När man tittar på skobranschen slår det en att det är en bransch som nyligen vaknat till liv när det gäller kemikalier. Det tillverkas ytterst få ekologiska skor på marknaden idag och konsumenternas medvetenhet är låg. Det är liten fokus på kemikalier vilket är alarmerande.
Många skor kan nämligen innehålla tungmetaller som arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar och kvicksilver. Även bly och ftalater är vanligt. Detta påverkar både den fabriksarbetaren som tillverkar skon, bäraren i viss mån, samt hanteringen när de är utslitna. Skon påverkar alltså tre gånger under sin livslängd.
När man pratar om kemikalier bör man också veta att skinn inte är harmlöst, det behandlas ofta med kemikalier för att uppnå olika egenskaper. När man slaktat djuret kan man tillsätta upp till 130 olika kemikalier under garvningen. En av de kemikalier som man främst använder är krom. Upp till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.
Det finns också andra delar av skon som kan påverka, ex vad sulan är gjord av, hur skon är limmad och färgad samt hur materialet är behandlat, te x smuts- eller vattenavvisande.
I en undersökning gjord av Göteborgsposten 2012 hittade man över 200 olika skor som rapporterats in till Rapex, EU:s lista över alarmerande varor. Man kan tyvärr utgå från att en mycket liten mängd rapporteras hit. Listan är dels beroende av att kemikalierna i skorna upptäcks, dels att medlemsländerna anmäler skorna till listan. Av de 220 paren framkom att 166 modeller innehöll dimetylfumarat (som förbjöds 2009), 15 modeller innehöll för höga halter av krom 6. Det framkom också att även om skoföretagen visste om problemet återkallades få skor.
Även danskarna har uppmärksammat problemet, inte minst den Danska Miljøstyrelsen som 2011 gjorde en stickprovskontroll av krominnehållet i vanliga läderskor. Kontrollen visade att i åtta av arton skor återfanns krom 6 i betydligt större mängder än 3 milligram per kilo, det lägsta värde vid vilket krom sex kan upptäckas och det gränsvärde som Tyskland på eget bevåg infört. En barnsandal var bland de värsta exemplen, med tio gånger mer krom 6 än gränsvärdet.
Även i en svensk analys i maj 2008 fick man tråkiga besked. Samtliga 10 par skor, inköpta i centrala Göteborg, innehöll kemikalier som var både giftiga och miljöfarliga, som krom, arsenik, bly, kadmium, lösningsmedel och perflourerade ämnen.
När man kommer till barnskor är det framför allt fem punkter man bör titta på.
- Undvik skor med antibakteriella impregneringar. Helt onödigt till barn.
- Undvik skor impregnerade med Gore-Tex. I slutet på 2013 ska företaget ha fasat ut all PFOA i sina produkter, de ersätter istället det med PTFE, som de menar är ofarligt. Forskare menar dock att man forskat för lite på den nya kemikalien. Och alla begagnade skor innehåller PFOA.
- Vilket är huvudmaterialet? Välj helst skor av naturgarvat läder eller växtprodukter, undvik syntetiska material.
- Vad består sulan av? Sulor gjorda av naturgummi eller återvunnet gummimaterial är bättre än syntetiskt tillverkat gummi.
- Är skon ekologiskt märkt på något sätt? EU Ecolabel är ett exempel.
Jag kommer inte gå igenom märke för märke, då det rör sig om ytterst få producenter som har miljömärkta skor. Därför kommer jag istället nämna de få företag jag hittat. Notera också att av de märken jag nämner tillverkar inte alla barnskor, vinterskor eller ytterskor.
Bellio och Bobux gör båda skinnmockasiner. Det förstnämnda är svenskt, båda har ekologiska versioner.
Docksta sko, Kero, Knulp (ej ekologisk?) och Skråmträskskon är alla svenska skomärken som tillverkar skor i vegetabilgarvat läder. Det ekologiskt garvade lädret är gjort av en blandning av salt och ekbark.
El Nauralista är ett spanskt företag som gör ekologiska skor som är växtfärgade. Dock fick de bottennotering av Råd & Rön 2012, när de mätte miljöansvar, socialt ansvar osv?
Ethletic gör ekologiska sneakers med natursula. Dock inga vinterskor.
Veja är ett franskt märke som gör ekologiska skor, sulorna är av naturligt latex, lädret är ekologiskt garvat med extrakt av akacia. Dock inga vinterskor.
Så min slutsats är att när det kommer till bra, kvalitativa, barnvänliga vinterskor står mitt förstaval hos KAVAT, som sedan 2008 har tillverkat många skor som bär ECO label. De har valt att använda lokalproducerat vegetabiliskt garvat läder som råmaterial samt att miljömärka slutprodukterna. Det svenska företaget Tärnsjö Garveri levererar läder till Kavats barnskor. Det finns en bra begagnatmarknad, om man finner skorna dyra. Men andrahandsvärdet är högt. Man får betala för kvalitet.
Avslutningsvis bör man även läsa om olika impregneringssprayer här samt WWF:s kortfattade information genrellt om skor här.
Visar inlägg med etikett Listor att ta med till affären. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Listor att ta med till affären. Visa alla inlägg
måndag 22 september 2014
söndag 24 augusti 2014
Barnens ytterkläder del 2: overaller!
Då är det dags för de lite tyngre delarna, nämligen vinterkläder. Jag har valt att fokusera på overaller för att lättare kunna jämföra och ha ett greppbart utbud.
Även här ska man titta på lite olika aspekter. Vilket material overallen är gjord av, vad som håller den vattentät mm. När man tittar på materialen bör man veta att både polyester, fleece och polyamid är olika plaster. En av de mer kända polyamiderna är nylon, så även nylon är plast. Jag finner inte någon direkt information om bättre eller sämre val inom dessa ämnen, men man bör vara medveten om att alla materialen har sitt ursprung i råolja.
En del av företagen arbetar aktivt med återvinning vilket är bra för miljön, men det gäller att ha koll på kemikalierna. När man återvinner plast innehåller den kemikalier och dessutom behöver man tillsätta nya kemikalier för att få bra kvalitet på den nya plasten. Överlag är det bästa miljöalternativet att köpa begagnat vilket tyvärr inte går hand i hand med kemikaliebantning, då det först är de senaste åren det kommit fluorkarbonfria alternativ.
Tester på overallernas kvalitet, vattenavstötning och rivtålighet görs med jämna mellanrum och 2013 års test, utfört av Testfakta, gav Didriksson "bäst i test". Även Reima har haft bra resultat.
Tyvärr hittade man också en del tråkiga kemikalier i en del av overallerna. Bland annat hade Åhlens, Tenson och Lindex tryckknappar med bly, Ellos hade ftalater i dragkedjan i sin overall. Man hittade även nickel. Så även om det finns en hög medvetenhet hos företagen så förekommer det fortfarande kemikalier i produkterna.
Även inom denna kategori har jag gjort en sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Didrikssons storm-overaller är av 100% polyamid med fluorkarbonfri vattenavvisning.
- Gneis webbutik är fortfarande stängd men de har inte fluorkarboner i sina nytillverkade kläder. Enligt dem ska det stå i webbutiken vilka overaller som är fria från fluorkarboner.
- H&M har en overall gjord i polyamid, som inte är impregnerad med fluorkarboner.
- Isbjörn of Sweden (f d Nanook) har en mycket bra hemsida där de skriver tydligt om varje material vilket tyder på en hög medvetenhet. Deras IGLOO Winter jumpsuit är gjord av nylon och impregnerad med Bionic ECO finish.
- KappAhl har en overall som är gjord i nylon. Den är flourkarbonfri.
- Lindex vinterkläder har samma agenda som regnkläderna, de håller på att byta ut sitt sortiment så att alla ytterkläder ska impregneras med Bionic ECO finish. Deras FIX-overall i år är gjord av polyamid och innehåller inte fluorkarboner. Men det verkar deras överdragsbyxor tyvärr göra.
- Miniature, ett danskt märke, har overaller till mindre barn i 100 % nylon. Däremot finner jag inget om impregneringen.
- MiniRodini har bomull och polyester i sina overaller. Det står inte uttalat att de inte har flourkarboner som impregnering, däremot har de bra information om kemikalier på sin hemsida, vilket verkar för en hög medvetenhet. De har också stor produktion av GOTS-certifierade kläder i sitt sortiment.
- Polarn & Pyret: Deras funktionsytterplagg är tillverkad i polyamid och polyester och är dessvärre ytbehandlade med perflourerade ämnen. Enligt dem använder de PFOA vid tillverkningen av impregneringen, men den ska sedan försvinna i processen. De utför också externa laboratorietester för att kontrollera att begränsade ämnen inte överstiger tillåten gräns. Däremot har deras vindfleece ingen impregnering alls.
- Pomp De Lux vinteroveraller är gjorda i 100% nylon. De har både Öko-tex- & GOTS-märkt sortiment men jag hittar tyvärr inget om impregnering på hemsidan eller i deras CSR-rapport.
- Reima Tec har bland annat en dunoverall för barn, intressant med lite naturmaterial bland all plast. Däremot kommer ju frågan upp om hur fåglarna som gett sina fjädrar har behandlats. Annars har de även polyamid och polyester. Gällande impregneringen, se tidigare svar från dem, gällande regnkläderna.
- Ticket to Heaven fick bäst i test 2013 för sin overall. Men på hemsidan går det varken att utläsa material under produkterna eller något om kemikalier. Men efter lite detektivarbete finner jag att flera av deras overaller är gjorda av nylon.
- Troll: Deras skaloverall är tillverkad av polyuretanklädd nylon/polyester samt har ett tunt innerfoder av polyester. Den avtagbara inneroverallen är tillverkad av 100% ull. Hela overallen ska vara fri från flourkarboner, PVC, ftalater, flamskyddsmedel samt perflourerande ämnen. Den ska andas mycket bra men dock är overallens vattentäthet ett frågetecken sedan den blev näst sämst i tester från 2012. Kanske kan man kura den extra med lanolin?
Summa summarum, fler och fler företag kör med Bionic ECO finish, vilket är bra. Synd bara att så många overaller är gjorda av plast. Men samtidigt är det kanske det mest effektiva?
Även här ska man titta på lite olika aspekter. Vilket material overallen är gjord av, vad som håller den vattentät mm. När man tittar på materialen bör man veta att både polyester, fleece och polyamid är olika plaster. En av de mer kända polyamiderna är nylon, så även nylon är plast. Jag finner inte någon direkt information om bättre eller sämre val inom dessa ämnen, men man bör vara medveten om att alla materialen har sitt ursprung i råolja.
En del av företagen arbetar aktivt med återvinning vilket är bra för miljön, men det gäller att ha koll på kemikalierna. När man återvinner plast innehåller den kemikalier och dessutom behöver man tillsätta nya kemikalier för att få bra kvalitet på den nya plasten. Överlag är det bästa miljöalternativet att köpa begagnat vilket tyvärr inte går hand i hand med kemikaliebantning, då det först är de senaste åren det kommit fluorkarbonfria alternativ.
Tester på overallernas kvalitet, vattenavstötning och rivtålighet görs med jämna mellanrum och 2013 års test, utfört av Testfakta, gav Didriksson "bäst i test". Även Reima har haft bra resultat.
Tyvärr hittade man också en del tråkiga kemikalier i en del av overallerna. Bland annat hade Åhlens, Tenson och Lindex tryckknappar med bly, Ellos hade ftalater i dragkedjan i sin overall. Man hittade även nickel. Så även om det finns en hög medvetenhet hos företagen så förekommer det fortfarande kemikalier i produkterna.
Även inom denna kategori har jag gjort en sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Didrikssons storm-overaller är av 100% polyamid med fluorkarbonfri vattenavvisning.
- Gneis webbutik är fortfarande stängd men de har inte fluorkarboner i sina nytillverkade kläder. Enligt dem ska det stå i webbutiken vilka overaller som är fria från fluorkarboner.
- H&M har en overall gjord i polyamid, som inte är impregnerad med fluorkarboner.
- Isbjörn of Sweden (f d Nanook) har en mycket bra hemsida där de skriver tydligt om varje material vilket tyder på en hög medvetenhet. Deras IGLOO Winter jumpsuit är gjord av nylon och impregnerad med Bionic ECO finish.
- KappAhl har en overall som är gjord i nylon. Den är flourkarbonfri.
- Lindex vinterkläder har samma agenda som regnkläderna, de håller på att byta ut sitt sortiment så att alla ytterkläder ska impregneras med Bionic ECO finish. Deras FIX-overall i år är gjord av polyamid och innehåller inte fluorkarboner. Men det verkar deras överdragsbyxor tyvärr göra.
- Miniature, ett danskt märke, har overaller till mindre barn i 100 % nylon. Däremot finner jag inget om impregneringen.
- MiniRodini har bomull och polyester i sina overaller. Det står inte uttalat att de inte har flourkarboner som impregnering, däremot har de bra information om kemikalier på sin hemsida, vilket verkar för en hög medvetenhet. De har också stor produktion av GOTS-certifierade kläder i sitt sortiment.
- Polarn & Pyret: Deras funktionsytterplagg är tillverkad i polyamid och polyester och är dessvärre ytbehandlade med perflourerade ämnen. Enligt dem använder de PFOA vid tillverkningen av impregneringen, men den ska sedan försvinna i processen. De utför också externa laboratorietester för att kontrollera att begränsade ämnen inte överstiger tillåten gräns. Däremot har deras vindfleece ingen impregnering alls.
- Pomp De Lux vinteroveraller är gjorda i 100% nylon. De har både Öko-tex- & GOTS-märkt sortiment men jag hittar tyvärr inget om impregnering på hemsidan eller i deras CSR-rapport.
- Reima Tec har bland annat en dunoverall för barn, intressant med lite naturmaterial bland all plast. Däremot kommer ju frågan upp om hur fåglarna som gett sina fjädrar har behandlats. Annars har de även polyamid och polyester. Gällande impregneringen, se tidigare svar från dem, gällande regnkläderna.
