Miljömål för Sverige "Giftfri miljö" 2020, läs om ditt landskap!

Sverige har faktiskt uppsatta miljömål gällande "Giftfri miljö" till 2020. Mål som tyvärr redan nu bedöms omöjliga att nå. Naturvårdsverket har i alla fall intressant information på sin hemsida, gällande hela Sverige men också regional fakta. Om Skåne står det så här:

	1. Begränsad klimatpåverkan Skånes växthusgasutsläpp har minskat med en femtedel sedan 1990. De senaste åren har minskningen avstannat, främst beroende på ökad andel naturgas i energiförsörjningen samt ökade transporter. För att nå målet krävs kraftiga svenska och internationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
	2. Frisk luft Halterna är i stort sett oförändrade och utsläppen har till och med ökat för vissa föroreningar som exempelvis PM2,5. Omställning till mer miljövänliga transporter samt teknikutveckling och användande av bästa möjliga teknik i större omfattning är viktiga åtgärdsområden i länet.
	3. Bara naturlig försurning Sjöar, vattendrag, skogsmark samt växter och djur skadas av den försurning som drabbar landskapet. Svavel- och kväveutsläpp samt skogsavverkning är drivkrafter i försurningsprocessen. Utvecklingen är överlag positiv men drabbade ekosystem uppvisar ännu starka, negativa effekter.
	4. Giftfri miljö Trots vissa åtgärder lokalt och regionalt bedöms miljömålet inte att nås till 2020. Detta beror dels på att tillräckliga styrmedel inte hinner komma på plats och dels på att återhämtningstiden är lång. Även de lokala och regionala insatserna behöver öka för att nå målet på sikt.
	5. Skyddande ozonskikt Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020.
	6. Säker strålmiljö För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor.
	7. Ingen övergödning Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Åtgärdsbehovet är mycket stort samtidigt som storleken på olika finansieringskällor, såsom våtmarksstöd och LOVA-bidrag, ständigt är osäker.
	8. Levande sjöar och vattendrag Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har inte prioriteras. Åtgärdsarbetet bromsar in.
	9. Grundvatten av god kvalitet Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.
	10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Skånes havsmiljö har länge påverkats av utfyllnader, tät sjötrafik, för högt fiskeuttag och för hög näringsämnesbelastning. Kunskapsluckor och brister i övervakning försvårar uppföljning av miljötillståndet och riktade miljöåtgärder. Nationella prioriteringar och internationella regler krävs.
	11. Myllrande våtmarker Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Ökad hänsyn behövs inom jord- och skogsbruk. Fortsatt återskapande av våtmarker är viktigt. Skötsel av hävdgynnade våtmarker är avgörande för bevarandet av hotade arter och skyddsarbetet av våtmarker behöver fortsätta.
	12. Levande skogar Skogen är en viktig resurs som brukas intensivt i länet vilket påverkar värdefulla skogsmiljöer negativt. Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser krävs.
	13. Ett rikt odlingslandskap Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
	15. God bebyggd miljö Hushållning med mark och vatten är mycket aktuellt i Skåne och miljöfrågorna behöver integreras i länets fysiska planering. Flera kommuner planerar för en utglesad bebyggelse och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
	16. Ett rikt växt- och djurliv Fragmentering av habitat i landskapet fortsätter, negativ påverkan på naturen är fortfarande hög, hotade arter blir allt sällsyntare och återhämtningstakten för biologiska värden är lång. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta sitt ansvar.

Läs mer här! Då kan du också läsa om ditt landskaps miljömål!

Barnens ytterkläder del 3: underställ!

När man tittar på underställ finns det många olika material på marknaden. Fleece, ull, polyester m fl. Man bör vara medveten om att alla nyköp bidrar till den ohållbara konsumtionen. Så jag skulle vilja rekommendera begagnat. Men tyvärr, ur kemikalieperspektivet, är det ibland svårt att finna. Begagnatmarknaden för till exempel ekologiska kläder och ull är fortfarande liten.

