Miljömål för Sverige "Giftfri miljö" 2020, läs om ditt landskap!

Sverige har faktiskt uppsatta miljömål gällande "Giftfri miljö" till 2020. Mål som tyvärr redan nu bedöms omöjliga att nå. Naturvårdsverket har i alla fall intressant information på sin hemsida, gällande hela Sverige men också regional fakta. Om Skåne står det så här:

	1. Begränsad klimatpåverkan Skånes växthusgasutsläpp har minskat med en femtedel sedan 1990. De senaste åren har minskningen avstannat, främst beroende på ökad andel naturgas i energiförsörjningen samt ökade transporter. För att nå målet krävs kraftiga svenska och internationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
	2. Frisk luft Halterna är i stort sett oförändrade och utsläppen har till och med ökat för vissa föroreningar som exempelvis PM2,5. Omställning till mer miljövänliga transporter samt teknikutveckling och användande av bästa möjliga teknik i större omfattning är viktiga åtgärdsområden i länet.
	3. Bara naturlig försurning Sjöar, vattendrag, skogsmark samt växter och djur skadas av den försurning som drabbar landskapet. Svavel- och kväveutsläpp samt skogsavverkning är drivkrafter i försurningsprocessen. Utvecklingen är överlag positiv men drabbade ekosystem uppvisar ännu starka, negativa effekter.
	4. Giftfri miljö Trots vissa åtgärder lokalt och regionalt bedöms miljömålet inte att nås till 2020. Detta beror dels på att tillräckliga styrmedel inte hinner komma på plats och dels på att återhämtningstiden är lång. Även de lokala och regionala insatserna behöver öka för att nå målet på sikt.
	5. Skyddande ozonskikt Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020.
	6. Säker strålmiljö För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor.
	7. Ingen övergödning Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Åtgärdsbehovet är mycket stort samtidigt som storleken på olika finansieringskällor, såsom våtmarksstöd och LOVA-bidrag, ständigt är osäker.
	8. Levande sjöar och vattendrag Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har inte prioriteras. Åtgärdsarbetet bromsar in.
	9. Grundvatten av god kvalitet Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.
	10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Skånes havsmiljö har länge påverkats av utfyllnader, tät sjötrafik, för högt fiskeuttag och för hög näringsämnesbelastning. Kunskapsluckor och brister i övervakning försvårar uppföljning av miljötillståndet och riktade miljöåtgärder. Nationella prioriteringar och internationella regler krävs.
	11. Myllrande våtmarker Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Ökad hänsyn behövs inom jord- och skogsbruk. Fortsatt återskapande av våtmarker är viktigt. Skötsel av hävdgynnade våtmarker är avgörande för bevarandet av hotade arter och skyddsarbetet av våtmarker behöver fortsätta.
	12. Levande skogar Skogen är en viktig resurs som brukas intensivt i länet vilket påverkar värdefulla skogsmiljöer negativt. Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser krävs.
	13. Ett rikt odlingslandskap Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
	15. God bebyggd miljö Hushållning med mark och vatten är mycket aktuellt i Skåne och miljöfrågorna behöver integreras i länets fysiska planering. Flera kommuner planerar för en utglesad bebyggelse och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
	16. Ett rikt växt- och djurliv Fragmentering av habitat i landskapet fortsätter, negativ påverkan på naturen är fortfarande hög, hotade arter blir allt sällsyntare och återhämtningstakten för biologiska värden är lång. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta sitt ansvar.

Läs mer här! Då kan du också läsa om ditt landskaps miljömål!

Allt du inte vill veta om plast!