- Ticket to Heaven fick bäst i test 2013 för sin overall. Men på hemsidan går det varken att utläsa material under produkterna eller något om kemikalier. Men efter lite detektivarbete finner jag att flera av deras overaller är gjorda av nylon.
- Troll: Deras skaloverall är tillverkad av polyuretanklädd nylon/polyester samt har ett tunt innerfoder av polyester. Den avtagbara inneroverallen är tillverkad av 100% ull. Hela overallen ska vara fri från flourkarboner, PVC, ftalater, flamskyddsmedel samt perflourerande ämnen. Den ska andas mycket bra men dock är overallens vattentäthet ett frågetecken sedan den blev näst sämst i tester från 2012. Kanske kan man kura den extra med lanolin?
Summa summarum, fler och fler företag kör med Bionic ECO finish, vilket är bra. Synd bara att så många overaller är gjorda av plast. Men samtidigt är det kanske det mest effektiva?
onsdag 6 augusti 2014
Barnens ytterkläder del 1: regnkläder!
Nu börjar det gå mot höst och för många föräldrar innebär det en uppdatering av ytterkläder till barnen. Men hur vet man vad som är bästa valen ur kemikaliesynpunkt? Jag har sammanställt en lista, bra att ha i bakhuvudet när du ska handla. Vi börjar med regnkläderna!
Regnkläder
Galon är benämningen för plastbelagd textil t ex bomull. Plasten kan vara av PVC eller Polyuretan, undvik PVC, som kan innehålla ftalater. När man köper regnkläder bör man också vara medveten om att barn inte svettas lika mycket som vuxna, därför behöver inte plaggen "andas" lika mycket som till vuxna.
Förutom materialet i regnkläderna behöver man titta på vilka kemikalier som gör dem smuts- och vattenavvisande. Det finns till exempel dåliga val, som fluorföreningar ex PFOA/PFOS. Gore-Tex brukar innehålla fluorföreningar, därför bör man undvika alla produkter med Gore-Tex.
Ett bättre val är impregnering med Bionic finish ECO, vilket innebär att regnkläderna är ekologiskt behandlad, utan fluor. De aktiva substanser är istället dimethicone (en sorts silikon) och polyuretan.
Även knapparna kan innehålla tråkigheter. 2011 analyserade Testfakta 11 regnställ och mer än hälften innehöll bly i knapparna. Värst var Polarn & Pyret med en halt 22 gånger högre än den tillåtna. Regnstället stoppades från försäljning och när Testfakta kontrollerade regnställ på våren 2012 var felet åtgärdat, både hos Polarn & Pyret, Didriksson & H&M. Men däremot innehöll två märken fortfarande bly samt kadmium och ftalaten DEHP (förbjuden i leksaker men inte i kläder), både i väven och i dragkläppen. Märkena var Ticket to Heaven och Garda.
Ser man till vattentäthet och slitage har det gjorts tester där Didrikssons, Kappahl, Lindex samt Polarn & Pyret får höga betyg medan Stadium, Ticket to heaven samt H&M får sämre betyg.
Nedan kommer en liten sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Abeko har både regnställ i PU och PVC. De ska dock vara öko-texmärkta.
- CeLaVi har regnställ med innehåll 62% polyester och 38% polyuretan. De har dock fleecebelagd insida och fick dåliga testresultat 2012.
- Didriksson har regnställ av bl a 100% polyester. Deras Waterman Kids set fick "bäst i test" 2012 och är även valet när författarna till "Handla rätt för en giftfri barndom" rankade bästa valet på marknaden 2013. Deras sortiment är impregnerade med Bionic finish ECO sedan 2013.
- Gneis har flera tyger som är Öko-tex-märkta, oklart om det gäller regnkläderna då deras webshop just nu är stängd. De använder impregneringen Bionic finish ECO i nytillverkade plagg.
- H&M har en skaljacka i 100% polyester, utan fluorkarboner.
- Isbjörn har en viss del av deras sortimentet impregnerade med Bionic finish ECO.
- KappAhls regnställ är av 100% Polyuretan. På deras lista över förbjudna/begränsade kemikalier finns PFOS/PFOA med, det framgår dock inte om de är begränsade eller förbjudna.
- Katvig har regnkläder i återvunnen polyester med öko-texmärkt PU-skikt. De hade dock, enligt senast utförda test, inga reflexer och dålig vattentäthet.
- Lindex regnställ är av 100% polyureten och impregnerade med Bionic finish ECO. De har fått genomgående höga betyg i olika tester.
- Polarn & Pyret har en sammansättning av 30% polyuretan och 70% polyester i sina regnkläder. Vid en förfrågan till Polarn & Pyret som bloggen enklare johanna ställde i augusti 2013 framkom det att deras regnkläder inte är behandlade med perfluorerande ämnen, det är PU:n som gör dem vattentäta.
- Reima nämner inget om material på sin hemsida men plaggen beskrivs som både smuts- & vattenavvisande genom bl a deras material ReimaTec, vilken troligen är namnet för en syntetisk och kemikalisk sammansättning. Vid kontakt med dem informerar de om att alla deras kläder är PVC-fria samt att impregnering är PFOS-fri. Men inte fluorfri? De skulle kontakta kontoret i Finland och återkomma.
Gummistövlar
I Testfaktas analys från 2010 fanns det inga gummistövlar som innehöll ftalater, därför hade de inte med den punkten i testet 2013. Men för att vara på den säkra sidan tycker jag man ska välja ett par i naturgummi, vilket är att föredra framför olika plastsorter. Viking, CeLaVi & Tretorn är några exempel på företag med gummistövlar i naturgummi.
CeLaVi uttalar även att deras stövlar är fria från tungmetaller och PVC. Även Tretorn samt Kavat skriver att de är fria från PVC, Kavats stövlar är dock tillverkade i återvunnen gummi.
H&M och Polarn & Pyret har gummistövlar i 100% gummi, oklart vilken sorts gummi.
I Testfaktas analys 2013 kom man också fram till att alla stövlar höll vatten bra. Sämst i test var Polarn & Pyret då den hade sämre stöd för foten och åldrades snabbast. Bäst i test blev Crocs, som är gjorda i materialet Crocs-Lite. Jag är dock skeptisk till deras sortiment då man kan lukta sig till deras affärer på långt håll. Ordet Crocs-Lite vittnar också om en syntetisk materialsammansättning, som idag är okänd.
Regnkläder
Galon är benämningen för plastbelagd textil t ex bomull. Plasten kan vara av PVC eller Polyuretan, undvik PVC, som kan innehålla ftalater. När man köper regnkläder bör man också vara medveten om att barn inte svettas lika mycket som vuxna, därför behöver inte plaggen "andas" lika mycket som till vuxna.
Förutom materialet i regnkläderna behöver man titta på vilka kemikalier som gör dem smuts- och vattenavvisande. Det finns till exempel dåliga val, som fluorföreningar ex PFOA/PFOS. Gore-Tex brukar innehålla fluorföreningar, därför bör man undvika alla produkter med Gore-Tex.
Ett bättre val är impregnering med Bionic finish ECO, vilket innebär att regnkläderna är ekologiskt behandlad, utan fluor. De aktiva substanser är istället dimethicone (en sorts silikon) och polyuretan.
Även knapparna kan innehålla tråkigheter. 2011 analyserade Testfakta 11 regnställ och mer än hälften innehöll bly i knapparna. Värst var Polarn & Pyret med en halt 22 gånger högre än den tillåtna. Regnstället stoppades från försäljning och när Testfakta kontrollerade regnställ på våren 2012 var felet åtgärdat, både hos Polarn & Pyret, Didriksson & H&M. Men däremot innehöll två märken fortfarande bly samt kadmium och ftalaten DEHP (förbjuden i leksaker men inte i kläder), både i väven och i dragkläppen. Märkena var Ticket to Heaven och Garda.
Ser man till vattentäthet och slitage har det gjorts tester där Didrikssons, Kappahl, Lindex samt Polarn & Pyret får höga betyg medan Stadium, Ticket to heaven samt H&M får sämre betyg.
Nedan kommer en liten sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Abeko har både regnställ i PU och PVC. De ska dock vara öko-texmärkta.
- CeLaVi har regnställ med innehåll 62% polyester och 38% polyuretan. De har dock fleecebelagd insida och fick dåliga testresultat 2012.
- Didriksson har regnställ av bl a 100% polyester. Deras Waterman Kids set fick "bäst i test" 2012 och är även valet när författarna till "Handla rätt för en giftfri barndom" rankade bästa valet på marknaden 2013. Deras sortiment är impregnerade med Bionic finish ECO sedan 2013.
- Gneis har flera tyger som är Öko-tex-märkta, oklart om det gäller regnkläderna då deras webshop just nu är stängd. De använder impregneringen Bionic finish ECO i nytillverkade plagg.
- H&M har en skaljacka i 100% polyester, utan fluorkarboner.
- Isbjörn har en viss del av deras sortimentet impregnerade med Bionic finish ECO.
- KappAhls regnställ är av 100% Polyuretan. På deras lista över förbjudna/begränsade kemikalier finns PFOS/PFOA med, det framgår dock inte om de är begränsade eller förbjudna.
- Katvig har regnkläder i återvunnen polyester med öko-texmärkt PU-skikt. De hade dock, enligt senast utförda test, inga reflexer och dålig vattentäthet.
- Lindex regnställ är av 100% polyureten och impregnerade med Bionic finish ECO. De har fått genomgående höga betyg i olika tester.
- Polarn & Pyret har en sammansättning av 30% polyuretan och 70% polyester i sina regnkläder. Vid en förfrågan till Polarn & Pyret som bloggen enklare johanna ställde i augusti 2013 framkom det att deras regnkläder inte är behandlade med perfluorerande ämnen, det är PU:n som gör dem vattentäta.
- Reima nämner inget om material på sin hemsida men plaggen beskrivs som både smuts- & vattenavvisande genom bl a deras material ReimaTec, vilken troligen är namnet för en syntetisk och kemikalisk sammansättning. Vid kontakt med dem informerar de om att alla deras kläder är PVC-fria samt att impregnering är PFOS-fri. Men inte fluorfri? De skulle kontakta kontoret i Finland och återkomma.
Gummistövlar
I Testfaktas analys från 2010 fanns det inga gummistövlar som innehöll ftalater, därför hade de inte med den punkten i testet 2013. Men för att vara på den säkra sidan tycker jag man ska välja ett par i naturgummi, vilket är att föredra framför olika plastsorter. Viking, CeLaVi & Tretorn är några exempel på företag med gummistövlar i naturgummi.
CeLaVi uttalar även att deras stövlar är fria från tungmetaller och PVC. Även Tretorn samt Kavat skriver att de är fria från PVC, Kavats stövlar är dock tillverkade i återvunnen gummi.
H&M och Polarn & Pyret har gummistövlar i 100% gummi, oklart vilken sorts gummi.
I Testfaktas analys 2013 kom man också fram till att alla stövlar höll vatten bra. Sämst i test var Polarn & Pyret då den hade sämre stöd för foten och åldrades snabbast. Bäst i test blev Crocs, som är gjorda i materialet Crocs-Lite. Jag är dock skeptisk till deras sortiment då man kan lukta sig till deras affärer på långt håll. Ordet Crocs-Lite vittnar också om en syntetisk materialsammansättning, som idag är okänd.
tisdag 24 juni 2014
Sulfater, shampoo & torr hårbotten!
 |
| Ett ekologiskt alternativ till rengöringsmedel med sulfater |
En av de absolut vanligaste ingredienserna i rengörande produkter (shampoo, duschkrämer och tvål)är sulfater. Benämns ofta som SLS (sodium lauryl sulfate) och SLES (sodium laureth sulfate).Oftast kommer det direkt efter vatten i ingredienslistan. Men vad är egentligen en sulfat och vad gör den för nytta (eller skada)?
Sulfater är ett billigt ämne som löser upp fett, smuts och silikon och som gör att shampoot löddrar. Idag använder vi många hårvårdsprodukter som silikoner (plaster) och mineralolja (paraffin) i sprayer, mousser m fl och de ingredienserna är inte vattenlösliga. Därför behövs ett sulfatschampo som kan lösa upp dem.
Men sulfater är även uttorkande och irriterande för hud och hårbotten. Det gör nämligen ingen skillnad på smuts, stylingprodukter och överflödigt fett mot behövligt fett. Sulfaterna tränger istället in i hårstråets sprickor och torkar ut inifrån. Det tar också bort allt välbehövligt fett från hårbotten. Vem kan inte identifiera sig med följande:
- kliande, irriterad & torr hårbotten
- torrt och livlöst hår
- hår som blir fett snabbt igen
Allt detta kan härröras till sulfater. När det behövliga fettet i hårbotten tvättas bort blir huden känslig och irriterad. Man kan få klåda och många tror att de har "mjäll" när det egentligen är en irriterad hårbotten som bråkar. Håret blir livlöst och torrt för att sulfaterna tränger in och torkar ut hårstrået. Då tillsätter många silikoner för att få upp glansen (kolla i ingredienslistan, du lär hitta det under namn som slutar på -cone ex silicone) och så blir det en ond cirkel. Håret blir dessutom fett snabbt igen på grund av att hårbotten överkompenserar med att tillverka mer fett för att skydda sig. Vilket gör att vi tvättar det ännu oftare. Moment 22 har uppstått.
Men det finns bättre alternativ. Välj ett sulfatfritt shampoo eller gå över till en ekologisk serie. Jag bytte själv till en ekologisk serie för 1 1/2 år sedan och har aldrig ångrat mig. Mitt hår ser friskare ut och har finare glans och min hårbotten har slutat klia.
Värt att veta om du vill byta är att:
1. Din hårbotten kommer behöva ett par månader att ställa om sin fett-tillverkning. Det tog mig drygt två månader innan mitt hår slutade att bli fett varannan dag och då hade jag ändå endast tvättat mitt hår var tredje dag innan. Idag behövs det var femte dag ungefär.
2. Ett ekologiskt shampoo klarar inte av traditionella hårvårdsprodukter. Därför behöver du dra ner på stylingprodukter eller välja bättre alternativ, utan silikon och mineralolja. Jag har i hårspray högst en gång varannan månad utan problem. Vill jag höja glansen adderar jag ett par droppar avocadoolja och drar lätt över håret.