Tidigare hade vi också egen textilindustri i Sverige, men den har, till största del flyttat utomlands och vi ser därför inte längre de miljöproblem som våra kläder skapar. Så även om jag vill rekommendera inhemskt, finns det en mycket begränsad marknad. Och då importerade kläder är rent för billiga, framstår ett hållbart plagg som alltför dyrt.

Lager 1 ska hålla kroppen varm och bör bestå av ett underställ i ull eller polyester, då bomull inte är värmehållande och suger åt sig fukt vilket gör att man tappar värmen. Ull- och polyesterfibrerna transporterar istället bort fukten.

Lager 2 ska isolera och bör vara av fleece eller ullfrotté som andas och släpper ut fukten och håller kvar värmen.

Nedan följer en guide för varje material:

Ull

Ull är ett material som är naturligt smutsavvisande och flamskyddande, därför behöver man inte tillsätta kemikalier för att få de effekterna. Ullen håller också värmen även när det är blött, till skillnad mot ex bomull och polyester. Många människor är känsliga mot ull direkt mot kroppen, då kan man testa ullsilke eller merinoull istället. Ullens nackdel är att den krymper vid tvätt och därför oftast får köras i 30 grader, vilket kan göra fläckar svåra att få bort. För att lösa detta har flera företag valt att tillsätta superwash till sin ull. Tekniken innebär att ullen doppas i polyamid, ett syntetiskt nylonmaterial, som fyller ut mellan fjällen, så fibrerna blir släta och inte drar i varandra vid tvättningen. Denna behandling är inte särskilt miljövänlig. Ullindustrin har också haft besvärande nyheter som mulesing, vilket idag de flesta företag tar avstånd mot. Vissa är allergiska mot ull, men frågan är om det är mot kemikalieresterna eller ullen i sig. I så fall kan man prova med så ”rena” ullplagg som möjligt: ekologisk ull, naturfärgad, inte superwash-behandlad.

Exempel på företag som säljer ren ull är bland annat Nöstebarn, Disana, Engel och Manymonth.

Exempel på företag som säljer ullkläder med viss blandning eller superwash är exempelvis Polarn & Pyret och Lindex.

Fleece: Ett material som är gjort av råolja, om det inte uttryckligen står något annat. Därför är det en ej förnybar råvara som grund. Mycket fleece görs av återvunna PET-flaskor, vilket är bra för miljön, men tveksamt ur kemikalieperspektiv. Forskare har också upptäckt att fleece, vid tvätt, avger mängder med mikroplastpartiklar som följer med vattnet ut. Detta kan inte reningsverken stoppa utan de följer med ut i haven och påverkar djur och natur. Det finns fåtal som säger sig vara allergiska till fleece, men frågan är om det är materialet i sig eller eventuella kemikalierester. De flesta av klädkedjorna säljer idag i huvudsak underställ och fleece.

Polyester, som är den vanligaste fibern som används i textilproduktion, innehåller också olja. Den är en syntetfiber som tillverkas på konstgjord väg. När polyesterfiber framställs används mycket energi, tre gånger mer än bomull och kemikalier tillsätts under hela proceduren. Polyester är däremot återvinningsbart, slitstarkt och tåligt för tvätt. Tyget absorberar också väldigt lite fukt. Underställ av polyester finns i de flesta butiker.

Summa summarum, jag känner personligen mer för ull, som är ett naturmaterial innehållande färre kemikalier. Men det är dyrare, behöver mer omsorg och det finns en mindre marknad.

Fleece och polyester är inte lika hållbart, men jag hittar inget underlag som befäster att det skulle vara farligt för oss människor att bära, så länge vi tvättar plaggen innan användning. Däremot används fler kemikalier under tillverkningen och livslängden tenderar att bli kortare.

Mitt val till mina barn denna höst, gällande underställ och tillbehör, blev Polarn & Pyret, bland annat på grund av den ekonomiska aspekten samt att begagnatmarknaden är relativt stor.