I förrgår släppte Naturskyddsföreningen sin stora rapport om plast! Det finns många fördelar med plast men även mycket tråkiga nackdelar:

- Plast är gjord av icke förnybar råvara (petroleum)

- Plast utsöndrar farliga kemikalier som tas upp i kroppen

- Plast är svårt att bryta ner och skräpar ner hela vår planet, inte minst haven

- Plast har ej lång hållbarhet när det gäller köksprodukter, leksaker mm

- Plast kan genom sina kemikalier orsaka större risk för hormonstörningar, cancer, fetma, diabetes, astma och olika allergier

Där står också om de värsta ämnen vi vet idag:

- Ftalater
- Bisfenoler
- Bromerade flamskyddsmedel
- Högfluorerade ämnen

Samt de mest problematiska plasterna:

•Akrylnitril-butadien-styren (ABS)
•Akrylnitrilbutadiengummi
•Aminplaster och aminhartser (t.ex. melamin, UF-plast och MF-plast)
•Butylgummi
•Epoxiplaster och epoxihartser (t.ex. DGEBA med BPA som en monomer)
•Fenolplaster och fenolhartser
•Fluorerad etenplast (FEP)
•Fluoropolymergummin
•Nitrilgummi
•Omättad polyester – om styren används
•Polykarbonat (PC)
•Polyeter eterketon (PEEK)
•Polypropenkarbonat (PPC)
•Polystyren (PS)
•Polytetrafluoreten (PTFE)
• Polyuretan (PUR)
•Polyvinylklorid (PVC)

Du hittar en sammanfattning samt länk till hela rapporten här!

Ny kontroll av perfluorerade ämnen i dricksvatten!

Efter de alarmerande nyheterna om att det finns höga halter av perfluorerade alkylsyror (PFAA) i flera vattentäkter i Sverige har Livsmedelsverket nu tagit fram ett åtgärdspaket. Det består av följande delar:

1. Om dricksvattnet innehåller mer än 90 nanogram PFAA per liter vatten uppmanas dricksvattenproducenterna att snarast vidta åtgärder för att sänka halten i dricksvattnet. Detta gäller även hushåll som har egen brunn.
 
2. Om dricksvattnet innehåller mer än 900 nanogram PFAA per liter vatten bör kvinnor som planerar bli gravida, är gravida eller ammar, samt spädbarn som får modersmjölksersättning, undvika att dricka vattnet, eller äta mat som tillagats med vattnet, tills halterna har sänkts. Gränserna är satta för att skydda foster och spädbarn, eftersom de är mest känsliga.

3. Den 1 april ska samtliga kommuner ha rapporterat sina resultat till Livsmedelverket. 

Det har hittills hittats perfluorerade alkylsyror i dricksvattnet i Kallinge (Ronneby), Uppsala, Botkyrka och Bredared (Borås). På dessa orter har de förorenade dricksvattentäkterna stängts.  

Man tror att förgiftningen beror på det brandskum som använts på brandövningsplatser från 1980-talet fram till 2000-talet.

Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord säger sig vara väldigt bekymrad. Han klassar detta som ett värre larm än bekämpningsmedel i maten, i klass med dioxin.

Höga halter av perfluorerade alkylsyror kan ge leverskador, påverka immunförsvaret, fettmetabolismen och reproduktionsförmågan.
  

Det finns idag inga lagstadgade gränsvärden för perfluorerade ämnen (PFAA) i dricksvatten.
 

EU & regeringen blir tuffare mot kemikalier?

Under mars månad 2013 röstade EU-parlamentet för att, med siffrorna 489 mot 102, lagstifta hårdare mot hormonstörande ämnen. EU-parlamentarikern Åsa Westlunds förslag gör att parlamentet kräver att EU-kommissionen senast i juni 2015 lägger fram förslag om att förbjuda eller begränsa användningen av hormonstörande ämnen i människors vardag.

Deras viktigaste krav var en bättre och mer ambitiös lagstiftning för att skydda människors hälsa. De hade även krav på

Att det införs informations- och testkrav som gör att man får reda på vilka kemikalier som är hormonstörande.

Att det behövs gemensamma kriterier för vad som ska definieras som hormonstörande ämne.

Att kriterierna för vad som är ett hormonstörande ämne ska beakta eventuella kombinationseffekter (cocktaileffekter) och det faktum att människor under utveckling, till exempel under fostertiden, är extra känsliga.

Att ämnen som har likartad struktur som ett känt hormonstörande ämne också ska bedömas som hormonstörande om inte tillverkaren kan bevisa motsatsen.