3. När man byter shampoo kan det bli matt (då man slutar tillsätta silikoner) och mindre rent (då man slutar med sulfater). Ett bra sätt att "nollställa" håret inför ett byte är att tvätta med ditt gamla shampoo en gång till för att rensa det på alla kemikalier. Ett annat bra sätt är att använda vanlig äppelcidervinäger. Den behöver spädas ut ca 1-3 msk till ett glas vatten. Skölj då håret med utspädd vinäger och använd sedan balsam som vanligt.
Exempel på sulfater:
Ammonium Laureth Sulfate
Ammonium Lauryl Sulfate
Ammoniumlaurylsulfat
Natriumlaurylsulfat
Sodium Alkyl Sulfate
Sodium Laureth Sulfate (SLES)
Sodium Lauryl Sulfate (SLS)
Ammonium Lauryl Sulfate
Ammoniumlaurylsulfat
Natriumlaurylsulfat
Sodium Alkyl Sulfate
Sodium Laureth Sulfate (SLES)
Sodium Lauryl Sulfate (SLS)
Exempel på silikoner:
Amodimethicone
Cyclohexasiloxane
Cyclomethicone
Cyclopentasiloxane
Dimethicone
Dimethicone copolyol
Dimethiconol
Phenyl Trimethicone
Polysilicone-9
Cyclohexasiloxane
Cyclomethicone
Cyclopentasiloxane
Dimethicone
Dimethicone copolyol
Dimethiconol
Phenyl Trimethicone
Polysilicone-9
lördag 21 juni 2014
Kemikalier i godis!
Lakrits, choklad, sött och surt. Alla smakerna är klassiker, men det är ju inte så konstigt, godis är nästan lika heligt som midsommar och Kalle Anka på julafton.
Sedan lösgodis i butik slog igenom på 1980-talet har konsumtionen ständigt ökat. Svensken äter nu i genomsnitt 17 kg per år (2010) och en stor del av våra matkassar innehåller just godis, chips, läsk och kakor. En hel del onyttigheter med andra ord!
Men det är sällan man tänker på vad man äter egentligen eller vad det kostar. Man kan stå och muttra lite över kilopriset på ekologisk frukt för att sedan glatt köpa en påse lösgodis för facila priset 70 kr/kg. Och apropå diskussionen om ökande övervikt, cancer, diabetes, åderförkalkning samt hjärt- & kärlsjukdomar, kan man verkligen ifrågasätta godiskonsumtionen i Sverige.
Jag har därför satt ihop en lista, bra att ha i bakhuvudet nästa gång du handlar. För inte är väl nedanstående vad vi vill "unna" våra kroppar en lördagskväll?
Arom - Ett smakämne. Kan vara naturligt (från frukter och bär) eller konstgjort. I dagsläget behöver aromer inte specificeras i antal eller om de är konstgjorda eller naturliga.
Azo-ämnen - Färgämnen som förbjöds i Sverige men som genom EU-inträdet blev ok att använda igen. Men glädjande nog återfinns de i mycket liten mängd på svenska marknaden. Kan orsaka hyperaktivitet hos barn, samt hudutslag och allergireaktioner hos känsliga människor.
E120 - Karminsyra, ett rött färgämne från löss. Det är ett extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Ämnet har rapporterats orsaka allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller detta färgämne.
E131 - Patentblått färgämne. Har inte några kända hälsoeffekter men som är förbjudet i Australien och Nya Zeeland.
E153 - Vegetabiliskt kol, ett svart färgämne som är vanligt i lakrits. Framställs genom att förkolna växtdelar, vilket därför misstänks kunna ge cancer.
E330 - Citronsyra, framställs bl a genom att glukos jäser med mögelsvampar. Misstänks kunna ge allergiska reaktioner.
E441 - Gelatin. Man kokar hud och ben från gris och/eller kor. Det ger en geléartad konsistens.
Glukossirap - En klar, trögflytande sockerlösning som oftast görs av vete eller majs. Ersätter ofta socker, då det är billigare att tillverka. Forskare menar att glukossirap är dubbelt så skadligt som vanligt socker, bland annat för att det har högre GI, är beroendeframkallande och behöver tillsättas i större mängd för att uppnå samma söthet som socker.
Karnaubavax - Ett ytbehandlingsmedel som man gör av palmblad. Medlet läggs utanpå godiset för att ge en blank yta – eller för att godisarna inte ska klibba ihop. Godkänd som KRAV-ingrediens.
Lakrits, lakritsextrakt och lakritspulver - Görs av lakritsrot. Eftersom lakrits kan påverka saltbalansen i kroppen bör personer med högt blodtryck undvika att äta alltför mycket lakrits. Och studier har visat att mycket lakrits under graviditeten kan påverka barnets beteende och intelligens. Orsaken är ämnet glycyrrhizin, som kan försvaga moderkakan så att den släpper igenom stresshormoner. Men enligt Livsmedelsverket är det ingen fara om man inte äter väldigt stora mängder lakrits.
Maltodextrin - Små bitar av kolhydrater som inte smakar mycket. Det fungerar främst som utfyllnad. Kan vara gjort av majs eller potatis.
Socker - Vanligt vitt socker som görs av sockerbetor eller sockerrör. I vår kropp bidrar det till övervikt, diabetes, sockerberoende, ökad hunger, mer humörsvängningar samt inflammationer, reaktioner som kan orsaka cancer och alzheimers.
Sojalecitin - Fett från soja som används för att ämnena i godiset ska blandas och inte ”skära sig”. emulgerings- och antioxidationsmedel. Framställs ur sojabönor, vilket inte låter så farligt, men processen sker på samma sätt som palmoljan. Höga halter hexan finns kvar i det färdiga lecitinet, vilket kan orsaka cancer.
Vegetabiliskt fett/ olja - Från till exempel palm, majs, solros eller raps. Palmolja anses vara en av de värsta tillsatserna, även om själva palmoljan naturlig inte är farlig, utan det är processen som gör den farlig. Palmolja utvinns ofta med hjälp av starka lösningsmedel som t.ex. bensinämnet hexan, vilket är cancerframkallande. Även upphettningen av råvaran för att pressa ut palmoljan kräver höga temperaturer, vilket kan bidra till att PAH-ämnen bildas, vilka också misstänks vara cancerogena, då främst bröst- och testikelcancer. Palmoljeindustrin skövlar också stora mängder regnskog.
Och apropå miljö, visste ni att en påse skumgodis har lika stor miljöpåverkan som en portion fläskkött? (studie gjord på uppdrag av Livsmedelsverket)
Några tips är att äta godis endast på lördagarna, att äta mindre mängd, att välja ekologiskt godis eller ännu bättre, blanda med nötter och frukt.
På Äkta vara kan ni hitta en bra guide till alla E-nummer!
Sedan lösgodis i butik slog igenom på 1980-talet har konsumtionen ständigt ökat. Svensken äter nu i genomsnitt 17 kg per år (2010) och en stor del av våra matkassar innehåller just godis, chips, läsk och kakor. En hel del onyttigheter med andra ord!
Men det är sällan man tänker på vad man äter egentligen eller vad det kostar. Man kan stå och muttra lite över kilopriset på ekologisk frukt för att sedan glatt köpa en påse lösgodis för facila priset 70 kr/kg. Och apropå diskussionen om ökande övervikt, cancer, diabetes, åderförkalkning samt hjärt- & kärlsjukdomar, kan man verkligen ifrågasätta godiskonsumtionen i Sverige.
Jag har därför satt ihop en lista, bra att ha i bakhuvudet nästa gång du handlar. För inte är väl nedanstående vad vi vill "unna" våra kroppar en lördagskväll?
Arom - Ett smakämne. Kan vara naturligt (från frukter och bär) eller konstgjort. I dagsläget behöver aromer inte specificeras i antal eller om de är konstgjorda eller naturliga.
Azo-ämnen - Färgämnen som förbjöds i Sverige men som genom EU-inträdet blev ok att använda igen. Men glädjande nog återfinns de i mycket liten mängd på svenska marknaden. Kan orsaka hyperaktivitet hos barn, samt hudutslag och allergireaktioner hos känsliga människor.
E120 - Karminsyra, ett rött färgämne från löss. Det är ett extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Ämnet har rapporterats orsaka allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller detta färgämne.
E131 - Patentblått färgämne. Har inte några kända hälsoeffekter men som är förbjudet i Australien och Nya Zeeland.
E153 - Vegetabiliskt kol, ett svart färgämne som är vanligt i lakrits. Framställs genom att förkolna växtdelar, vilket därför misstänks kunna ge cancer.
E330 - Citronsyra, framställs bl a genom att glukos jäser med mögelsvampar. Misstänks kunna ge allergiska reaktioner.
E441 - Gelatin. Man kokar hud och ben från gris och/eller kor. Det ger en geléartad konsistens.
Glukossirap - En klar, trögflytande sockerlösning som oftast görs av vete eller majs. Ersätter ofta socker, då det är billigare att tillverka. Forskare menar att glukossirap är dubbelt så skadligt som vanligt socker, bland annat för att det har högre GI, är beroendeframkallande och behöver tillsättas i större mängd för att uppnå samma söthet som socker.
Karnaubavax - Ett ytbehandlingsmedel som man gör av palmblad. Medlet läggs utanpå godiset för att ge en blank yta – eller för att godisarna inte ska klibba ihop. Godkänd som KRAV-ingrediens.
Lakrits, lakritsextrakt och lakritspulver - Görs av lakritsrot. Eftersom lakrits kan påverka saltbalansen i kroppen bör personer med högt blodtryck undvika att äta alltför mycket lakrits. Och studier har visat att mycket lakrits under graviditeten kan påverka barnets beteende och intelligens. Orsaken är ämnet glycyrrhizin, som kan försvaga moderkakan så att den släpper igenom stresshormoner. Men enligt Livsmedelsverket är det ingen fara om man inte äter väldigt stora mängder lakrits.
Maltodextrin - Små bitar av kolhydrater som inte smakar mycket. Det fungerar främst som utfyllnad. Kan vara gjort av majs eller potatis.
Socker - Vanligt vitt socker som görs av sockerbetor eller sockerrör. I vår kropp bidrar det till övervikt, diabetes, sockerberoende, ökad hunger, mer humörsvängningar samt inflammationer, reaktioner som kan orsaka cancer och alzheimers.
Sojalecitin - Fett från soja som används för att ämnena i godiset ska blandas och inte ”skära sig”. emulgerings- och antioxidationsmedel. Framställs ur sojabönor, vilket inte låter så farligt, men processen sker på samma sätt som palmoljan. Höga halter hexan finns kvar i det färdiga lecitinet, vilket kan orsaka cancer.
Vegetabiliskt fett/ olja - Från till exempel palm, majs, solros eller raps. Palmolja anses vara en av de värsta tillsatserna, även om själva palmoljan naturlig inte är farlig, utan det är processen som gör den farlig. Palmolja utvinns ofta med hjälp av starka lösningsmedel som t.ex. bensinämnet hexan, vilket är cancerframkallande. Även upphettningen av råvaran för att pressa ut palmoljan kräver höga temperaturer, vilket kan bidra till att PAH-ämnen bildas, vilka också misstänks vara cancerogena, då främst bröst- och testikelcancer. Palmoljeindustrin skövlar också stora mängder regnskog.
Och apropå miljö, visste ni att en påse skumgodis har lika stor miljöpåverkan som en portion fläskkött? (studie gjord på uppdrag av Livsmedelsverket)
Några tips är att äta godis endast på lördagarna, att äta mindre mängd, att välja ekologiskt godis eller ännu bättre, blanda med nötter och frukt.
På Äkta vara kan ni hitta en bra guide till alla E-nummer!
lördag 10 maj 2014
Hur man frågar i butikerna efter kemikalier i varor!
Du vet väl om att du som konsument kan uppmärksamma butiker på att vi inte vill ha produkter fyllda med kemikalier? Du har nämligen rätt att få information om en vara innehåller något av ämnena på EU:s lista över särskilt farliga ämnen, den så kallade kandidatförteckningen.
Om du begär det, ska den butiken som säljer varan kunna tala om ifall den innehåller något särskilt farligt ämne och i så fall vilket. Det ska ske utan kostnad och inom 45 dagar från det att du har begärt att få informationen.
Butiksägaren har rätt att få samma information om varan från tillverkaren eller importören.
Om en vara är behandlad med bekämpningsmedel, exempelvis antibakteriella ämnen, ska det stå på produkten. Farliga kemiska produkter ska vara märkta med farosymboler och text som informerar om faran.
I december 2013 fanns det strax över 150 ämnen på listan och EU:s kemikaliemyndighet, Echa, uppdaterar den kontinuerligt.
Nedan finns en mall från Kemikalieinspektionen som du kan skriva ut.
Om du begär det, ska den butiken som säljer varan kunna tala om ifall den innehåller något särskilt farligt ämne och i så fall vilket. Det ska ske utan kostnad och inom 45 dagar från det att du har begärt att få informationen.
Butiksägaren har rätt att få samma information om varan från tillverkaren eller importören.
Om en vara är behandlad med bekämpningsmedel, exempelvis antibakteriella ämnen, ska det stå på produkten. Farliga kemiska produkter ska vara märkta med farosymboler och text som informerar om faran.
Kandidatförteckningen
Kandidatförteckningen är EU:s lista över ämnen som har egenskaper som gör att de anses särskilt farliga och som kan ge allvarliga, långvariga och bestående effekter på människors hälsa eller på miljön. Ämnena kan till exempel orsaka cancer, skada förmågan att få barn eller vara skadliga för miljön. Konsumenter har rätt att få veta om en vara innehåller ett ämne på förteckningen om det finns i varan i över 0,1 procent av varans vikt. Den som säljer varan ska lämna informationen inom 45 dagar.I december 2013 fanns det strax över 150 ämnen på listan och EU:s kemikaliemyndighet, Echa, uppdaterar den kontinuerligt.