Coop går i bräschen med Ekolöftet + EU-valet!

Det är alltid härligt när en butikskedja själv väljer att öka den ekologiska medvetenheten & förbättra sortimentet. En av dem som på riktigt kört igång är Coop! För er som är medvetna konsumenter vid matinhandling är den kunskapen kanske inte ny. Jag ser stor skillnad på Coop & Ica när jag handlar. Sortiment, skyltning mm.

Men nu har Coop valt att gå steget längre och att ha målsättningen att 20% av deras sortiment ska vara ekologiskt 2020 för att:

- 80% av deras medlemmar är oroliga för kemikalierna de får i sig

- Det ekologiska jordbruket inte ökar i tillräckligt snabb takt

- För att färre människor tror att det konventionella jordbruket med alla sina bekämpningsmedel är hållbart

Därför har de bl a utmanat partierna & frågat vilka löften de har inför framtidens ekologiska odling.

Läs mer på Hållbar konsumtion samt partiernas svar på Ekolöftet.

Och om ni fortfarande är osäkra på hur ni ska rösta i EU-valet den 25 maj, slå ett slag för miljön! Gå in på Naturskyddsföreningens Facebooksida, där de listar alla kandidater & vem som jobbar mest för miljön av dessa. I botten hamnar bl a Anna-Maria Corazza Bildt (M) & Gunnar Hökmark (M) i toppen finns namn som Isabella Lövin (MP) och Åsa Westlund (S). Läs mer här! Och gå och rösta! :)

Facebook-tips!

Här kommer några bra tips på Facebook-grupper där man kan få många råd om plastbantning, leva miljövänligare osv.

1. Plastbanta
2. Miljövänligare vardagsliv

Har även hittat två bloggar.

1. Kemikaliedetektiven - författare till boken med samma namn
2. Barn & kemikalier (wordpress) - 2 forskare vid Karlstad universitet

Har ni fler tips, hör gärna av er!

I övrigt vill jag bara berätta att jag nedkom med en liten flicka för en vecka sedan, så är det lite glest mellan inläggen en tid, så vet ni varför. Tidsbrist, inte engagemangsbrist, helt enkelt! :)

Ekologiskt, hållbart, närodlat eller miljövänligt?

För ett tag sedan fick jag en fråga som jag har varit tvungen att fundera på. Frågan är verkligen befogad och intressant men svår att besvara. Den lyder ungefär så här:

"Kan jag få en lista på produkter som är miljövänliga och ekologiska till mig och min familj, som inte är alltför dyra och kan hittas på t e x ICA? Har svårt att hinna läsa alla ingredienslistor men vill ändå göra bra val. En lista med produkter och varför de är bra vore till mycket hjälp".

För att kunna närma sig ett svar fick jag bryta ner det här. För att folk att förstå den grundläggande innebörden av att dessa saker inte alltid går hand i hand.

Ekologiskt

Att en vara är ekologisk innebär att den till största del innehåller naturliga ämnen utan bekämpningsmedel och kemikalier.

- I ex märkta skönhetsprodukter (Eco-cert mm) kan det innebära upp till 95% naturliga ingredienser.
- I mat har KRAV-märkningen innebörden att produktionen ska ske utan bekämpningsmedel, utan onödiga tillsatser och att den ska vara snäll mot producenten och djuren osv.
- I kläder ska hela processen vara så kemikaliefri som möjligt, odlas utan bekämpningsmedel och färgas så skonsamt som möjligt.

Så när du väljer en ekologisk vara minskar du användandet och exponerandet av kemikalier och bekämpningsmedel, för producenten och dig själv. Men det säger lite mindre om förpackningen eller transporten. Naturskyddsföreningen menar dock att ekologiska val är bättre än närodlat, då bekämpningsmedel förstör mer än tranporten.