Att hormonstörande ämnen ska betraktas som ämnen för vilka det inte går att fastställa tröskelvärden. Detta för att hormonstörande ämnen till exempel kan vara farligare i låga doser än i höga.

Kopplingen mellan hormonstörande kemikalier i exempelvis läkemedel, smink, plastförpackningar och leksaker och flera folksjukdomar är betydligt starkare än man tidigare trott, vilket forskningen bevisar gång på gång. Sjukdomar som cancer, diabetes, fetma, olika fertilitetsproblem är några av bieffekterna av ämnena.

Så det är definitivt ett ljus i tunneln!

Ännu en positiv nyhet är att regeringen nu trappar upp sitt projekt "På väg mot en giftfri vardag".

Under November lade de fram sina förslag. Bland annat vill de minska kemikalieriskerna för barn, stärka befintliga kemikalieregler och ha en ökad miljöhänsyn av läkemedel. Regeringen anser också att takten i utfasningen av särskilt farliga ämnen måste öka samt att det behövs en handlingsplan för hantering av perfluorerade ämnen. Men de ligger i hård konflikt med EU-kommissionen.

- Fick vi bestämma skulle det vara större fokus på barn, bättre konsumentinformation, mer kunskap och regleringar av cocktail- och lågdoseffekter och hormonstörande ämnen, säger Lena Ek.

Varje år importeras 30 kg leksaker per barn samt 70 kg elektroniska varor per person i Sverige. Få av dessa uppfyller gällande lagstiftning eller kontrolleras kontinuerligt. Även textilbranschen behöver hårdare regler.

- Det behövs till exempel fyra kilo kemikalier för att producera ett kilo t-shirts. Vi behöver fasa ut hormonstörande, allergiframkallande och cancerogena ämnen. I dag finns ingen särskild reglering för textilier i EU, säger Lena Ek.

Då hoppas vi på tuffare tag hädanefter, inte minst för våra barns skull!

Ett giftfritt Stockholm?

Idag kommer en glad nyhet om att kommunalpolitikerna i Stockholm börjar vakna och kommer att göra förändringar i upphandlingsavtalen.

De vill med denna förändring att skapa ett giftfritt Stockholm till 2030. För att klara detta ska Stockholm stad bygga upp ett särskilt kemikaliecenter med experter, med extra fokus på barn.

– Vi har tagit fram en kemikalieplan som ska styra all upphandling i staden. Vi är omgivna av en rad giftiga ämnen som vi måste bli av med, säger Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd.

Därför har de upprättat en kemikaliernas svarta lista med ämnen som inte ska få finnas i varor som upphandlas till kommunen. Produkter som omfattas är bland annat dagisleksaker och barnmöbler men även allt från byggmaterial till renodlat kemiska produkter ska upphandlas enligt de nya riktlinjerna.

Per Ankersjö menar att världen generellt ligger långt efter och att någon måste börja.

-Många föräldrar känner oro inför exponeringen av gifter som kan innebära ökad risk för cancer eller reproduktionsskador.

Stockholm är först i Sverige med en kemikalieplan som omfattar all kommunal verksamhet. Men Malmö, Helsingborg, Göteborg och Västerås är på gång med liknande dokument.

Operation Giftfri förskola!

Naturskyddsföreningen har sammanställt en första summering av sin utredning "Operation giftfri förskola" där de inventerat 129 förskoleavdelningar i över 40 kommuner.

Utredningen kom bl a fram till att:

- 8 av 10 förskolor ger barnen mat som kommer från metallkonserver (en känd källa för det hormonstörande ämnet bisfenol A)
- 6 av 10 förskolor låter barnen leka med gamla elektronikprylar (innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel)
- 8 av 10 förskolor har leksaker av mjuk plast (det som gör plasten mjuk är ofta hormonstörande ftalater)
I väntan på deras åtgärdsprogramm till kommuner och förskolor har de satt ihop en suverän checklista som du definitivt redan nu kan maila ut till olika förskolor i landet, kanske de i din kommun, det ditt barn/barnbarn/syskonbarn eller dyl går på? Ju fler som sätter igång kedjan, desto större genomslag!

