Allt detta kan härröras till sulfater. När det behövliga fettet i hårbotten tvättas bort blir huden känslig och irriterad. Man kan få klåda och många tror att de har "mjäll" när det egentligen är en irriterad hårbotten som bråkar. Håret blir livlöst och torrt för att sulfaterna tränger in och torkar ut hårstrået. Då tillsätter många silikoner för att få upp glansen (kolla i ingredienslistan, du lär hitta det under namn som slutar på -cone ex silicone) och så blir det en ond cirkel. Håret blir dessutom fett snabbt igen på grund av att hårbotten överkompenserar med att tillverka mer fett för att skydda sig. Vilket gör att vi tvättar det ännu oftare. Moment 22 har uppstått.

 

Men det finns bättre alternativ. Välj ett sulfatfritt shampoo eller gå över till en ekologisk serie. Jag bytte själv till en ekologisk serie för 1 1/2 år sedan och har aldrig ångrat mig. Mitt hår ser friskare ut och har finare glans och min hårbotten har slutat klia.

 

Värt att veta om du vill byta är att:

 

1. Din hårbotten kommer behöva ett par månader att ställa om sin fett-tillverkning. Det tog mig drygt två månader innan mitt hår slutade att bli fett varannan dag och då hade jag ändå endast tvättat mitt hår var tredje dag innan. Idag behövs det var femte dag ungefär.

 

2. Ett ekologiskt shampoo klarar inte av traditionella hårvårdsprodukter. Därför behöver du dra ner på stylingprodukter eller välja bättre alternativ, utan silikon och mineralolja. Jag har i hårspray högst en gång varannan månad utan problem. Vill jag höja glansen adderar jag ett par droppar avocadoolja och drar lätt över håret.

 

3. När man byter shampoo kan det bli matt (då man slutar tillsätta silikoner) och mindre rent (då man slutar med sulfater). Ett bra sätt att "nollställa" håret inför ett byte är att tvätta med ditt gamla shampoo en gång till för att rensa det på alla kemikalier. Ett annat bra sätt är att använda vanlig äppelcidervinäger. Den behöver spädas ut ca 1-3 msk till ett glas vatten. Skölj då håret med utspädd vinäger och använd sedan balsam som vanligt.

 

Exempel på sulfater:

 

Ammonium Laureth Sulfate
Ammonium Lauryl Sulfate
Ammoniumlaurylsulfat
Natriumlaurylsulfat
Sodium Alkyl Sulfate
Sodium Laureth Sulfate (SLES)
Sodium Lauryl Sulfate (SLS)

 

Exempel på silikoner:

 

Amodimethicone
Cyclohexasiloxane
Cyclomethicone
Cyclopentasiloxane
Dimethicone
Dimethicone copolyol
Dimethiconol
Phenyl Trimethicone
Polysilicone-9

Kemikalier i godis!

Lakrits, choklad, sött och surt. Alla smakerna är klassiker, men det är ju inte så konstigt, godis är nästan lika heligt som midsommar och Kalle Anka på julafton.

Sedan lösgodis i butik slog igenom på 1980-talet har konsumtionen ständigt ökat. Svensken äter nu i genomsnitt 17 kg per år (2010) och en stor del av våra matkassar innehåller just godis, chips, läsk och kakor. En hel del onyttigheter med andra ord!

Men det är sällan man tänker på vad man äter egentligen eller vad det kostar. Man kan stå och muttra lite över kilopriset på ekologisk frukt för att sedan glatt köpa en påse lösgodis för facila priset 70 kr/kg. Och apropå diskussionen om ökande övervikt, cancer, diabetes, åderförkalkning samt hjärt- & kärlsjukdomar, kan man verkligen ifrågasätta godiskonsumtionen i Sverige.

Jag har därför satt ihop en lista, bra att ha i bakhuvudet nästa gång du handlar. För inte är väl nedanstående vad vi vill "unna" våra kroppar en lördagskväll?

Arom - Ett smakämne. Kan vara naturligt (från frukter och bär) eller konstgjort. I dagsläget behöver aromer inte specificeras i antal eller om de är konstgjorda eller naturliga.

Azo-ämnen -  Färgämnen som förbjöds i Sverige men som genom EU-inträdet blev ok att använda igen. Men glädjande nog återfinns de i mycket liten mängd på svenska marknaden. Kan orsaka hyperaktivitet hos barn, samt hudutslag och allergireaktioner hos känsliga människor.

E120 - Karminsyra, ett rött färgämne från löss. Det är ett extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Ämnet har rapporterats orsaka allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller detta färgämne.

E131 -  Patentblått färgämne. Har inte några kända hälsoeffekter men som är förbjudet i Australien och Nya Zeeland.

E153 - Vegetabiliskt kol, ett svart färgämne som är vanligt i lakrits. Framställs genom att förkolna växtdelar, vilket därför misstänks kunna ge cancer.