Närproducerat

En närodlad matprodukt är inte automatiskt ekologisk men i Sverige använder vi mindre bekämpningsmedel än genomsnittslandet. Dock inget man kan luta sig tillbaka inför. Men transporten bör däremot rimligtvis vara kort. För te x "Bondens marknad" gäller 25 mils radie. Men det finns ingen märkning för denna produktgrupp. Ett företag kan importera ingredienser från hela världen och tillaga den i Skåne, sen märka den "Närproducerad". Ett annat företag kan sälja "svenskt kött" som visserligen är svenskt men som styckats i Asien och packats i Tyskland. Man ska också ta hänsyn till att Sverige är 160 mil långt, det som är närodlat i Skåne behöver inte vara det i Norrland. Men om din butik i Skåne säljer äpple från Kivik, då är det ju närodlat. Och att köpa närodlad och säsongsanpassad frukt & grönt är ju aldrig fel.

Tittar man på övriga produkter och ordet närproducerat tror jag att Sverige som land tolkas av gemene man som närproducerat? Men avstånden mellan norr och söder är detsamma som Skåne till Italien, var drar man gränsen?

Miljövänligt

Ett mycket vagt begrepp. Vi i Sverige tycker vi är miljövänliga när vi återvinner saker, pantar burkar, köper begagnat eller gör om saker för att återanvända dem. Men den allra största belastningen för planeten är vid tillverkning (till ett kg t-shirts behövs fyra kg kemikalier, vid tillverkning av ett kg teknikprodukt uppstår nio kg spillmaterial) och den försvinner inte, även om 10 personer använder en produkt. En miljövänlig produkt är den som aldrig tillverkas. Vi kan inte konsumera oss till att vara miljövänliga. Däremot är en begagnad sak lite mindre miljöovänlig än en ny.

Hållbart

Idag konsumerar vi i västvärlden som om vi hade fyra planeter. I augusti har vårt årsmaterial av natur tagit slut, därefter lånar vi av framtiden. Att leva hållbart är att sluta med denna konsumtion, att minska sin energi- & resursförbrukning. Att omdefiniera hela meningen med livet. Vad livskvalitet är, vad som gör oss lyckliga. Att leva med mindre konsumtion, mindre prylar och färre resor och istället fokusera på vänskap, kärlek, god hälsa, fritid och naturen. Vi kan inte lösa hållbarhet med mer konsumtion av "rätt varor", av fortsatt tillväxt eller att återvinna mer, vi måste stanna upp och gå tillbaka till äldre värden. Den sista generationen att leva hållbart är troligen de födda kring sekelskiftet 1900.

Där har ni grundstenen, hela "tänket" bakom. Skillnader och likheter. Om vi då ska bryta ner det på produktgrupper, ser det ut så här:

MAT

En Ekologisk OCH närodlad vara är det bästa alternativet. Nästbäst är en ekologisk vara, gärna KRAV-märkt. Fairtrade-märkt mat är också bra val, de har krav på visst ekologiskt tänk.

Ekologiskt - mat märkt ekologiskt, främst KRAV-märkt. Om man tycker saker är för dyrt, välj de viktigaste: Banan, vindruvor, paprika, potatis, mjölkprodukter, ägg och kaffe. Mycket kemikalier som du och din familj slipper! Och glöm inte att egna odlade saker är ekologiskt!

Närproducerat - jag tycker frukt och grönt kan vara relevant här, precis som säsongsanpassade val, i övrigt är jag tveksam då det verkar vara lite godtyckligt hos producenterna. Svenska äpplen på hösten, svenska rotfrukter på vintern, plocka jordgubbar på sommaren och odla själv, mer närproducerat än så blir det inte! Titta i grannarnas trädgård efter äpplen. Örter & sallad kan även en nybörjare odla!

Miljövänligt - att sluta slänga så mycket mat, idag slängs 27% av det vi handlar (vilket motsvarar utsläppen från 700 000 bilar på ett år). Att laga middag av rester, äta mindre kött, göra veckomenyer, att hellre lukta på maten än att lita blint på utgångsdatum och att veckohandla är bra exempel på att leva miljövänligt.