Här kommer deras lista:

1. Gallra bland plastleksakerna

Rensa bort mjuka plastleksaker som bollar, badankor, dockor och små plastfigurer. Det som gjort plasten mjuk är ofta ftalater som misstänks kunna störa hormonsystemet. Just den här sortens kemikalier är barn extra känsliga för. Gallra samtidigt ut leksaker som luktar plastigt eller känns lite kladdiga eller hala när du tar i dem.

2. Nobba lek-elektronik

Plocka bort gamla mobiler, uttjänta tangentbord och annan elektronik som hamnat i leksakslådan. Prylar som inte är tillverkade för att vara leksaker har inte lika hårda miljökrav som äkta leksaker och kan därför innehålla mer farliga ämnen. Detta gäller särskilt gammal elektronik. 

3. Skippa skumgummi

 Undersökningar visar att prylar av skumgummi ofta innehåller bromerade flamskyddsmedel. Rensa bort. 

4. Låt barnen gosa giftfritt

Tvätta nyinköpta gosedjur innan de får barnens kärlek. Passa på att tvätta annan nyinköpt textil också.

5. Maxa ekomaten

Ju mer ekologisk mat barnen får desto bättre. Ekomaten innehåller mindre rester från bekämpningsmedel. 

6. Skrota konserverna

De flesta metallkonserver har en ytbehandling på insidan som kan släppa det hormonstörande ämnet bisfenol A till maten. Vår undersökning visade att åtta av tio förskolor ger barnen mat från konservburkar. Kartongförpackningar är ett bättre val.

7. Värm utan plast

Att mikra mat i en plastbytta går snabbt. Men när plasten värms upp kan skadliga kemikalier släppa och hamna i maten. Undvik det genom att värma maten i en porslinsskål. Eller värm i rostfri kastrull och servera på porslin. Förvara också maten i annat än plastkärl.

8. Handskas rätt med maten 

Undvik plasthandskar av vinyl. Undersökningar visar att de flesta av dessa handskar innehåller höga halter hormonstörande ämnen som kan överföras till maten och barnen. Om personalen behöver använda handskar är andra material, som till exempel nitril, bättre.

9. Byt blöja utan skumma kemikalier

Kolla om skötbord innehåller skumgummi eller har överdrag av PVC-plast. Byt ut om möjligheten finns. Om personalen använder handskar är tipset att skippa vinyl även här. 

10. Låt barnen slumra sött

Hitta alternativ till sovmadrasser med skumgummi eller PVC-överdrag. Tvätta nyinköpta frottéöverdrag, kuddar, filtar och lakan.

11. Superviktig städning

Städningen på förskolan är viktig eftersom många av miljögifterna samlas i dammet där barnen leker. Särskilt de minsta barnen får i sig miljögifter via dammet. Dammtorkning och moppning av golven några gånger i veckan är bra. Det ska göras när barnen inte är i lokalerna eftersom dammet rörs runt i luften under städningen. Ett snabbt korsdrag när man städar är heller inte fel.

12. Heja på handtvätt

Damm fastnar på barnens händer. Därför är det viktigt att låta barnen tvätta händerna ofta. Eftersom barn gillar att stoppa händerna i munnen är handtvätt ett effektivt sätt att minska till exempel flamskyddsmedel i kroppen, visar studier. 

13. Peppa parfymfritt

Barn bör undvika doftande produkter eftersom det kan framkalla allergier. Miljömärkta och parfymfria städprodukter, tvål och tvättmedel är bäst. Doftspray är tabu.

För mer info samt hela sammanställningen, titta in här!

Tips på bra FB-sidor!

Här kommer en bunt med sidor ni kan "Gilla" på Facebook och därmed få kontinuerliga uppdateringar om vad som händer, både negativt men också positivt!

Matfusket - berättar om olika matvaror, E-nr osv.
Ekologiska lantbrukarna
Kemikalienätverket - har jag berättat om innan
Föräldravrålet
Nu gör vi kemikalieuppror
Fairtrade Sverige
Effekt
CSR i Praktiken.se
WWF
WSPA
Naturskyddsföreningen
Greenpeace

Och lite återvinning, som tyvärr inte alltid går hand i hand med kemikalier:

Reciclare Cretiva
Different solutions
Recyclart

Har ni fler tips, skriv gärna så adderar jag på listan!

