Det skrivs ju ofta om kemikalier generellt eller kort om enstaka saker de kan orsaka. Men tittar man på ett helhetsperspektiv är det verkligen skrämmande. Naturskyddsföreningens lista vittnar verkligen om många sjukdomar/störningar där kemikalier påverkar negativt. Eller vad säger ni om dessa?
- Diabetes. – En eller ett par procent av all typ 2-diabetes kan ha kemikalieorsaker, och om vi rår på orsakerna till det kan det ha extremt stor effekt, säger Åke Bergman, professor vid Stockholm Universitet. I Sverige har ca 400 000 människor typ2-diabetes (ej ärftlig). Det skulle motsvara 8000 mindre fall, bara i Sverige, om man räknar med 2%.
- Fetma. Vid djurförsök har man funnit att försöksdjur som utsätts för kemikalier redan på fosterstadiet får sina arvsanlag omprogrammerade så att de bildar fler fettceller än vad de annars skulle göra. I studier på råttor har man gett råttorna identiska förutsättningar när det kommer till kost, motion mm. Men när man tillsatte kemikalier till den ena gruppen råttor blev skillnaden i vikt markant. Läs mer här och här.
- Fibromyalgi. Det finns idag knapphändig forskning om kopplingar men det nämns ofta om kemisk överkänslighet vid fibromyalgi, s k MCS. Läs mer här. Eller här.
- Hjärt- & kärlsjukdomar. Man har sett i studier att individer som har utsatts för höga nivåer av långlivade organiska miljögifter (sk POPs), som t ex PCB eller dioxiner, i arbetslivet eller genom olyckor har ett ökat insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar. Det finns flera andra studier och kopplingar på kemikalier och ett ökat antal hjärt- och kärlsjukdomar.
- Alzheimers/Parkinsons/ALS är alla nervnedbrytande sjukdomar. De blir allt vanligare med stigande ålder. Men jag hittar inga faktiska belägg att dessa sjukdomar ökar mer än någon procentenhet med kemikalieintag.
- Svårigheter att få barn. Detta drabbar både män och kvinnor. När det kommer till undersökningar av unga män ända från 1940-talet kan vetenskapen peka på en successivt sänkt spermakvalitet. Om ni tittar på bilden ovan, från en studie 2011, ser man även ett samband med minskad spermiekvalitet och ökad testikelcancer. Dessa hör alltså ihop. Även nedanstående punkt hör ihop.
- Missbildningar på könsorgan ex hypospadi. Register och studier på nyfödda pojkar runt om i världen från 1960-talet och framåt visar en ökande frekvens, och oförklarligt stora regionala skillnader, av kryptorkism, det vill säga att testiklarna inte har vandrat ner i pungen vid förlossningen.
På samma sätt kan vetenskapliga undersökningar visa en stadig ökning, i varje fall sedan 1980-talet, av så kallad hypospadi, det vill säga att urinröret på penis mynnar ut på undersidan av penis, eller i värsta fall redan vid pungen.
Selma-studien visar att exponering under graviditet för ftalater (som har visat sig vara hormonstörande) kunde kopplas till påverkad könsutveckling hos en grupp pojkar när de var 21 månader gamla.
- Hormonrelaterad cancer. De nordiska cancerregistren visar entydigt att i samtliga nordiska länder sker en stadig ökning av testikelcancer sedan 1960-talet. Även prostatacancer ökar. Tidigare pubertet hos flickor, (ett år tidigare idag jämfört med för 30 år sedan) medför en ökad risk för bl a bröstcancer, som också ökar.
- Låg födelsevikt hos barn. Det finns ett samband mellan gravidas exponering för så kallade perflourerade ämnen, som finns i bland annat vattenavvisande material i kläder och skor, och låg födelsevikt hos barn. Det har forskning inom SELMA-studien kunnat visa.