Hållbart - om du vill leva hållbart odlar och tillverkar du mer själv. Varför inte ha en bytardag där man kan byta rabarber, äpplen, hemmagjord sylt och saft mot inlagd gurka, osv? Att frysa in sylt och saft förlänger hållbarheten och är lätt att ta fram vid behov. Just nu sparar jag Kesella-burkar som jag ska frysa in sylt i till sommaren. Baka mer eget bröd och kakor, gör inläggningar. Tillbaka till husmodern, helt enkelt.

KLÄDER

Köp främst nödvändiga saker och endast ett fåtal "den är så fin"-saker.
Och jag håller begagnat högst, då slipper man nytillverka.

Ekologiskt - köp främst begagnat, annars är ekologiskt och därefter Öko-tex bättre val än konventionella kläder. Ull är bättre än bomull & polyester då det behövs färre kemikalier vid framställning och efterbehandling.

Närproducerat - en oerhört liten marknad. Kan inte på rak arm nämna något företag mer än möjligtvis de på lokala hantverksmarknader? Men var kommer tyget ifrån?

Miljövänligt - Begagnat från Tradera, Blocket, loppisar, klädbytardagar, arvegods mm. Och du kan jämföra eventuell transportsträcka mot en nyinköpt vara, även en ekologisk.

Hållbart - Ska du vara hållbar ska du konsumera så lite som möjligt. Kanske vi t o m kunde börja slita upp de kläder vi har? Min mamma lagade faktiskt våra kläder, hur många gör det idag?

SKÖNHETSPRODUKTER

Ekologiskt - att köpa ekologiska produkter är bäst för dig och din familj ur ett kemikalieperspektiv. Deodoranter utan aluminium och parabener, shampoo utan sulfater, naturlig tandkräm, tandborstar av bambu, det finns många bra val att göra, men man får testa sig fram till favoriter, det är oerhört individuellt.

Närproducerat - på lokala hantverksmarknader kan man köpa bivaxsalvor mm.

Miljövänligt - Köp närproducerat, tänk på förpackningen, använd upp det du har innan du köper nytt. Håll saker rena och förvara dem korrekt.

Hållbart - Idag finns massor av bloggar och böcker som visar hur man kan göra egna produkter, peeling, krämer mm. Gör ex egen peeling av socker, honung och olivolja, billig & superbra!

LEKSAKER

Ett barn i Sverige har idag över 500 leksaker i genomsnitt (Lego räknas som en leksak osv). Behöver de alla dessa prylar? Nej.

Ekologiskt - köp ekologiska leksaker, med FSC-märkt trä och blyfria färger, köp mindre plast & elektronik. Handla europeiskt tillverkade saker. Bra butiker är Ekokul, Rekolek m fl.

Närproducerat - nja. Lokala hantverksmarknader, men knappt ens där? Och uppfyller de CE-märkning, ska vara tryggt för barnet att leka med.

Miljövänligt - köp begagnat (men ej plast, Lego undantaget), laga saker, begränsa antalet leksaker, byt med vänner.

Hållbart - tillverka själv/ihop med barnen, låt barnen använda lite fantasi! Pinnar, kottar & kastanjer, grytor och slevar mm tycker barn är roligt. Stenar och burkar, dessa är hos barn allt från pengar till mat till djur. Måste man servera färdiga produkter till barnen?

HEMTEXTILIER & PRYDNADSSAKER

Ekologiskt - hellre ull än bomull, hellre rostfritt, trä & porslin än plast.

Miljövänligt/hållbart - Köp så lite som möjligt och använd det du har.

ELEKTRONIK

All elektronik idag är ovänlig för miljön, har för kort hållbarhet, är fyllda med kemikalier, utarmar våra mineraler osv. Det finns någon enstaka Svanen-märkt produkt men överlag är elektronik ett stort problem, både vid tillverkning, användning och avfall (på stora dumpningsplatser i Afrika & Asien).

Köp så lite du kan, laga befintligt, köp begagnat och lufta rejält i några veckor vid eventuella nyinköp.