Nedan finns en mall från Kemikalieinspektionen som du kan skriva ut.
måndag 27 januari 2014
Ekologiskt, hållbart, närodlat eller miljövänligt?
För ett tag sedan fick jag en fråga som jag har varit tvungen att fundera på. Frågan är verkligen befogad och intressant men svår att besvara. Den lyder ungefär så här:
"Kan jag få en lista på produkter som är miljövänliga och ekologiska till mig och min familj, som inte är alltför dyra och kan hittas på t e x ICA? Har svårt att hinna läsa alla ingredienslistor men vill ändå göra bra val. En lista med produkter och varför de är bra vore till mycket hjälp".
För att kunna närma sig ett svar fick jag bryta ner det här. För att folk att förstå den grundläggande innebörden av att dessa saker inte alltid går hand i hand.
Ekologiskt
Att en vara är ekologisk innebär att den till största del innehåller naturliga ämnen utan bekämpningsmedel och kemikalier.
- I ex märkta skönhetsprodukter (Eco-cert mm) kan det innebära upp till 95% naturliga ingredienser.
- I mat har KRAV-märkningen innebörden att produktionen ska ske utan bekämpningsmedel, utan onödiga tillsatser och att den ska vara snäll mot producenten och djuren osv.
- I kläder ska hela processen vara så kemikaliefri som möjligt, odlas utan bekämpningsmedel och färgas så skonsamt som möjligt.
Så när du väljer en ekologisk vara minskar du användandet och exponerandet av kemikalier och bekämpningsmedel, för producenten och dig själv. Men det säger lite mindre om förpackningen eller transporten. Naturskyddsföreningen menar dock att ekologiska val är bättre än närodlat, då bekämpningsmedel förstör mer än tranporten.
Närproducerat
En närodlad matprodukt är inte automatiskt ekologisk men i Sverige använder vi mindre bekämpningsmedel än genomsnittslandet. Dock inget man kan luta sig tillbaka inför. Men transporten bör däremot rimligtvis vara kort. För te x "Bondens marknad" gäller 25 mils radie. Men det finns ingen märkning för denna produktgrupp. Ett företag kan importera ingredienser från hela världen och tillaga den i Skåne, sen märka den "Närproducerad". Ett annat företag kan sälja "svenskt kött" som visserligen är svenskt men som styckats i Asien och packats i Tyskland. Man ska också ta hänsyn till att Sverige är 160 mil långt, det som är närodlat i Skåne behöver inte vara det i Norrland. Men om din butik i Skåne säljer äpple från Kivik, då är det ju närodlat. Och att köpa närodlad och säsongsanpassad frukt & grönt är ju aldrig fel.
Tittar man på övriga produkter och ordet närproducerat tror jag att Sverige som land tolkas av gemene man som närproducerat? Men avstånden mellan norr och söder är detsamma som Skåne till Italien, var drar man gränsen?
Miljövänligt
Ett mycket vagt begrepp. Vi i Sverige tycker vi är miljövänliga när vi återvinner saker, pantar burkar, köper begagnat eller gör om saker för att återanvända dem. Men den allra största belastningen för planeten är vid tillverkning (till ett kg t-shirts behövs fyra kg kemikalier, vid tillverkning av ett kg teknikprodukt uppstår nio kg spillmaterial) och den försvinner inte, även om 10 personer använder en produkt. En miljövänlig produkt är den som aldrig tillverkas. Vi kan inte konsumera oss till att vara miljövänliga. Däremot är en begagnad sak lite mindre miljöovänlig än en ny.
Hållbart
Idag konsumerar vi i västvärlden som om vi hade fyra planeter. I augusti har vårt årsmaterial av natur tagit slut, därefter lånar vi av framtiden. Att leva hållbart är att sluta med denna konsumtion, att minska sin energi- & resursförbrukning. Att omdefiniera hela meningen med livet. Vad livskvalitet är, vad som gör oss lyckliga. Att leva med mindre konsumtion, mindre prylar och färre resor och istället fokusera på vänskap, kärlek, god hälsa, fritid och naturen. Vi kan inte lösa hållbarhet med mer konsumtion av "rätt varor", av fortsatt tillväxt eller att återvinna mer, vi måste stanna upp och gå tillbaka till äldre värden. Den sista generationen att leva hållbart är troligen de födda kring sekelskiftet 1900.
Där har ni grundstenen, hela "tänket" bakom. Skillnader och likheter. Om vi då ska bryta ner det på produktgrupper, ser det ut så här:
MAT
En Ekologisk OCH närodlad vara är det bästa alternativet. Nästbäst är en ekologisk vara, gärna KRAV-märkt. Fairtrade-märkt mat är också bra val, de har krav på visst ekologiskt tänk.
Ekologiskt - mat märkt ekologiskt, främst KRAV-märkt. Om man tycker saker är för dyrt, välj de viktigaste: Banan, vindruvor, paprika, potatis, mjölkprodukter, ägg och kaffe. Mycket kemikalier som du och din familj slipper! Och glöm inte att egna odlade saker är ekologiskt!
Närproducerat - jag tycker frukt och grönt kan vara relevant här, precis som säsongsanpassade val, i övrigt är jag tveksam då det verkar vara lite godtyckligt hos producenterna. Svenska äpplen på hösten, svenska rotfrukter på vintern, plocka jordgubbar på sommaren och odla själv, mer närproducerat än så blir det inte! Titta i grannarnas trädgård efter äpplen. Örter & sallad kan även en nybörjare odla!
Miljövänligt - att sluta slänga så mycket mat, idag slängs 27% av det vi handlar (vilket motsvarar utsläppen från 700 000 bilar på ett år). Att laga middag av rester, äta mindre kött, göra veckomenyer, att hellre lukta på maten än att lita blint på utgångsdatum och att veckohandla är bra exempel på att leva miljövänligt.
Hållbart - om du vill leva hållbart odlar och tillverkar du mer själv. Varför inte ha en bytardag där man kan byta rabarber, äpplen, hemmagjord sylt och saft mot inlagd gurka, osv? Att frysa in sylt och saft förlänger hållbarheten och är lätt att ta fram vid behov. Just nu sparar jag Kesella-burkar som jag ska frysa in sylt i till sommaren. Baka mer eget bröd och kakor, gör inläggningar. Tillbaka till husmodern, helt enkelt.
KLÄDER
Köp främst nödvändiga saker och endast ett fåtal "den är så fin"-saker.
Och jag håller begagnat högst, då slipper man nytillverka.
Ekologiskt - köp främst begagnat, annars är ekologiskt och därefter Öko-tex bättre val än konventionella kläder. Ull är bättre än bomull & polyester då det behövs färre kemikalier vid framställning och efterbehandling.
Närproducerat - en oerhört liten marknad. Kan inte på rak arm nämna något företag mer än möjligtvis de på lokala hantverksmarknader? Men var kommer tyget ifrån?
Miljövänligt - Begagnat från Tradera, Blocket, loppisar, klädbytardagar, arvegods mm. Och du kan jämföra eventuell transportsträcka mot en nyinköpt vara, även en ekologisk.
Hållbart - Ska du vara hållbar ska du konsumera så lite som möjligt. Kanske vi t o m kunde börja slita upp de kläder vi har? Min mamma lagade faktiskt våra kläder, hur många gör det idag?
SKÖNHETSPRODUKTER
Ekologiskt - att köpa ekologiska produkter är bäst för dig och din familj ur ett kemikalieperspektiv. Deodoranter utan aluminium och parabener, shampoo utan sulfater, naturlig tandkräm, tandborstar av bambu, det finns många bra val att göra, men man får testa sig fram till favoriter, det är oerhört individuellt.
Närproducerat - på lokala hantverksmarknader kan man köpa bivaxsalvor mm.
Miljövänligt - Köp närproducerat, tänk på förpackningen, använd upp det du har innan du köper nytt. Håll saker rena och förvara dem korrekt.
Hållbart - Idag finns massor av bloggar och böcker som visar hur man kan göra egna produkter, peeling, krämer mm. Gör ex egen peeling av socker, honung och olivolja, billig & superbra!
LEKSAKER
Ett barn i Sverige har idag över 500 leksaker i genomsnitt (Lego räknas som en leksak osv). Behöver de alla dessa prylar? Nej.
Ekologiskt - köp ekologiska leksaker, med FSC-märkt trä och blyfria färger, köp mindre plast & elektronik. Handla europeiskt tillverkade saker. Bra butiker är Ekokul, Rekolek m fl.
Närproducerat - nja. Lokala hantverksmarknader, men knappt ens där? Och uppfyller de CE-märkning, ska vara tryggt för barnet att leka med.
Miljövänligt - köp begagnat (men ej plast, Lego undantaget), laga saker, begränsa antalet leksaker, byt med vänner.
Hållbart - tillverka själv/ihop med barnen, låt barnen använda lite fantasi! Pinnar, kottar & kastanjer, grytor och slevar mm tycker barn är roligt. Stenar och burkar, dessa är hos barn allt från pengar till mat till djur. Måste man servera färdiga produkter till barnen?
HEMTEXTILIER & PRYDNADSSAKER
Ekologiskt - hellre ull än bomull, hellre rostfritt, trä & porslin än plast.
Miljövänligt/hållbart - Köp så lite som möjligt och använd det du har.
ELEKTRONIK
All elektronik idag är ovänlig för miljön, har för kort hållbarhet, är fyllda med kemikalier, utarmar våra mineraler osv. Det finns någon enstaka Svanen-märkt produkt men överlag är elektronik ett stort problem, både vid tillverkning, användning och avfall (på stora dumpningsplatser i Afrika & Asien).
Köp så lite du kan, laga befintligt, köp begagnat och lufta rejält i några veckor vid eventuella nyinköp.
Summa summarum
Man måste själv välja vad man prioriterar högst, alla har olika utgångsramar och förutsättningar. Vad man vill byta ut, vad man vill behålla och vad man kan göra avkall på. Man måste välja vad man har råd, tid och lust med.
Man hittar inte "billiga" produkter bland det ekologiska men det är för att ansvarsfullt producerade varor kostar normalt, medan varor med kemikalier och tillsatser är för billigt.
Idag lägger vi dessutom i genomsnitt 15% av vår inkomst på mat, på 70-talet var det 30% så visst finns det marginaler för bättre val?
Och man hittar inte de bästa valen hos ICA & Coop, de har ett bra matutbud men när det kommer till skönhetsprodukter, städartiklar, blöjor och basvaror som påsar, folie, bakformar mm, då är det betydligt svårare. De har ibland någon ekologisk produktserie och man kan välja oblekt framför blekt papper, man kan välja Svanen-märkt, man kan välja vissa produkter utan tillsatser. Men ska man gå hela vägen, får man titta på alternativa butiker, vilka till 95% existerar på internet.
"Kan jag få en lista på produkter som är miljövänliga och ekologiska till mig och min familj, som inte är alltför dyra och kan hittas på t e x ICA? Har svårt att hinna läsa alla ingredienslistor men vill ändå göra bra val. En lista med produkter och varför de är bra vore till mycket hjälp".
För att kunna närma sig ett svar fick jag bryta ner det här. För att folk att förstå den grundläggande innebörden av att dessa saker inte alltid går hand i hand.
Ekologiskt
Att en vara är ekologisk innebär att den till största del innehåller naturliga ämnen utan bekämpningsmedel och kemikalier.
- I ex märkta skönhetsprodukter (Eco-cert mm) kan det innebära upp till 95% naturliga ingredienser.
- I mat har KRAV-märkningen innebörden att produktionen ska ske utan bekämpningsmedel, utan onödiga tillsatser och att den ska vara snäll mot producenten och djuren osv.
- I kläder ska hela processen vara så kemikaliefri som möjligt, odlas utan bekämpningsmedel och färgas så skonsamt som möjligt.
Så när du väljer en ekologisk vara minskar du användandet och exponerandet av kemikalier och bekämpningsmedel, för producenten och dig själv. Men det säger lite mindre om förpackningen eller transporten. Naturskyddsföreningen menar dock att ekologiska val är bättre än närodlat, då bekämpningsmedel förstör mer än tranporten.
Närproducerat
En närodlad matprodukt är inte automatiskt ekologisk men i Sverige använder vi mindre bekämpningsmedel än genomsnittslandet. Dock inget man kan luta sig tillbaka inför. Men transporten bör däremot rimligtvis vara kort. För te x "Bondens marknad" gäller 25 mils radie. Men det finns ingen märkning för denna produktgrupp. Ett företag kan importera ingredienser från hela världen och tillaga den i Skåne, sen märka den "Närproducerad". Ett annat företag kan sälja "svenskt kött" som visserligen är svenskt men som styckats i Asien och packats i Tyskland. Man ska också ta hänsyn till att Sverige är 160 mil långt, det som är närodlat i Skåne behöver inte vara det i Norrland. Men om din butik i Skåne säljer äpple från Kivik, då är det ju närodlat. Och att köpa närodlad och säsongsanpassad frukt & grönt är ju aldrig fel.
Tittar man på övriga produkter och ordet närproducerat tror jag att Sverige som land tolkas av gemene man som närproducerat? Men avstånden mellan norr och söder är detsamma som Skåne till Italien, var drar man gränsen?
Miljövänligt
Ett mycket vagt begrepp. Vi i Sverige tycker vi är miljövänliga när vi återvinner saker, pantar burkar, köper begagnat eller gör om saker för att återanvända dem. Men den allra största belastningen för planeten är vid tillverkning (till ett kg t-shirts behövs fyra kg kemikalier, vid tillverkning av ett kg teknikprodukt uppstår nio kg spillmaterial) och den försvinner inte, även om 10 personer använder en produkt. En miljövänlig produkt är den som aldrig tillverkas. Vi kan inte konsumera oss till att vara miljövänliga. Däremot är en begagnad sak lite mindre miljöovänlig än en ny.