- Inlärningssvårigheter/ADHD. Det finns allt mer bevis för att ftalater skadar barn under deras utvecklingsstadier och man har hittat samband mellan ftalater som finns i vanliga hudvårdsprodukter och beteendestörningar, som aggressivitet och uppmärksamhetsproblem samt ADHD. I en studie deltog drygt 400 gravida kvinnor där urinprov togs på kvinnorna under graviditeten. Sedan följdes studien upp när kvinnornas barn var mellan fyra och nio år. Då visade det sig att mammorna till dom barn som senare utvecklade olika beteendestörningar som aggressioner och koncentrationssvårigheter, var dom kvinnor som haft högst halter ftalater i urinen under graviditeten.
- Astma och allergier. Enligt miljöhälsorapporten 2013 fortsätter astma och allergisk snuva att öka bland barn mellan 4 och 12 år. Vanliga problemområden/källor till besvär är bland annat mjukgörare i PVC och annan plast, träbehandlingsprodukter, vattenbaserade lackfärger och starka rengöringsmedel. Det har beräknats att varje år får mer än 1000 svenska barn under 4 års ålder astmasymptom. I en analys av dammprover som samlats in från 400 barns sovrum hittade forskarna högre koncentration av mjukgörare, s k ftalater, hos de barn som hade allergier. Läs mer här.
- Autism. I en studie exponerade man fosterråttor för låga doser kemikalier t ex flamskyddsmedel. De tillbringade sedan bara hälften så mycket tid med att umgås med de andra djuren, och honorna i studien var extra känsliga. Forskarna undersökte de kemikalieutsatta mössens beteende i fler än tio olika tester, och kunde se en påverkan bland annat på inlärning och social aktivitet. Teorin är att miljögifter kan bidra till att utlösa autism hos de individer som är känsliga och har genetiska anlag.
Så om någon tycker att du överdriver i din kemikaliebantning, tycker jag du kan tipsa om dessa studier. Jag skulle vilja påstå att vi bara ser toppen på ett isberg.
- Även om våra resultat måste bekräftas i fler studier ger de stöd för hypotesen att vissa miljökemikalier kan bidra till uppkomsten av diabetes, säger Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet.
Tillsammans med Lars Lind, professor i medicin vid Uppsala universitet, har hon analyserat nya uppgifter från den så kallade PIVUS-studien, som omfattar drygt 1 000 70-åriga kvinnor och män i Uppsala.
Vid en hälsokontroll undersöktes deltagarna i studien med fasteblodsocker och olika insulinmätningar. De lämnade också blodprover för analys av olika miljögifter, däribland flera ämnen som bildas när kroppen bryter ner så kallade ftalater. De flesta människor kommer dagligen i kontakt med ftalater eftersom de används bland annat som mjukgörare i plaster och som bärare av parfym i kosmetika och egenvårdsprodukter.
Som väntat var diabetes vanligare bland deltagarna som var feta och hade höga blodfetter. Men forskarna fann också ett samband mellan halten i blodet av några av ftalaterna och ökad förekomst av diabetes, även då man tagit hänsyn till fetma, blodfetter, rökning och motionsvanor. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Man fann också att vissa av ftalaterna var förknippade med en störd insulinproduktion i bukspottskörteln.
– För att veta om ftalater verkligen är riskfaktorer för diabetes krävs dock ytterligare studier som visar liknande samband. Idag finns förutom denna aktuella studie bara en mindre studie på mexikanska kvinnor. Men det behövs också experimentella studier på djur och celler för att undersöka vilka biologiska mekanismer som kan ligga bakom dessa samband, säger Monica Lind.
Fakta ftalater:
Mono-metyl ftalat (MMP), Mono-etyl ftalat (MEP) och mono-isobutyl ftalat (MiBP) är alla tre nedbrytningsprodukter av kemikalierna dimetylftalat (DMP), Dietyl Ftalat (DEP) respektive Di-isobutyl Ftalat (DiBP) och använd bland annat som bärare av parfymer i kosmetika, egenvårdsprodukter, doftblock och doftljus. DMP används även i bläck och som mjukgörare i cellulosaplast.