Summa summarum

Man måste själv välja vad man prioriterar högst, alla har olika utgångsramar och förutsättningar. Vad man vill byta ut, vad man vill behålla och vad man kan göra avkall på. Man måste välja vad man har råd, tid och lust med.

Man hittar inte "billiga" produkter bland det ekologiska men det är för att ansvarsfullt producerade varor kostar normalt, medan varor med kemikalier och tillsatser är för billigt.
Idag lägger vi dessutom i genomsnitt 15% av vår inkomst på mat, på 70-talet var det 30% så visst finns det marginaler för bättre val?

Och man hittar inte de bästa valen hos ICA & Coop, de har ett bra matutbud men när det kommer till skönhetsprodukter, städartiklar, blöjor och basvaror som påsar, folie, bakformar mm, då är det betydligt svårare. De har ibland någon ekologisk produktserie och man kan välja oblekt framför blekt papper, man kan välja Svanen-märkt, man kan välja vissa produkter utan tillsatser. Men ska man gå hela vägen, får man titta på alternativa butiker, vilka till 95% existerar på internet.

Mobilerna - värsta miljöboven!

Om man betänker att mobiler och bärbara datorer fanns i minimal utsträckning för bara 20 år sedan och att det sedan dess ökat lavinartat är inte denna informationen chockerande. Men det kan ändå vara en bra tankeställare när man numera helst byter mobil vartannat år.

För det första, att producera en datorgår det åt 1,8 ton naturresurser. Till exempel 1500 liter vatten, 5300 kWh energi, 240 kg fossila bränslen och 22 kg kemikalier. Och det är bara början på problemet.

När våra mobiler och datorer gjort sitt och man, i bästa fall, lämnar in den på återvinning är livscykeln för konsumenten avslutad. Men var tar alla dessa elektroniska produkter vägen? Många tror att delarna återvinns & att komponenterna återanvänds. Men så är tyvärr inte fallet i den utsträckning vi skulle önska.

Idag är elektriskt skrot en av de mest växande avfallsbergen i vår värld. Dit räknas även alla elektriska leksaker, vitvaror och eltandborstar med. Då produkternas livslängd även minskar blir berget ännu större och snabbväxande. Man kan till exempel ta dessa siffror från 2012 som en måttstock:

Qatar 63 kg e-skrot/invånare
USA 29,5 kg skrot/invånare (vilket gav 10 miljoner ton e-skrot)
Tyskland 23 kg e-skrot/invånare
Kina 5 kg skrot/invånare
Norge 33 kg e-skrot/invånare
Sverige 25 kg e-skrot/invånare

Världen totalt ca 50 miljoner ton e-skrot, bara under 2012!

Siffrorna har tagits fram av FN:s Step initiative som dessutom beräknar att e-skrotet i världen kommer att vara 33 procent mer år 2017 än i dag.

Enligt Greenpeace rapport ”Tox Tech: Not in our backyard” från 2008 menar man att knappt 25% av elektroniskt avfall återvinns, trots att de består av kemikalier och en rad giftiga ämnen. Mycket av elektroniken skeppas iväg under förespeglingar som donationer eller som varor för andrahandsmarknaden. Men det är sällan sakerna kan återanvändas.

En stor del av avfallet hamnar istället på soptippar i Afrika eller Asien. Där sorterar barn och vuxna, med bara händerna, ut produkterna för att få tag på metaller och annat värdefullt material som de kan sälja vidare. Resten eldas upp på marken utan något skydd. Kemikalierna förgiftar människorna men också vatten, luft och jord, på och omkring soptipparna. Många arbetare klagar över samma besvär; trötthet, huvudvärk, hosta och utslag, tydliga tecken på förgiftning.

EU försöker komma tillrätta med viss lagstiftning och många leverantörer börjar ta ökat ansvar för sina brukade produkter och återvinningen av dem. Men räcker det? Så länge konsumtionsmönster, låga priser och livslängden på elektroniska produkter snurrar snabbare och snabbare är det ohållbart, tror jag.