EU-parlamentet vägleder mot hormonstörande ämnen!

Äntligen verkar det börja röra på sig!

Den 14 mars röstade Europaparlamentet igenom ett förslag för att öka människors skydd mot hormonstörande ämnen.

-Parlamentet kräver nu att EU-kommissionen senast i juni 2015 lägger fram förslag om att förbjuda eller begränsa användningen av hormonstörande ämnen i människors vardag, säger Europaparlamentariker Åsa Westlund (S) på socialdemokraternas hemsida.

Dessutom beslutas att hormonstörande ämnen inte har något tröskelvärde d v s att även en minimal mängd innebär fara, om inte tillverkaren kan bevisa annat.

Läs mer här och här!

Kemikalienätverket!

Naturskyddsföreningen har, som jag tidigare nämnt, startat ett nätverk. Idag finns ca 700 ideella medlemmar i Sverige. Det kostar inget att gå med men däremot behöver man vara medlem i Naturskyddsföreningen (249 kr/år) Jag gick nyligen med och har fått intressant information och inbjudan till att träffa andra inom nätverket samt att föreläsa (om man vill). Ju fler vi är, desto större genomslagskraft!

Gå med/läs mer här.

Greenpeace avgiftar klädbranschen!

Bild lånad från Greenpeace

Jag har sedan tidigare kort skrivit om att Greenpeace har en framgångsrik Detoxkur mot klädbranschen. De har fram till idag fått 13 klädföretag att skriva under på att:

- förbinda sig att stoppa utsläpp av alla farliga kemikalier senast 2020
- begära att deras leverantörer offentliggör information om alla utsläpp av giftiga kemikalier från tillverkningsanläggningar för omkringliggande samhällen.
Företagen som efter aktioner skrivit under är

Mango
Benetton
Zara
Esprit
Uniqlo
Victoria´s secret
Valentino
Levi´s
G-Star Raw
Puma
Nike
Adidas
Li-Ning (kinesiskt sportmärke)
C&A
H&M
Marks & Spencer

Läs mer på deras blogg om deras arbete!

Myndigheter och organisationer

Många av miljöorganisationerna som Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Greenpeace arbetar aktivt för att minska kemikalier men möter ofta motstånd eller ointresse. Vissa saker får genomslag och leder till lagändringar men att jämföra dem med Kemiindustrins tillgångar och uppfinningsrikedom är som att jämföra Usain Bolt med en lovande talang i Jönköping, de är mil bakom.

Man bör också vara medveten om att kemiindustrin i de flerta fall inte innehar bevisbördan för att en kemikalie är farlig, de kan tillverka och släppa en kemikalie. Därefter är det upp till forskare samt oven nämnda att ha så mycket bevis för en produkt att den ska slutas säljas. Då har kemiindustrin redan tillverkat en snarlik version och så fortsätter det.

Det man bör veta är att den styrande regeringen/presidenten osv i varje land sitter på "två stolar" (eller fler). Om man skulle begränsa kemikalierna så får det omedelbara konsekvenser för sysselsättningen, för handeln, för industrin och för relationen till andra länder. Då sitter inte kemiindustrin eller leksaksindustrin och väntar på ett utslag. Allt är politik och kemiindustrin har lobbyister som lobbar för deras sak över hela världen. När Kaliforninen försökte lagstifta bort ftalater i sin stat blev de stämda av 20-talet stora företag. För att undvika stämning fick de mjuka upp flertalet förslag. När REACH skulle genomföras hade EU-kommissionärer besök av 15 lobbyister på sina rum, som försökte övertala dem om riskerna med minskad kemikalietillverkning, bl a hotade de med 25% arbetslöshet i Tyskland.