Hållbart
Idag konsumerar vi i västvärlden som om vi hade fyra planeter. I augusti har vårt årsmaterial av natur tagit slut, därefter lånar vi av framtiden. Att leva hållbart är att sluta med denna konsumtion, att minska sin energi- & resursförbrukning. Att omdefiniera hela meningen med livet. Vad livskvalitet är, vad som gör oss lyckliga. Att leva med mindre konsumtion, mindre prylar och färre resor och istället fokusera på vänskap, kärlek, god hälsa, fritid och naturen. Vi kan inte lösa hållbarhet med mer konsumtion av "rätt varor", av fortsatt tillväxt eller att återvinna mer, vi måste stanna upp och gå tillbaka till äldre värden. Den sista generationen att leva hållbart är troligen de födda kring sekelskiftet 1900.
Där har ni grundstenen, hela "tänket" bakom. Skillnader och likheter. Om vi då ska bryta ner det på produktgrupper, ser det ut så här:
MAT
En Ekologisk OCH närodlad vara är det bästa alternativet. Nästbäst är en ekologisk vara, gärna KRAV-märkt. Fairtrade-märkt mat är också bra val, de har krav på visst ekologiskt tänk.
Ekologiskt - mat märkt ekologiskt, främst KRAV-märkt. Om man tycker saker är för dyrt, välj de viktigaste: Banan, vindruvor, paprika, potatis, mjölkprodukter, ägg och kaffe. Mycket kemikalier som du och din familj slipper! Och glöm inte att egna odlade saker är ekologiskt!
Närproducerat - jag tycker frukt och grönt kan vara relevant här, precis som säsongsanpassade val, i övrigt är jag tveksam då det verkar vara lite godtyckligt hos producenterna. Svenska äpplen på hösten, svenska rotfrukter på vintern, plocka jordgubbar på sommaren och odla själv, mer närproducerat än så blir det inte! Titta i grannarnas trädgård efter äpplen. Örter & sallad kan även en nybörjare odla!
Miljövänligt - att sluta slänga så mycket mat, idag slängs 27% av det vi handlar (vilket motsvarar utsläppen från 700 000 bilar på ett år). Att laga middag av rester, äta mindre kött, göra veckomenyer, att hellre lukta på maten än att lita blint på utgångsdatum och att veckohandla är bra exempel på att leva miljövänligt.
Hållbart - om du vill leva hållbart odlar och tillverkar du mer själv. Varför inte ha en bytardag där man kan byta rabarber, äpplen, hemmagjord sylt och saft mot inlagd gurka, osv? Att frysa in sylt och saft förlänger hållbarheten och är lätt att ta fram vid behov. Just nu sparar jag Kesella-burkar som jag ska frysa in sylt i till sommaren. Baka mer eget bröd och kakor, gör inläggningar. Tillbaka till husmodern, helt enkelt.
KLÄDER
Köp främst nödvändiga saker och endast ett fåtal "den är så fin"-saker.
Och jag håller begagnat högst, då slipper man nytillverka.
Ekologiskt - köp främst begagnat, annars är ekologiskt och därefter Öko-tex bättre val än konventionella kläder. Ull är bättre än bomull & polyester då det behövs färre kemikalier vid framställning och efterbehandling.
Närproducerat - en oerhört liten marknad. Kan inte på rak arm nämna något företag mer än möjligtvis de på lokala hantverksmarknader? Men var kommer tyget ifrån?
Miljövänligt - Begagnat från Tradera, Blocket, loppisar, klädbytardagar, arvegods mm. Och du kan jämföra eventuell transportsträcka mot en nyinköpt vara, även en ekologisk.
Hållbart - Ska du vara hållbar ska du konsumera så lite som möjligt. Kanske vi t o m kunde börja slita upp de kläder vi har? Min mamma lagade faktiskt våra kläder, hur många gör det idag?
SKÖNHETSPRODUKTER
Ekologiskt - att köpa ekologiska produkter är bäst för dig och din familj ur ett kemikalieperspektiv. Deodoranter utan aluminium och parabener, shampoo utan sulfater, naturlig tandkräm, tandborstar av bambu, det finns många bra val att göra, men man får testa sig fram till favoriter, det är oerhört individuellt.
Närproducerat - på lokala hantverksmarknader kan man köpa bivaxsalvor mm.
Miljövänligt - Köp närproducerat, tänk på förpackningen, använd upp det du har innan du köper nytt. Håll saker rena och förvara dem korrekt.
Hållbart - Idag finns massor av bloggar och böcker som visar hur man kan göra egna produkter, peeling, krämer mm. Gör ex egen peeling av socker, honung och olivolja, billig & superbra!
LEKSAKER
Ett barn i Sverige har idag över 500 leksaker i genomsnitt (Lego räknas som en leksak osv). Behöver de alla dessa prylar? Nej.
Ekologiskt - köp ekologiska leksaker, med FSC-märkt trä och blyfria färger, köp mindre plast & elektronik. Handla europeiskt tillverkade saker. Bra butiker är Ekokul, Rekolek m fl.
Närproducerat - nja. Lokala hantverksmarknader, men knappt ens där? Och uppfyller de CE-märkning, ska vara tryggt för barnet att leka med.
Miljövänligt - köp begagnat (men ej plast, Lego undantaget), laga saker, begränsa antalet leksaker, byt med vänner.
Hållbart - tillverka själv/ihop med barnen, låt barnen använda lite fantasi! Pinnar, kottar & kastanjer, grytor och slevar mm tycker barn är roligt. Stenar och burkar, dessa är hos barn allt från pengar till mat till djur. Måste man servera färdiga produkter till barnen?
HEMTEXTILIER & PRYDNADSSAKER
Ekologiskt - hellre ull än bomull, hellre rostfritt, trä & porslin än plast.
Miljövänligt/hållbart - Köp så lite som möjligt och använd det du har.
ELEKTRONIK
All elektronik idag är ovänlig för miljön, har för kort hållbarhet, är fyllda med kemikalier, utarmar våra mineraler osv. Det finns någon enstaka Svanen-märkt produkt men överlag är elektronik ett stort problem, både vid tillverkning, användning och avfall (på stora dumpningsplatser i Afrika & Asien).
Köp så lite du kan, laga befintligt, köp begagnat och lufta rejält i några veckor vid eventuella nyinköp.
Summa summarum
Man måste själv välja vad man prioriterar högst, alla har olika utgångsramar och förutsättningar. Vad man vill byta ut, vad man vill behålla och vad man kan göra avkall på. Man måste välja vad man har råd, tid och lust med.
Man hittar inte "billiga" produkter bland det ekologiska men det är för att ansvarsfullt producerade varor kostar normalt, medan varor med kemikalier och tillsatser är för billigt.
Idag lägger vi dessutom i genomsnitt 15% av vår inkomst på mat, på 70-talet var det 30% så visst finns det marginaler för bättre val?
Och man hittar inte de bästa valen hos ICA & Coop, de har ett bra matutbud men när det kommer till skönhetsprodukter, städartiklar, blöjor och basvaror som påsar, folie, bakformar mm, då är det betydligt svårare. De har ibland någon ekologisk produktserie och man kan välja oblekt framför blekt papper, man kan välja Svanen-märkt, man kan välja vissa produkter utan tillsatser. Men ska man gå hela vägen, får man titta på alternativa butiker, vilka till 95% existerar på internet.
tisdag 14 januari 2014
Engångs- eller tygblöjor?
Blöjor är ett hett ämne bland småbarnsföräldrar och förespråkare för både engångs-, eller tygblöjor har många olika argument. Därför tänkte jag att vi kunde titta lite djupare på denna fråga, samt även granska våtservetters vara eller icke-vara.
Observera att jag inte har med ekologiska engångsblöjor i gruppen engångsblöjor. Det finns idag för få märken på den svenska marknaden (Naty & Attitude vad jag vet) för att ha med statistik över dessa. Men självklart borde de vara ett bättre alternativ än vanliga engångsblöjor, inte minst gällande kemikalier, produktionsmaterial och nedbrytningstid.
Jag gör heller inte skillnad på olika sorters tygblöjor, marknaden är för stor och min kunskap för liten.
Antalet blöjor och summor
En blöja kan vara antingen för engångs- eller flergångsbruk. Idag slänger vi ca 420 miljoner engångsblöjor årligen. Detta motsvarar 2% av vårt hushållsavfall.
Lite beroende på var man hämtar sina uppgifter ifrån får man fram att ett barn använder ca 4000 - 7 500 blöjor under hela sin blöjperiod. Då räknar man på ca 2000 blöjor per år i ca 2,5 år (ca 5,5/dag). Men engångsblöjorna är idag tunnare och suger upp så bra att barn blir blöjfria först vid 3-5 års ålder, jämfört med vid 2 års ålder för 25 år sedan. Därför tycker jag att summan 6500 - 7000 är skäligare.
- Kostnad kring 13 000-14 000 kronor.
- Miljöbelastningen uppstår främst under tillverkningen. Många pratar om att nedbrytningen för engångsblöjor är 300 - 500 år. Men engångsblöjor deponeras eller återvinns inte i Sverige, de är brännbart avfall och förbränns till ny elektricitet och fjärrvärme. Detta är en positiv sak men Eva Eiderström, avdelningschef på Naturskyddsföreningen, anser att det vore bättre att kunna återvinna så mycket som möjligt av blöjorna. Helst genom att göra dem komposterbara. Då skulle man kunna ta till vara på urinen/avföringen som bildar kväve och mull. Man ska också vara medveten om att förbränning av avfall idag fungerar i en handfull länder ( Danmark, Holland, Tyskland, Österrike ) och att siffran för nedbrytning, 300 - 500 år är aktuell för större delar av världen. Vid nedbrytning avges metangas och koldioxid som bidrar till växthuseffekten.
- Barnen blir blöjfira senare. Därför är Liberos argument att "en blöja med hög uppsugningsförmåga är bättre för miljön" helt irrelevant. Även om man byter blöjor mer sällan eller behöver tvätta färre kläder äts detta upp av längre användningstid.
- Engångsblöjan består av följande material: blöjkärna av cellulosa och superabsorbenter. Det sistnämnda är små plastkulor som kan suga upp 100 gånger sin egen vikt. Därför känns blöjan torr, även om den innehåller mycket urin. När cellulosan framställs används svavelhaltiga kemikalier, som exempelvis sulfat, sedan bleks också cellulosan med t ex kloroxider eller väteperoxid. Polypropen, polyeten och superabsorbenterna som finns i blöjan framställs av olja, ibland naturgas, via raffinering. Olika tillsatser kan tillsättas för att produkten ska få särskilda egenskaper. Lycra kring benen för att motverka läckage. Blöjans baksida är oftast gjord av polyetenplast som släpper igenom luft men är vattentätt. Utanpå det kan det förekomma ytterligare ett plastlager av polypropen. Tejpremsorna består även de av plast, gummi och klister. Själva blöjförpackningen är av plast, oftast polyeten. All denna plast kräver hög energi vid tillverkningen och dessutom är en viss del av materialet inte nedbrytbart.
- Vikten på en engångsblöja har minskat med 40% på 20 år.
- Engångsblöjor kan innehålla flertalet restkemikalier som tributyltenn, tolune, xylene, ethylbenzene, styrene, och isopropylbenzene. Dessa kan bl a vara rester från cellulosamassan eller tillsatts under produktionen, för att ge olika egenskaper. Man har vid ett antal studier från bland annat Tyskland & USA funnit att dessa kemikalier är hormonstörande (1999: Greenpeace), kan ha inverkan på pojkars spermietillverkning och ge andningssvårigheter (1999: "Archives of Enviromental Health"). Man ska dock ha i beaktande att USA generellt har fler tillsatser som ex flamskyddsmedel och parfym i sina produkter än Sverige. När KemI testade 12 olika märken 2012 gav blöjorna inga utslag för tennorganiska föreningar t ex. Inga övriga svenska kemikalietester har hittats.
- Libero är idag Svanen-märkt, Pampers rekommenderas av Astma- & allergiförbundet (ska vara fria från parfym, allergener och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några kända, medicinska, rapporterade fall). Pampers har däremot ett hudvårdande ytskikt av bl a petrolatum (vaselinbaserad) formula. Idag har Pampers & Libero drygt 90% av den svenska marknaden.
Slutsats
Det är svårt att dra några generella slutsatser och flertalet rapporter från te x Naturskyddsföreningen kan inte avgöra vilken blöja som är bäst/sämst ur miljöperspektiv. Det är små saker som kan vara avgörande. Men ser man till materialanvändning och kemikalier anser jag att tygblöjor är snäppet bättre. Blir barnet dessutom blöjfritt tidigare är det en större miljövinst. Även priset är till tygblöjornas fördel, liksom det faktum att man slipper transporten till och från affären för att handla engångsblöjor.
Våtservetter
2005 gjorde Testfakta en undersökning och fann då resultat som var nedslående, endast en av nitton märken var fria från skadliga kemikalier som kunde orsaka bl a allergier. När samma undersökning gjordes 2011 testades nio olika märken. Det fanns få ljuspunkter. Totalt hittades 53 olika ämnen i de nio förpackningarna. Fyra av dessa är klassificerade som hälsofarliga enligt EU och Kemikalieinspektionen. Alla undersökta fabrikat innehöll minst ett ämne som kan ha negativ påverkan på människors hälsa. I Pampers sensitive + aloe camomille hittades benzylalkohol – ett ämne som klassificeras som allergiframkallande av EU. Andra ämnen som hittades var parabener, citronsyra, phenoxyethanol, natriumhydroxid, Disodium EDTA och bensoesyra.
Slutsats
Det finns ekologiska våtservetter på marknaden, vilket är bra att ha med på resor, utflykter mm. Ett bra alternativ, när du är hemma, är att använda hederliga tvättlappar i papper eller tyg som blöts och sköljs med vatten. Tvätta dem i maskinen och återanvänd. Du kan tillverka egna tvättlappar av gamla handdukar eller av tyg, genom att klippa lagom stora rutor. Sicksacka eller sy in kanterna om du vill undvika trassliga kanter.
Slutligen, fem tips att tänka på är att:
- Om du väljer tygblöjor är det hur du tvättar dem som är avgörande. Hängtorka gärna, tvätta i lägre grader om möjligt, använd tvättnötter, köp begagnade blöjor.
- Det mest miljövänliga är att korta användningstiden av blöjor generellt till barnet.