E330  - Citronsyra, framställs bl a genom att glukos jäser med mögelsvampar. Misstänks kunna ge allergiska reaktioner.

E441 - Gelatin. Man kokar hud och ben från gris och/eller kor. Det ger en geléartad konsistens.

Glukossirap - En klar, trögflytande sockerlösning som oftast görs av vete eller majs. Ersätter ofta socker, då det är billigare att tillverka. Forskare menar att glukossirap är dubbelt så skadligt som vanligt socker, bland annat för att det har högre GI, är beroendeframkallande och behöver tillsättas i större mängd för att uppnå samma söthet som socker.

Karnaubavax - Ett ytbehandlingsmedel som man gör av palmblad. Medlet läggs utanpå godiset för att ge en blank yta – eller för att godisarna inte ska klibba ihop. Godkänd som KRAV-ingrediens.

Lakrits, lakritsextrakt och lakritspulver - Görs av lakritsrot. Eftersom lakrits kan påverka saltbalansen i kroppen bör personer med högt blodtryck undvika att äta alltför mycket lakrits. Och studier har visat att mycket lakrits under graviditeten kan påverka barnets beteende och intelligens. Orsaken är ämnet glycyrrhizin, som kan försvaga moderkakan så att den släpper igenom stresshormoner. Men enligt Livsmedelsverket är det ingen fara om man inte äter väldigt stora mängder lakrits.

Maltodextrin - Små bitar av kolhydrater som inte smakar mycket. Det fungerar främst som utfyllnad. Kan vara gjort av majs eller potatis.

Socker -  Vanligt vitt socker som görs av sockerbetor eller sockerrör. I vår kropp bidrar det till övervikt, diabetes, sockerberoende, ökad hunger, mer humörsvängningar samt inflammationer, reaktioner som kan orsaka cancer och alzheimers.

Sojalecitin - Fett från soja som används för att ämnena i godiset ska blandas och inte ”skära sig”. emulgerings- och antioxidationsmedel. Framställs ur sojabönor, vilket inte låter så farligt, men processen sker på samma sätt som palmoljan. Höga halter hexan finns kvar i det färdiga lecitinet, vilket kan orsaka cancer.

Vegetabiliskt fett/ olja - Från till exempel palm, majs, solros eller raps. Palmolja anses vara en av de värsta tillsatserna, även om själva palmoljan naturlig inte är farlig, utan det är processen som gör den farlig. Palmolja utvinns ofta med hjälp av starka lösningsmedel som t.ex. bensinämnet hexan, vilket är cancerframkallande. Även upphettningen av råvaran för att pressa ut palmoljan kräver höga temperaturer, vilket kan bidra till att PAH-ämnen bildas, vilka också misstänks vara cancerogena, då främst bröst- och testikelcancer. Palmoljeindustrin skövlar också stora mängder regnskog.

Och apropå miljö, visste ni att en påse skumgodis har lika stor miljöpåverkan som en portion fläskkött? (studie gjord på uppdrag av Livsmedelsverket)

Några tips är att äta godis endast på lördagarna, att äta mindre mängd, att välja ekologiskt godis eller ännu bättre, blanda med nötter och frukt.

På Äkta vara kan ni hitta en bra guide till alla E-nummer!

 

Allt du inte vill veta om plast!

I förrgår släppte Naturskyddsföreningen sin stora rapport om plast! Det finns många fördelar med plast men även mycket tråkiga nackdelar:

- Plast är gjord av icke förnybar råvara (petroleum)

- Plast utsöndrar farliga kemikalier som tas upp i kroppen

- Plast är svårt att bryta ner och skräpar ner hela vår planet, inte minst haven

- Plast har ej lång hållbarhet när det gäller köksprodukter, leksaker mm

- Plast kan genom sina kemikalier orsaka större risk för hormonstörningar, cancer, fetma, diabetes, astma och olika allergier

Där står också om de värsta ämnen vi vet idag:

- Ftalater
- Bisfenoler
- Bromerade flamskyddsmedel
- Högfluorerade ämnen

Samt de mest problematiska plasterna:

•Akrylnitril-butadien-styren (ABS)
•Akrylnitrilbutadiengummi
•Aminplaster och aminhartser (t.ex. melamin, UF-plast och MF-plast)
•Butylgummi
•Epoxiplaster och epoxihartser (t.ex. DGEBA med BPA som en monomer)
•Fenolplaster och fenolhartser
•Fluorerad etenplast (FEP)
•Fluoropolymergummin
•Nitrilgummi
•Omättad polyester – om styren används
•Polykarbonat (PC)
•Polyeter eterketon (PEEK)
•Polypropenkarbonat (PPC)
•Polystyren (PS)
•Polytetrafluoreten (PTFE)
• Polyuretan (PUR)
•Polyvinylklorid (PVC)

Du hittar en sammanfattning samt länk till hela rapporten här!