Kemikalieinspektionen

KEMIKALIEINSPEKTIONEN

Kemikalieinspektionen är en statlig myndighet som arbetar med kontroll av kemikalier.
Namnet Kemikalieinspektionen förkortas ofta KemI, där "kem" kommer från ordet kemikalie och "i" från ordet inspektionen. Riksdagen och regeringen bestämmer vad KemI ska
arbeta med och hur mycket pengar myndigheten får varje år. Ungefär 250 personer arbetar på KemI och generaldirektören heter Nina Cromnier.

KemI arbetar för att miljön ska vara fri från farliga ämnen. KemI kontrollerar företag som tillverkar
och importerar kemiska produkter. KemI har ett register över kemiska produkter och samarbetar med andra länder, både inom Europa och i övriga världen.

Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för en giftfri vardag. Att minska de kemiska riskerna i vardagen är ett steg på vägen att nå riksdagens miljökvalitetsmål Giftfri miljö.

På mina frågor svarar de så här:

I de böcker jag läst skrivs det att kemikalieindustrin inte har någon bevisbörda att en kemikalie ska vara ofarlig innan den släpps på marknaden? Stämmer detta och i så fall, hur kan den industrin vara så fri från ansvar jämfört med många andra företag som får ta ansvar för sina produkter?

Hur ser proceduren ut när en kemikalie ska bevisas farlig? Är det på uppdrag av regeringen eller fristående kemister/forskare eller miljöföretag? Hur diger måste bevisbördan vara?

Tyvärr finns det inget enkelt svar på många av dina frågor, men här kommer information som jag hoppas är till nytta för dig och kanske hjälper dig att finna svar på frågorna.

Dina frågor har hänvisats vidare till Tillsynsavdelningen på Kemikalieinspektionen (KemI). Tillsynsavdelningen granskar företag som släpper ut kemiska produkter, bekämpningsmedel och andra varor på den svenska marknaden. Det finns olika grad av kontroll och reglering för de produkter vi kontrollerar. Bekämpningsmedel granskas och godkänns innan de släpps ut på marknaden medan kemiska produkter och övriga varor släpps ut under företagens eget ansvar. KemI genomför olika former av stickprovskontroller för att kontrollera om produkterna följer gällande regler. KemI:s tillsyn bedrivs utefter den lagstiftning vi har, dels inom Sverige men även den harmoniserade inom EU/EES, gällande t.ex. klassificering och märkning av kemiska produkter.

Ett företag som släpper ut en kemisk produkt på marknaden ska utreda om ämnet/blandningen bör klassificeras som farlig. För vissa ämnen finns det bindande harmoniserad klassificering inom EU, enligt bilaga VI till CLP-förordningen. Företaget är även skyldigt att själva klassificera ämnen som saknar harmoniserad klassificering, de måste då själva, utifrån gällande regler och tillgänglig data, avgöra om ämnet ska klassificeras som farligt. Det finns mycket information om detta på vår hemsida, sehttp://www.kemi.se/sv/Innehall/Lagar-och-andra-regler/Klassificering-markning-och-sakerhetsdatablad/Kort-om-CLP/Klassificering-enligt-CLP/

REACH och ECHA

EU har 2007 antagit en kemikalielag som handlar om hur man ska kunna begränsa kemikalier som är farliga för människor, djur och miljö. Lagen heter REACH på svenska betyder det att kemikalier ska registreras, utvärderas, godkännas och begränsas.Vissa särskilt farliga ämnen förs successivt upp på en kandidatförteckning och ska utredas djupare. Detta gäller bland annat för de cirka 30 000 så kallade infasningsämnen (gamla ämnen som redan finns på marknaden). Ett ämne som inte är registrerat inom fastställda tidsfrister får inte tillverkas eller sättas ut på EU-marknaden.

Reach behövs för att öka kunskapen om de kemikalier som finns på den europeiska marknaden. Av de cirka 100 000 ämnen som finns på den europeiska marknaden är det endast ett fåtal, drygt 20% som har genomgått en riskbedömning. För de allra flesta ämnen saknas kunskap om egenskaper och risker helt eller delvis.

ECHA är den myndighet som ser till att REACH lagar följs och har säte i Helsingfors.