- En kombination fungerar för många, engångsartiklar (gärna ekologiska) vid utflykter mm, tygblöjor och tyglappar hemma.
- Även hur du förpackar blöjorna efter användning spelar roll. Lägger man varje engångsblöja i en plastpåse blir miljöbelastningen väsentligt högre.
- Om du väljer vanliga engångsblöjor, välj miljömärkta med Svanen. Då har blöjorna genomgått en kontroll av ex energiåtgång, materialval, utsläpp mm.
Observera att jag inte har med ekologiska engångsblöjor i gruppen engångsblöjor. Det finns idag för få märken på den svenska marknaden (Naty & Attitude vad jag vet) för att ha med statistik över dessa. Men självklart borde de vara ett bättre alternativ än vanliga engångsblöjor, inte minst gällande kemikalier, produktionsmaterial och nedbrytningstid.
Jag gör heller inte skillnad på olika sorters tygblöjor, marknaden är för stor och min kunskap för liten.
Antalet blöjor och summor
En blöja kan vara antingen för engångs- eller flergångsbruk. Idag slänger vi ca 420 miljoner engångsblöjor årligen. Detta motsvarar 2% av vårt hushållsavfall.
Lite beroende på var man hämtar sina uppgifter ifrån får man fram att ett barn använder ca 4000 - 7 500 blöjor under hela sin blöjperiod. Då räknar man på ca 2000 blöjor per år i ca 2,5 år (ca 5,5/dag). Men engångsblöjorna är idag tunnare och suger upp så bra att barn blir blöjfria först vid 3-5 års ålder, jämfört med vid 2 års ålder för 25 år sedan. Därför tycker jag att summan 6500 - 7000 är skäligare.
Flera företag presenterar siffror på vad blöjorna kostar. Enligt Imse Vimse kostar engångsblöjor 18 000 kronor per barn medan Libero hävdar att det kostar 10 000 kronor per barn. Företagen har olika intressen i denna fråga då Imse vimse säljer tygblöjor och Libero säljer engångsblöjor.
Med en medelsumma på två kronor per styck blir summan drygt 13-14 000 kronor, vilket även ligger i nivå med Testfaktas summa på 14 000 kronor. Kostnaden för tygblöjor hamnar på ungefär hälften.
Men för många handlar det inte om den ekonomiska fördelen utan främst om miljö & kemikalier.
Jag listar därför olika för- och nackdelar.
Med en medelsumma på två kronor per styck blir summan drygt 13-14 000 kronor, vilket även ligger i nivå med Testfaktas summa på 14 000 kronor. Kostnaden för tygblöjor hamnar på ungefär hälften.
Men för många handlar det inte om den ekonomiska fördelen utan främst om miljö & kemikalier.
Jag listar därför olika för- och nackdelar.
Tygblöjor
- Kostnad kring 7000 kronor.
- Miljöbelastningen sker vid användningen. Det spelar alltså roll hur fulla tvättmaskiner man kör, gradantal, hur ofta man tvättar och om man använder torktumlare, vilket tvättmedel osv. Sköljmedel rekommenderas inte till tygblöjor. Genom val som energieffektiv tvättning, inget torktumlande samt bra val av tvättmedel kan man själv påverka miljöbelastningen.
- Barnen blir blöjfira tidigare.
- Tygblöjor består av material som bomull, ylle, syntetmaterial (fleece, annan plast) men mängden blöjor är betydligt färre.
- Innehåller inga eller mycket få kemikalier.
- Blöjorna kan säljas på begagnatmarknaden och återanvändas.
Engångsblöjor- Kostnad kring 7000 kronor.
- Miljöbelastningen sker vid användningen. Det spelar alltså roll hur fulla tvättmaskiner man kör, gradantal, hur ofta man tvättar och om man använder torktumlare, vilket tvättmedel osv. Sköljmedel rekommenderas inte till tygblöjor. Genom val som energieffektiv tvättning, inget torktumlande samt bra val av tvättmedel kan man själv påverka miljöbelastningen.
- Barnen blir blöjfira tidigare.
- Tygblöjor består av material som bomull, ylle, syntetmaterial (fleece, annan plast) men mängden blöjor är betydligt färre.
- Innehåller inga eller mycket få kemikalier.
- Blöjorna kan säljas på begagnatmarknaden och återanvändas.
- Kostnad kring 13 000-14 000 kronor.
- Miljöbelastningen uppstår främst under tillverkningen. Många pratar om att nedbrytningen för engångsblöjor är 300 - 500 år. Men engångsblöjor deponeras eller återvinns inte i Sverige, de är brännbart avfall och förbränns till ny elektricitet och fjärrvärme. Detta är en positiv sak men Eva Eiderström, avdelningschef på Naturskyddsföreningen, anser att det vore bättre att kunna återvinna så mycket som möjligt av blöjorna. Helst genom att göra dem komposterbara. Då skulle man kunna ta till vara på urinen/avföringen som bildar kväve och mull. Man ska också vara medveten om att förbränning av avfall idag fungerar i en handfull länder ( Danmark, Holland, Tyskland, Österrike ) och att siffran för nedbrytning, 300 - 500 år är aktuell för större delar av världen. Vid nedbrytning avges metangas och koldioxid som bidrar till växthuseffekten.
- Barnen blir blöjfira senare. Därför är Liberos argument att "en blöja med hög uppsugningsförmåga är bättre för miljön" helt irrelevant. Även om man byter blöjor mer sällan eller behöver tvätta färre kläder äts detta upp av längre användningstid.
- Engångsblöjan består av följande material: blöjkärna av cellulosa och superabsorbenter. Det sistnämnda är små plastkulor som kan suga upp 100 gånger sin egen vikt. Därför känns blöjan torr, även om den innehåller mycket urin. När cellulosan framställs används svavelhaltiga kemikalier, som exempelvis sulfat, sedan bleks också cellulosan med t ex kloroxider eller väteperoxid. Polypropen, polyeten och superabsorbenterna som finns i blöjan framställs av olja, ibland naturgas, via raffinering. Olika tillsatser kan tillsättas för att produkten ska få särskilda egenskaper. Lycra kring benen för att motverka läckage. Blöjans baksida är oftast gjord av polyetenplast som släpper igenom luft men är vattentätt. Utanpå det kan det förekomma ytterligare ett plastlager av polypropen. Tejpremsorna består även de av plast, gummi och klister. Själva blöjförpackningen är av plast, oftast polyeten. All denna plast kräver hög energi vid tillverkningen och dessutom är en viss del av materialet inte nedbrytbart.
- Vikten på en engångsblöja har minskat med 40% på 20 år.
- Engångsblöjor kan innehålla flertalet restkemikalier som tributyltenn, tolune, xylene, ethylbenzene, styrene, och isopropylbenzene. Dessa kan bl a vara rester från cellulosamassan eller tillsatts under produktionen, för att ge olika egenskaper. Man har vid ett antal studier från bland annat Tyskland & USA funnit att dessa kemikalier är hormonstörande (1999: Greenpeace), kan ha inverkan på pojkars spermietillverkning och ge andningssvårigheter (1999: "Archives of Enviromental Health"). Man ska dock ha i beaktande att USA generellt har fler tillsatser som ex flamskyddsmedel och parfym i sina produkter än Sverige. När KemI testade 12 olika märken 2012 gav blöjorna inga utslag för tennorganiska föreningar t ex. Inga övriga svenska kemikalietester har hittats.
- Libero är idag Svanen-märkt, Pampers rekommenderas av Astma- & allergiförbundet (ska vara fria från parfym, allergener och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några kända, medicinska, rapporterade fall). Pampers har däremot ett hudvårdande ytskikt av bl a petrolatum (vaselinbaserad) formula. Idag har Pampers & Libero drygt 90% av den svenska marknaden.
Slutsats
Det är svårt att dra några generella slutsatser och flertalet rapporter från te x Naturskyddsföreningen kan inte avgöra vilken blöja som är bäst/sämst ur miljöperspektiv. Det är små saker som kan vara avgörande. Men ser man till materialanvändning och kemikalier anser jag att tygblöjor är snäppet bättre. Blir barnet dessutom blöjfritt tidigare är det en större miljövinst. Även priset är till tygblöjornas fördel, liksom det faktum att man slipper transporten till och från affären för att handla engångsblöjor.
Våtservetter
2005 gjorde Testfakta en undersökning och fann då resultat som var nedslående, endast en av nitton märken var fria från skadliga kemikalier som kunde orsaka bl a allergier. När samma undersökning gjordes 2011 testades nio olika märken. Det fanns få ljuspunkter. Totalt hittades 53 olika ämnen i de nio förpackningarna. Fyra av dessa är klassificerade som hälsofarliga enligt EU och Kemikalieinspektionen. Alla undersökta fabrikat innehöll minst ett ämne som kan ha negativ påverkan på människors hälsa. I Pampers sensitive + aloe camomille hittades benzylalkohol – ett ämne som klassificeras som allergiframkallande av EU. Andra ämnen som hittades var parabener, citronsyra, phenoxyethanol, natriumhydroxid, Disodium EDTA och bensoesyra.
Slutsats
Det finns ekologiska våtservetter på marknaden, vilket är bra att ha med på resor, utflykter mm. Ett bra alternativ, när du är hemma, är att använda hederliga tvättlappar i papper eller tyg som blöts och sköljs med vatten. Tvätta dem i maskinen och återanvänd. Du kan tillverka egna tvättlappar av gamla handdukar eller av tyg, genom att klippa lagom stora rutor. Sicksacka eller sy in kanterna om du vill undvika trassliga kanter.
Slutligen, fem tips att tänka på är att:
- Om du väljer tygblöjor är det hur du tvättar dem som är avgörande. Hängtorka gärna, tvätta i lägre grader om möjligt, använd tvättnötter, köp begagnade blöjor.
- Det mest miljövänliga är att korta användningstiden av blöjor generellt till barnet.
- En kombination fungerar för många, engångsartiklar (gärna ekologiska) vid utflykter mm, tygblöjor och tyglappar hemma.
- Även hur du förpackar blöjorna efter användning spelar roll. Lägger man varje engångsblöja i en plastpåse blir miljöbelastningen väsentligt högre.
- Om du väljer vanliga engångsblöjor, välj miljömärkta med Svanen. Då har blöjorna genomgått en kontroll av ex energiåtgång, materialval, utsläpp mm.
onsdag 18 september 2013
Barnkläder och olika miljömärkningar!
Trots att många köper begagnade barnkläder är marknaden för nya kläder fortfarande stor. Klädföretag som exempelvis H&M, Lindex och KappAhl har ekologisk bomull i många av sina produkter. De svenska kedjorna ligger långt framme men ibland är det oklart hur infärgning och efterbearbetning går till. Och vid stickkontroller gjorda av Kemikalieinspektionen, hittas fortfarande farliga restämnen i de barnkläder som säljs i Sverige idag, även om det är sällan hos de stora företagen.
Därför tänkte jag att vi skulle titta på de vanligaste märkningarna av barnkläder, som EU Ecolabel, Öko-tex och GOTS. Är kläderna helt ekologiska och ofarliga när de certifierats?
Det är till exempel viktigt att hålla isär råvaran och tillverkningen av produkten. Det bästa är om råvaran är certifierad samt att beredningen också är kontrollerad. För ekologiskt odlad råvara är det viktigt att den är certifierad av tredje part, det räcker inte med att det står ”ekologisk” eller ”organic” på produkten.
Då börjar vi!
EU Ecolabel
EU:s officiella miljömärkning, vars kriterier är gemensamma för alla länder inom EU. Blomman fungerar nästan på samma sätt som Svanen. Produkterna granskas ur ett livscykelperspektiv från råvara till avfall och för att få licens måste produkterna uppfylla höga krav på miljö, funktion och kvalitet. Det begränsar utsläppen i luft och vatten från fabrikerna samt användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen i tillverkningen. Förbud mot användning av hälso- och miljöfarliga ämnen i tillverkningen om märkt ekologisk (organic). Det är förbjudet att använda (över ett visst gränsvärde) giftiga tungmetaller, formaldehyd, blekningsmedel, aromatiska lösningsmedel och GMO. Liksom Svanen får det inte finnas några rester av miljö- eller hälsoskadliga kemikalier i den färdiga produkten. Det ställs också krav på kvalitet så som tvättäkthet, krympning och slitage.
Märkningen finns bland annat på färg, textilier och barnskor. OM bomullen är ekologisk till minst 95% står ordet Organic bredvid EU Ecolabel.
GOTS
GOTS är en certifiering för ekologiska textilier. GOTS är förkortningen av Global Organic Textile Standard. GOTS introducerades 2006 med syfte att försäkra konsumenten om en ekologisk textil. GOTS har 2 olika märkningar, den ena kräver minst 95% ekologiska fibrer, och den andra 70% av dessa.
Certifieringen baseras på två huvudprinciper. Det krävs naturliga fibrer som ska vara certifierat ekologiskt odlade enligt EU-direktiv och det krävs kontroller under hela produktionskedjan av den ekologiska bomullen. Varje processteg måste uppfylla speciella kriterier. Har stränga regler för användande av kemikalier i odling och beredning samt även sociala krav. Det är förbjudet att använda, över ett visst gränsvärde, giftiga tungmetaller, formaldehyd, blekningsmedel, aromatiska lösningsmedel. GMO är förbjudet.
Öko-tex/Oeko-tex
Öko-tex är en frivillig märkning av textilprodukter som visar att de inte innehåller några ämnen som är farliga för hud och hälsa. Eftersom man minimierar användandet av kemikalier vid tillverkningen av dessa produkter så kan man se det som en indirekt miljömärkning, även om råvarorna inte är ekologiskt framställda. Öko-tex 100 har något lägre krav än Öko-tex 1000.
Såväl tyg och tråd som knappar och dragkedjor kontrolleras noggrant. Innehåll av azo-färgämnen, cancerogena och allergena färgämnen, ftalater, formaldehyd, pesticider, tungmetaller, vissa klororganiska och tennorganiska föreningar, biologiskt aktiva produkter och flamskyddsmedel får inte överstiga internationellt antagna gränsvärden.