Plasten i havet!

Greenpeace skriver att det varje år dumpas över 6,5 miljoner ton plastavfall i haven. Plasten tillsammans med dumpade fiskeredskap bildar öar av plastsopor som flyter omkring i haven. I Stilla havet norr om Hawaii finns en plastvirvel som är större än USA:s delstat Texas.
Men all plast flyter inte, cirka 70 procent av plastavfallet sjunker till botten. Över 1 miljon sjöfåglar och hundra tusen marina däggdjur och sköldpaddor dör varje år av att ha ätit eller fastnat i plast slängd i havet. Plasten bryts ner till mycket små partiklar, som äts av mindre djur. Tyvärr kan till exempel en plastmugg finnas kvar i 100 år.

Man har, sedan man bytte till mer avancerade filter, upptäckt att problemet är mycket större än man först trott.

Vi har tidigare pratat om att ex fleece avger små partiklar vid tvätt, som sedan följer med ut i havet.

Man har även funnit att våra vanliga hudvårdsprodukter, som raklödder, tandkräm och peelingkräm innehåller s k microplaster som man tillsatt, oftast polyeten (PE) och polymetylmetakrylat (PMMA).

Men nu kan man åtminstone försöka göra något åt det, både privat och på större väg.

För det första har en 19-åring, Boyan Slat, designat en farkost som heter Ocean Cleanup Array. Farkosten består av ett nätverk av flytande bommar och platt­for­mar som samlar upp flytande skräp, sorterar skräpet från plankton och sedan placerar skräpet på flytande pontoner som enkelt kan transpor­te­ra skräpet i land för att sedan återvinnas. Man räknar med att farkosten kommer kunna plocka upp emot 7 250 000 ton plas­tav­fall, bland annat från "Det stora stillahavssopområdet".

Man har räknat ut att det skulle ta cirka fem år att rensa samtliga stora skräp-öar på skräp.

 

Men det som sjunkit till botten är en annan historia. Och det kommer nytt avfall varje år om vi inte radikalt förändrar vissa saker.

 

Naturskyddsföreningen har gjort en kort lista på vad du, som person, kan göra. Exempelvis:

 

- Om din skönhetsprodukt marknadsförs med ord som Microspheres, Micro-beads, Balls, Beads eller Microcrystals så blinkar plastvarningslampan. Om du ser ordet "poly"  eller förkortningen "PE" i innehållsförteckningen så har du hittat en produkt som ska verka fräsch, men är det raka motsatta.

 

Den innehåller pyttesmå plastbitar som åker rakt genom reningsverken och ut i haven där de förorenar, förgiftar och äts upp av djur i tron att det är mat.

 

Den nederländska organisationen Plastic Soup har listat produkter som är bra och de som tyvärr innehåller plast.

 

Kom ihåg att det finns schyssta skrubbande produkter som innehåller ingredienser som naturen klarar av att bryta ned, som socker eller krossade kaffebönor, istället för plast.

 

Hela den praktiska listan hittar du här! Deras rapport "Raklödder till fiskarna" finns här.

Det finns också mer information hos plastriot.se/, en svensk blogg med bra info.

 

 

 

Ett lite TV-tips inför helgen!

Om ni inte har sett filmen 11th hour som handlar om vår planets miljöförstöring, tycker jag verkligen ni ska avsätta 1 1/2 timme till att göra det. Googla den, finns gratis att se via nätet. Den tar upp lite mer bredd än många kortare filmer och visar även på lite intressanta framtidslösningar och mycket intressant statistik! Ska se om den snart och nedteckna lite siffror, så ni får se vad jag menar. Tills dess, trevlig helg på er därute!

Disney slutar skövla regnskog!

Disney och många andra företag använder material från tvivelaktig härkomst bl a regnskogar till sina böcker. Men nu lovar det att rensa upp i djungeln (bokstavligen)

Läs artikeln här!