Det finns några olika klasser av Öko-tex, där kraven ställs lite olika beroende på hur produkten normalt används. Ju mer kontakt med huden, desto större krav. Runt 10 000 tillverkare i nästan 90 länder längs hela den textila kedjan deltar i Öko-Tex certifieringssystem som därmed är det mest kända och spridda varumärket i världen för textilier som provats med avseende på hälsofarliga ämnen.
Summa summarum:
Alla tre certifieringar garanterar att varje delmoment kontrolleras och att slutprodukten är ofarlig för hälsan.
- EU Ecolabel innebär inte att produkten innehåller ekologisk bomull OM det inte står Organic.
- GOTS innebär att produkten innehåller 70-95% ekologisk bomull. Exempel på klädföretag med GOTS-certifierade kläder: Maxomorra, Mini Rodini, Geggamoja, Katvig, Blingo, Sture & Lisa samt Duns.
- Öko-tex innebär inte att produkten innehåller ekologisk bomull. Exempel på klädföretag med Öko-texcertfierade kläder: Småfolk, Me & I och Ej Sikke Lej.
Klädföretag som inte nämner någon certifiering men som har ekologiskt sortiment: Villervalla, Polarn & Pyret.
Några sätt att säkra sig lite mer:
Köp begagnat, sparar på miljön och ditt barn riskerar mindre att exponeras för dåliga kemikalier. Många av de märken jag nämnt säljs till bra priser på Tradera, Blocket eller loppisar. Men var också vaksam på att äldre skor och regnkläder/stövlar kan inne hålla betydligt högre halter av PVC, bly mm, kolla därför dem extra noggrant och undvik om du misstänker sämre innehåll.
Köp kläder tillverkade inom EU. Många gånger är ekologiska plagg tillverkade i te x Turkiet. Tänk på att kläder från USA oftast kan vara flamskyddsbehandlade.
Ställ frågor när du handlar: Varifrån kommer bomullen i era plagg? Vad för sorts färger används i er textilproduktion? Används fluorerande ämnen i era ytterkläder?
Försök hitta mer hållbara material som bambu, lin, ull och hampa.
Tvätta alltid nya kläder innan användning.
Läs gärna mer på respektive certifieringsorgans hemsida eller en lättöverskådlig sammanfattning om alla märkningar på Medveten konsumtions hemsida.
måndag 2 september 2013
Kemikalier i hudnära plagg samt ekologiska babybutiker!
Kemikalieinspektionen lät i juni undersöka 110 kroppsnära plagg från 29 butiker för att se vad de innehöll i kemikalieväg. Resultatet var till viss del nedslående. De letade bl a efter azofärgämnen, vissa ftalater, nonylfenol och nonylfenoletoxilat.
Några T-shirtar innehöll ftalater som inte får finnas i höga halter i leksaker och barnavårdsprodukter.
Över 30% av plaggen innehöll nonylfenoletoxilat, dock inte kläderna från de största kedjorna i Sverige.
Två scarves och en T-shirt innehöll förbjudna halter av azofärgämnen. Företagen som sålt dessa har kontaktas och har stoppat försäljningen av sina produkter.
Om man inte har råd att köpa ekologiskt, köp gärna begagnat som tvättats ett par gånger. Eller tvätta dina nyinköpta kläder ett par gånger innan användning. Det räddar inte vattenorganismer men vi slipper ha det på oss åtminstone!
Och så fortsätter jag min jakt på ekologiska babyting men kan tipsa om fem barn/babybutiker som håller ett bra ekologiskt nätsortiment: Minimundus (här köpte jag täcken, kudden, påslakan mm till bra priser), Ekokul & Ekoleko, bra utbud hos båda när det gäller leksaker mm, Rekostart - för färdiga ekologiska kit, samt Otto, ekologisk barnmat & välling som bl a har utkörning i vissa områden bl a Stockholm. De som startade det har gedigna bakgrunder inom livsmedelsbranschen & tyckte inte det var ok att barnmaten var äldre än bebisen, fullt förståeligt!
Några T-shirtar innehöll ftalater som inte får finnas i höga halter i leksaker och barnavårdsprodukter.
Över 30% av plaggen innehöll nonylfenoletoxilat, dock inte kläderna från de största kedjorna i Sverige.
Två scarves och en T-shirt innehöll förbjudna halter av azofärgämnen. Företagen som sålt dessa har kontaktas och har stoppat försäljningen av sina produkter.
Om man inte har råd att köpa ekologiskt, köp gärna begagnat som tvättats ett par gånger. Eller tvätta dina nyinköpta kläder ett par gånger innan användning. Det räddar inte vattenorganismer men vi slipper ha det på oss åtminstone!
Och så fortsätter jag min jakt på ekologiska babyting men kan tipsa om fem barn/babybutiker som håller ett bra ekologiskt nätsortiment: Minimundus (här köpte jag täcken, kudden, påslakan mm till bra priser), Ekokul & Ekoleko, bra utbud hos båda när det gäller leksaker mm, Rekostart - för färdiga ekologiska kit, samt Otto, ekologisk barnmat & välling som bl a har utkörning i vissa områden bl a Stockholm. De som startade det har gedigna bakgrunder inom livsmedelsbranschen & tyckte inte det var ok att barnmaten var äldre än bebisen, fullt förståeligt!
tisdag 2 juli 2013
Skillnad ekologisk och vanlig produkt
När man försöker undvika kemikalier i produkter hamnar man ofta hos det ekologiska sortimentet. Men hur bra är det egentligen och vad är skillnaden mot vanliga produkter?
Vi tar en snabb titt hos de vanligaste konsumtionsprodukterna!
LIVSMEDEL
För att få märka livsmedel som ekologiska krävs att de innehåller minst 95 procent ekologiska ingredienser och att alla steg i produktionen har varit kontrollerade av ekologiska kontrollorgan. För övriga 5 procent kan man ansöka hos Livsmedelsverket att få använda en konventionell ingrediens när det inte finns ekologisk ingrediens av jordbruksursprung i rätt mängd eller av rätt kvalitet.
Mejeriprodukter - Hos Hjordnära, Skånemejeriers ekologiska sortiment, hittar man följande information:
Mjölkgårdarna i Hjordnära driver sin produktion ekologiskt enligt KRAV:s regelverk. Detta innebär i korthet att:
- växtodlingen på gårdarna sker utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
- odlingen gynnar den biologiska mångfalden, till exempel fler insekter och fåglar
- djurens ekologiska foderstat är baserad på bete och ensilage eller hö och är i huvudsak hemmaproducerad. Gödseln sprids tillbaka på åkrarna som en naturlig del av kretsloppet.
- alla djur hålls på bete under sommarhalvåret
- kalvarna får helmjölk i minst tolv veckor
- ingen regelbunden förebyggande medicinering sker och vi har en förlängd karenstid på mjölk och kött efter medicinsk behandling
- vi värnar om miljön så att man får ett energisnålt, kretsloppsbaserat och hållbart jordbruk
- produktionen kontrolleras regelbundet av en oberoende tredje part
Kött - På Livsmedelsverkets hemsida står det följande:
I den ekologiska odlingen ersätts konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel med andra åtgärder. Vissa hjälpmedel i produktionen, som betraktas som "naturliga", får användas, till exempel såpvatten och kalk.
Fodret är i huvudsak ekologiskt producerat på den egna gården.
Läkemedel för djur, till exempel antibiotika, används restriktivt. Om ett djur får läkemedel förlängs karenstiden innan djuret slaktas.
Det är också viktigt att djuren vistas utomhus och får utlopp för sitt naturliga beteende.
Genetiskt modifierade organismer får inte användas vid ekologisk produktion. Bestrålning är inte heller tillåten. Ett fåtal tillsatser och så kallade processhjälpmedel kan användas reglerat.
Frukt & Grönt - På Zarahs sida står följande intressanta fakta: Det finns flera viktiga skillnader mellan ekologisk och icke-ekologisk frukt. Vitaminerna kommer allra sist i frukt eller grönsakers mognadsprocesser. Det innebär att de råvaror som odlats i snabbare takt, automatiskt kommer att vara näringsfattigare.
Utöver detta, så kan man se skillnaden hos exempelvis tomater, där ekologiska tomater odlas i jorden medan de som är oekologiska odlas i tråg med gödel. Du känner skillnaden genom att lukta på tomaterna, då den som odlats i gödsel, också luktar därefter.
Det är vanligt att frukt som är oekologiskt odlad innehåller bekämpningsmedel eller ämnen som frukten eller grönsakerna behandlats med, detta både för ökad hållbarhet och för att minska skadedjurspåverkan. Självklart, så varierar detta beroende på ursprungsland och råvarans känslighet.
ÖVRIGT
Kläder - Vid odling av ekologisk bomull används organisk kompost, vilket innebär att nyttiga smådjur och insekter kan leva i jorden och hjälpa till att skapa bra jord & växtlighet. Ekologisk bomull får också växa till sig långsammare och bildar därför starkare och segare fibrer, vilket i sin tur skapar hållbarare textil. Ekologisk bomull vattnas med grundvatten och bereds med miljövänliga färger - den vanliga bomullen kräver hela 350 liter vatten och 1kg kemikalier för beredning av 1kg tyg.
De företag som säljer ekologiska kläder har gått samman i International Association of Natural Textile Industry, som har mycket hårda krav ställda på sig. Kläder märkta med Naturtextil (oberoende certifiering som GOTS) är inte bara i ekologisk bomull – utan hela kedjan är kontrollerad. Hela tillverkningsprocessen skall vara giftfri – utan tungmetaller, formaldehyd eller syntetiska hartser. Man måste använda klorfria blekningsmetoder. Tillgången på äkta ekologiska kläder är begränsad. Bara 1% av våra kläder är helt giftfria. Enligt H&M själva är de världens största inköpare av ekologisk bomull. Men tester gjorda av Greenpeace fann rester av flera farliga kemikalier.
Skönhetsprodukter - Den största skillnaden mellan vanliga skönhetsprodukter och ekologiska skönhetsprodukter är att i den senare är certifierad (av ex Ecocert, Soil Association eller Natrue) och använder förnyelsebara råvaror där den viktigaste är vegetabiliska oljor och fetter. I vanlig hudvård används mineralolja som utvinns ur den ändliga resursen råolja samt diverse syntetiska ingredienser. I ekologiska skönhetsprodukter är många ingredienserna ekologiskt odlade, d v s utan bekämpningsmedel.
Rengöringsartiklar - ekologiska sådana är utan fosfater, oljebaserade ämnen, klorin, syntetiska parfymer, färgämnen och parabener. De är även biologiskt nedbrytbara och miljövänliga.
Leksaker - När man letar på nätet ser man många olika betydelser och många företag kan ha produkter i ekologisk bomull som ytterhölje men som är stoppat med polyester. Min privata definition är giftfritt, utan farliga kemikalier, i material som inte totalt förstör miljön samt gärna packade/fairtrademärkta för en ännu högre medvetenhet.
Vill du veta mer om vad alla märkningar i butiken betyder, läs här!
Vi tar en snabb titt hos de vanligaste konsumtionsprodukterna!
LIVSMEDEL
För att få märka livsmedel som ekologiska krävs att de innehåller minst 95 procent ekologiska ingredienser och att alla steg i produktionen har varit kontrollerade av ekologiska kontrollorgan. För övriga 5 procent kan man ansöka hos Livsmedelsverket att få använda en konventionell ingrediens när det inte finns ekologisk ingrediens av jordbruksursprung i rätt mängd eller av rätt kvalitet.
Mejeriprodukter - Hos Hjordnära, Skånemejeriers ekologiska sortiment, hittar man följande information:
Mjölkgårdarna i Hjordnära driver sin produktion ekologiskt enligt KRAV:s regelverk. Detta innebär i korthet att:
- växtodlingen på gårdarna sker utan handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel
- odlingen gynnar den biologiska mångfalden, till exempel fler insekter och fåglar
- djurens ekologiska foderstat är baserad på bete och ensilage eller hö och är i huvudsak hemmaproducerad. Gödseln sprids tillbaka på åkrarna som en naturlig del av kretsloppet.
- alla djur hålls på bete under sommarhalvåret
- kalvarna får helmjölk i minst tolv veckor
- ingen regelbunden förebyggande medicinering sker och vi har en förlängd karenstid på mjölk och kött efter medicinsk behandling
- vi värnar om miljön så att man får ett energisnålt, kretsloppsbaserat och hållbart jordbruk
- produktionen kontrolleras regelbundet av en oberoende tredje part
Kött - På Livsmedelsverkets hemsida står det följande:
I den ekologiska odlingen ersätts konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel med andra åtgärder. Vissa hjälpmedel i produktionen, som betraktas som "naturliga", får användas, till exempel såpvatten och kalk.
Fodret är i huvudsak ekologiskt producerat på den egna gården.
Läkemedel för djur, till exempel antibiotika, används restriktivt. Om ett djur får läkemedel förlängs karenstiden innan djuret slaktas.
Det är också viktigt att djuren vistas utomhus och får utlopp för sitt naturliga beteende.
Genetiskt modifierade organismer får inte användas vid ekologisk produktion. Bestrålning är inte heller tillåten. Ett fåtal tillsatser och så kallade processhjälpmedel kan användas reglerat.
Frukt & Grönt - På Zarahs sida står följande intressanta fakta: Det finns flera viktiga skillnader mellan ekologisk och icke-ekologisk frukt. Vitaminerna kommer allra sist i frukt eller grönsakers mognadsprocesser. Det innebär att de råvaror som odlats i snabbare takt, automatiskt kommer att vara näringsfattigare.
Utöver detta, så kan man se skillnaden hos exempelvis tomater, där ekologiska tomater odlas i jorden medan de som är oekologiska odlas i tråg med gödel. Du känner skillnaden genom att lukta på tomaterna, då den som odlats i gödsel, också luktar därefter.
Det är vanligt att frukt som är oekologiskt odlad innehåller bekämpningsmedel eller ämnen som frukten eller grönsakerna behandlats med, detta både för ökad hållbarhet och för att minska skadedjurspåverkan. Självklart, så varierar detta beroende på ursprungsland och råvarans känslighet.
ÖVRIGT
Kläder - Vid odling av ekologisk bomull används organisk kompost, vilket innebär att nyttiga smådjur och insekter kan leva i jorden och hjälpa till att skapa bra jord & växtlighet. Ekologisk bomull får också växa till sig långsammare och bildar därför starkare och segare fibrer, vilket i sin tur skapar hållbarare textil. Ekologisk bomull vattnas med grundvatten och bereds med miljövänliga färger - den vanliga bomullen kräver hela 350 liter vatten och 1kg kemikalier för beredning av 1kg tyg.
De företag som säljer ekologiska kläder har gått samman i International Association of Natural Textile Industry, som har mycket hårda krav ställda på sig. Kläder märkta med Naturtextil (oberoende certifiering som GOTS) är inte bara i ekologisk bomull – utan hela kedjan är kontrollerad. Hela tillverkningsprocessen skall vara giftfri – utan tungmetaller, formaldehyd eller syntetiska hartser. Man måste använda klorfria blekningsmetoder. Tillgången på äkta ekologiska kläder är begränsad. Bara 1% av våra kläder är helt giftfria. Enligt H&M själva är de världens största inköpare av ekologisk bomull. Men tester gjorda av Greenpeace fann rester av flera farliga kemikalier.
Skönhetsprodukter - Den största skillnaden mellan vanliga skönhetsprodukter och ekologiska skönhetsprodukter är att i den senare är certifierad (av ex Ecocert, Soil Association eller Natrue) och använder förnyelsebara råvaror där den viktigaste är vegetabiliska oljor och fetter. I vanlig hudvård används mineralolja som utvinns ur den ändliga resursen råolja samt diverse syntetiska ingredienser. I ekologiska skönhetsprodukter är många ingredienserna ekologiskt odlade, d v s utan bekämpningsmedel.
Rengöringsartiklar - ekologiska sådana är utan fosfater, oljebaserade ämnen, klorin, syntetiska parfymer, färgämnen och parabener. De är även biologiskt nedbrytbara och miljövänliga.
Leksaker - När man letar på nätet ser man många olika betydelser och många företag kan ha produkter i ekologisk bomull som ytterhölje men som är stoppat med polyester. Min privata definition är giftfritt, utan farliga kemikalier, i material som inte totalt förstör miljön samt gärna packade/fairtrademärkta för en ännu högre medvetenhet.
Vill du veta mer om vad alla märkningar i butiken betyder, läs här!
söndag 17 mars 2013
Märkningar av skönhetsprodukter!
Men nu börjar vi:
Cosmebio är en fransk organisation som startades 2003. Produkterna får inte testas på djur och märkningen finns i två varianter:
BIO:
- Minst 95% av ingredienserna ska vara naturliga eller ha naturligt ursprung.
- Minst 10 % av ingredienserna ska komma från ekologiska odlingar.
- Max 5% av ingredienserna får lov att vara syntetiska.
- Minst 95% av ingredienserna ska vara naturliga eller av naturligt ursprung.
- Minst 5% av ingredienserna ska vara ekologiska, eller kommer från ekologiska odlingar.
- Max 5% av ingredienserna får lov att vara syntetiska.
Ecocert är ett franskt certifieringsorgan grundat 1991. Det är det största certifieringsorganet i Europa och USA och gör inspektioner i över 80 länder. De kontrollerar och granskar innehåll, råvaror, produktion samt förpackning, främst i matindustrin, men även inom kosmetika.
För att en produkt ska få certifieras enligt ECOCERT krävs det unger detsamma som ovan nämnda. Innehållet ska bestå av minst 95 % naturliga ingredienser, minst 10% av innehållet ska komma från ekologiska odlingar. Högst 5% av innehållet får vara syntetiskt. En del gröna skönhetsföretag väljer att inte certifiera enligt ECOCERT eftersom de anser att certifieringen är för snäll.
NaTrue är ett fristående europeiskt certifieringsorgan med mål att skapa en internationell standard. NaTrue arbetar för att öka medvetenheten om värdet av naturliga ingredienser för konsumenten och miljön.
- NaTrue-certifieringen finns i tre varianter där NaTrue med 1 stjärna gäller kriterier för naturkosmetika. Olika produkter kommer med olika krav, men oljor och vattenfria cremer måste innehålla minst 90 % naturliga ingredienser.
- NaTrue med två stjärnor gäller kriterier för naturkosmetika med ekologiska ingredienser. Måste innehålla minst 90 % naturliga ingredienser samt att minst 70 % av ingredienserna ska komma från ekologiska odlingar.
- NaTrue med tre stjärnor gäller kriterier för ekologisk naturkosmetik och innebär att produkten ska vara 100 % naturlig och att 95 % av ingredienserna ska komma från ekologiska odlingar. Tre stjärnor är således strängast av certifieringarna. Här kan du läsa mer.
Svenska Svanen är Nordens mest kända och officiella miljömärkning. Sedan 1989 granskar organisationen varor och tjänsters miljöpåverkan under hela livscykeln från råvara till avfall. I Sverige ansvarar Miljömärkning Sverige AB för märkningen av Svanen. Verksamheten drivs på uppdrag av regeringen, utan bransch- eller vinstsyfte. Miljömärkning Sverige AB sköter också allt arbete med EU Ecolabel som är EU:s gemensamma miljömärkning. Svanens vision är ett hållbart samhälle med en hållbar konsumtion.
- En Svanenmärkt produkt får bland annat inte innehålla ämnen som klassificeras som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsskadliga.
- Produkten eller dess ingredienser får inte ha testats på djur.
- Produktens ämnen får inte anses vara potentiellt hormonstörande enligt officiella listor inom något nordiskt land eller EU.
- På till exempel rengöringsprodukter och makeupremover ska följande informationstext stå: ”Undvik att kasta bomull eller papper i toaletten eller avloppet. Kasta det i sophinken istället.”
Vegan. 1944 startade The Vegan Society i Storbritannien och de skapade ordet “vegan” som också är organisationens officiella märkning. För att få bära Vegan-märkningen måste produkten vara fri från ingredienser av animaliskt ursprung, till exempel bivax eller lanolin (fett från fårull). Vegan-märkningen garanterar att produkten finns med i Vegan Societys register. Inga ingredienser får testats på djur, och vid tillverkningsmiljön får inga animaliska råvaror ha behandlats. Här kan du läsa mer. I USA finns organisationen The Vegan Awareness Foundation eller Vegan Action och de har också en märkning som innebär samma sak som den brittiska. Här kan du läsa mer om Vegan Action. I deras kriterier anges inget om naturliga eller ekologiska ingredienser, vilket betyder att en produkt som är Vegan-märkt alltså per automatik inte är 100% naturlig eller 100% ekologisk.
Text lånad från bloggen Naturligt Snygg, som ni hittar här!
torsdag 28 februari 2013
Lista över hygienprodukters farligheter!
Malmö stad har denna eminenta lista på sin hemsida:
För dig som vill vara extra försiktig finns här en lista med kemikalier som definierats som misstänkt hormonstörande, allergiframkallande eller miljöfarliga. Observera att listan inte är fullständig.
Hormonstörande substanser
(utvärderade av EU-kommissionen)
Solskydd
- 3-Benzylidene Camphor
- 4-Methylbenzylidene Camphor
- Ethylhexyl Methoxycinnamate
- Benzophenone-3
Konserveringsmedel
- Methylparaben
- Ethylparaben
- Propylparaben
- Butylparaben
- BAH
Allergiframkallande kemikalier
(källa: Prevents kemikaliedatabas, kemiska ämnen)
Konserveringsmedel
- Chloroxylenol
- Chlorphenesin
- Formaldehyd
- Iodopropynylbutylcarbamat
- Kathon
- Methylisothiazolinone
- Methyldibromo Glutaronitrile
- Propyl gallate
Parfym
- Alpha-Isomethyl Ionone
- Amyl Cinnamal
- Amylcinnamyl Alcohol
- Anise Alcohol
- Benzyl Alcohol
- Benzyl Benzoate
- Benzyl Cinnamate
- Benzyl Salicylate
- Butylphenyl Methylpropional
- Cinnamal
- Cinnamyl Alcohol
- Citral
- Citronellol
- Coumarin
- Eugenol
- Evernia Prunastri (Oakmoss) Extract
- Evernia Furfuracea (Treemoss) Extract
- Farnesol
- Geraniol
- Hexyl Cinnamal
- Hydroxycitronellal
- Hydroxyisohexyl 3-Cyclohexene Carboxaldehyde
- Isoeugenol
- Limonene
- Linalool
- Methyl 2-Octynoate
Miljöfarliga kemikalier
(källa: Prevents kemikaliedatabas, kemiska ämnen)
- 2-bromo-2-nitropropane-1,3-diol
- BHT
- Cyclotetrasiloxane
- Lauryl Alcohol
- Triclosan
- Zink Chloride
- Zink oxide
- Isoamyl p-methoxycinnamate
- Octocrylene
måndag 25 februari 2013
Kort kemikalielista för nybörjare!
En perfekt lista när man vill veta mer om kemikalier.
Bekämpningsmedel - används vid odlig,
lagring och transport och rester stannar sedan kvar i livsmedel. Livsmedelsverket menar att den halt
vi får i oss ligger under gränsen för hälsorisker, men tar ingen hänsyn till cocktaileffekten.
Bisfenol A - ingår i gruppen Fenoler
och används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av olika plaster. Är inte
bundet utan läcker från materialet. Förekommer i plastförvaring,
plastmuggar, kvitton, returflaskor, CD- & DVD- skivor samt på insidan av
konservburkar och läskburkar. Irriterar luftvägar, påverkar
fortplantningsförmågan, kan ge allergiska hudreaktioner och är hormonstörande.
Bly - en
metall som finns i bland annat PVC-plast som stabilisator. Förekommer i
leksaker, batterier, hemelektronikprodukter, smycken, doftljus, mat, fiskedrag
och ammunition. Ger skador på nervsystemet, utvecklingsstörning, försämrad
kognitiv förmåga samt prestationsförmåga samt högt blodtryck och ökad förekomst
av hjärt- och kärlsjukdomar hos vuxna. Misstänkt cancerogen.
DDT - ett bekämpningsmedel som
förbjöds på 70-talet men fortfarande har inte halten hos människor, nyfödda som
gamla, ens halverats.
Dioxiner - en biprodukt vid tung industri och sopförbränning. Förekommer även i mat. Höga halter av dioxiner kan påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet samt misstänks påverka immunförsvaret, fortplantningsförmågan, hormonsystemet samt vara cancerogen.
Flamskyddsmedel
- gör så att saker brinner sämre. Förekommer i textilier, möbler, gosedjur,
skyddskläder, isoleringsmaterial samt elektronisk utrustning. Är
hormonstörande, ger utvecklingsstörning hos foster, är cancerogen, misstänks
orsaka giftstruma hos katter.
Ftalater -
används som mjukgörare i plast (ofta PVC). Förekommer i golv och förpackningar
av plast, tapeter, lim, färger samt i hygienartiklar dolt under namnet parfym.
Samt i produkter, som leksaker, av mjuk plast som badankor, sandaler och i PVC-tryck på
tröjor. Kan påverka testiklarna och skada fortplantningsförmågan.
Undersökningar visar även på ett samband med ökad diabetes, allergier och
autism vid högre halter i kroppen.
Kadmium
- en tungmetall man får i sig via mat och rökning.
Kadmium bidrar till benskörhet, njurproblem samt är cancerogen. Kvinnor i
fertil ålder är mer utsatta vid menstruation på grund av järnbrist.
Kemikalier i
kläder - stora mängder används vid textiltillverkning och förekommer som
rester i kläderna. Kan orsaka olika allergiska reaktioner eller läcka ej bundna
ämnen som ftalater.
Kvicksilver -
en tungmetall som genom utsläpp från industrier. Förekommer i fet fisk. Ger
skador på nervsystemet, immunförsvaret, njurarna och fortplantningssystemet.
Kvinnor som är gravida eller ammar bör följa Livsmedelsverkets
rekommendationer.
Parabener - används som
konserveringsmedel och förekommer i godis, livsmedel, hygienartiklar,
kosmetika, rengörings- och diskmedel samt farmaceutiska industrier och i
kvitton. Propyl- och Butylparaben har i tester visat hormonstörande effekter,
man misstänker att de är allergiframkallande.
PCB - förbjöds
1978 men finns fortfarande kvar i miljön. Användes i elektronik och som
mjukgörare i plast . Försämrar korttidsminnet, lagras i fettvävnaderna, är
hormonstörande och cancerogen.
Perfluorerade
ämnen/PFOA/PFOS - finns i stekpannor, kastruller, sockerkaksformer,
läppstift, fodrade pizzakartonger, fläckavvisande medel på soffor och i
vattenavstötande jackor, till exempel i Gore-tex. Teflon framställs av PFOA och
är i princip omöjligt att bryta ned i naturen, vilket är orsaken till att det
nu hittats i kropparna hos bland annat isbjörnar i Arktis. Det finns även
studier som tyder på att fertiliteten kan sättas ned hos både män och kvinnor.
Triclosan - ett antibakteriellt ämne
som förekommer i sportkläder, skor, tangentbord, köksredskap, bänkskivor,
hygienartiklar, kattsand, sängkläder, mattor och mycket mer. Hur de påverkar
människan är oklart, hur de påverkar ökningen av resistenta bakterier är okänt.
Och nu när ni blivit arga, skrämda och ledsna kommer tyvärr ännu en negativ sak, nämligen Cocktaileffekten som beskriver vad som händer när flera kemikalier samverkar i kroppen, vissa egenskaper kan försvagas, men de flesta förstärkas. Till exempel har man funnit att en kemikalie som är ofarlig i sig själv blir direkt farlig i samverkan med andra kemikalier. I våra kroppar har vi idag flera hundra olika kemikalier och högst halter har barn. Ytterst lite forskning idag tar hänsyn till cocktaileffekten. Om ni vill minska kemikalieförekomsten i era hem, läs mer under Etiketten Kemikaliebanta ditt hem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)