En kemikalibantad och miljövänlig trädgård!

Nu börjar det så smått närma sig våren med trädgårds- & balkongliv och det kliar i många gröna fingrar. Men lika kemikaliebantat som hemmet kan vara, lika ohälsosam och miljöovänlig kan tyvärr trädgården vara, oftast p g a ren okunskap. Här kommer därför lite tips på vad man kan göra!

Det första man bör tänka på är hur vi faktiskt anlägger våra trädgårdar. Raka gångar, stora ytor av stenläggning eller gräs, inget ogräs, rakt och ordningsamt. Raka motsatsen till vår natur. Gör man sin trädgård steril blir den även tom på djur, småfåglar och insekter som naturligt gör ett stort jobb i våra trädgårdar. Brist på gömställen, mat, material till bon samt för långa avstånd mellan dessa har minskat vår fauna. Se på din trädgård med ett djurs ögon och gör trädgården mer ombonad, om du kan. Erbjud djuren en varierad miljö med häckar, buskage och träd. Gör det lättare för smådjur och insekter att trivas i trädgården, det bidrar till mångfalden och minskar angreppen från skadedjur. Låt gärna en del av gräsmatten bli äng, plantera blommor som drar bin och fjärilar och sätt gärna upp bon till fåglar, bin och humlor.

Med det sagt börjar vi!

Rabatter

- Genom att välja rätt växter som passar jorden, solförhållanden och växtzonen har man mycket gratis.

- Räfsa inte bort gräs, löv och gamla stjälkar, de gör nytta om det får ligga kvar i rabatten. Då går näringen tillbaka till jorden.

- När du gräver, använd grepe och luckra endast upp det översta lagret. Genom att bearbeta jorden varsamt får växterna bättre motståndskraft, ogräset hålls i schack och marken bevarar sin fuktighet. Eller täck jorden med halm, flis eller presenning. I längden får du bättre jord och inga växthusgaser friges.

- Välj helst E-plantor, särskilt när det gäller viruskänsliga växter som fruktträd, rosor och potatis.

- Välj naturgödsel som stenmjöl, utspädd urin, lövmull, komposterad stallgödsel, kompost, träaska och gräsklipp.

- Välj blommor och buskar som bjuder in de viktiga bina, humlorna och fjärilarna i trädgården.

Gräsmattan

- Elgräsklippare och handdriven cylinderklippare är miljövänligast. Behöver du en bensindriven välj en 4-taktare med katalysator, helst Svanenmärkt.

- låt gräsklippet ligga kvar så får du en naturlig gödsling av gräsmattan.

- gödsla inte med konstgödsel. Konstgödsel kräver fossila bränslen för sin framställning och ger en ensidig näring. Det innehåller dessutom både kadmium, som är en mycket giftig tungmetall och växtnäringsämnet fosfor, som är en ändlig naturresurs. Dessutom trivs bin bäst där det inte är konstgödslat.

Ogräs

- Använd inte kemiska medel som minskar den biologiska mångfalden, dödar många nyttoinsekter och kan läcka ut i vattendragen. Använd inte fenoxisyran MCPA eller glyfosat som finns i många medel mot ogräs.

- Rensa ogräs mekaniskt istället, gärna direkt på våren.

- Om du kokar upp vatten och häller på ogräset dör det för en tid.

- Gräsklipp skyddar mot ogräs och vissa skadedjur.

- Regelbunden avborstning av jord och växtdelar på trappor eller gångar med plattor gör att ogräsfröna har svårare att gro.

- Konkurrera ut rotogräs med marktäckande perenner och buskar eller markduk.

-Var snabbt framme och plocka bort överblommade ogräs, d v s alla frökapslar innan de är mogna att sprängas och sprida sina frön.

- Avbränning med brännare eller bekämpning med het vattenånga dödar växternas vitala delar.

Odling

Redan när du börjar odla minskar du användningen av fossila bränslen och minskar belastningen på miljön. Ekologisk odling, utan kemikalier, sker i ett kretslopp och man tar även tillvara på allt som vissnar och dör.

- Jorden får gärna vara den egna, så kompostera växtmaterial i behållare, gärna med mask så bidrar du till det ekologiska kretsloppet.

- Välj ekologiska fröer. De ska vara certifierade av IFOAM eller ASTA. Detta innebär:

• Att jorden där växterna odlas och skördas är helt fri från artificiella bekämpningsmedel, och har varit det under minst 5 år.
• Att växterna hanteras manuellt vid sådd, skörd och ogräsbekämpning.
• Att inga artificiella bekämpningsmedel eller andra kemikalier använts i produktionen.
• Att fröerna endast transporteras i godkända förpackningar.

- Växelodla, d v s att byta ut vad man odlar, gör så att näringen i jorden räcker till alla grödor och man slipper gödsla med kemiska medel.

- Gödsla med Krav-märkt eller naturligt gödsel från en lokal Krav-bonde. Eller gör egen näring av brännässlor eller urin s k guldvatten (tänk på att använda urin som är fritt från läkemedelsrester).

- Odla gärna potatis, lök och jordgubbar. Enkelt att odla och de du köper i affär är bland de värst besprutade grödorna vi har.

- Odla inte i plastbehållare, hängrännor, bildäck eller PET-flaskor, de kan läcka kemikalier.

- Läs gärna på om permakultur, bokashi, växelodling och täckodling som alla bidrar till mindre kemikalier genom att efterapa naturens kretslopp.

Trädgårdsmöbler

 - köp svensktillverkat, FSC-märkt, trä. Undvik plastprodukter som "konstrotting", de har kort hållbarhet (kolla på soptippen nästa sommar så förstår ni vad jag menar).

- Köp dynor som inte är i skumgummi. och välj icke-perfluorerade tyger.

- Köp gärna begagnade möbler och återbruka. Men renovera med snälla färgalternativ.

- Köp inte trädgårdsmöbler som är gjorda av trä från regnskogar.

- Välj hellre krukor i metall eller porslin, framför plast.

Trädäck/veranda/trätrall

- Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot bör inte användas i trädgården eftersom gifterna kan läcka ut i mark och vattendrag. För att inte säga till dina barn som leker på trädäcket. Dessa kan orsaka cancer, fertilitetsproblem, är bioackumulerande och är mycket giftiga för vattenorganismer.

- Använd istället obehandlat virke, gärna kärnvirke, lärkträ eller ek som har en naturligt lång hållbarhet. Eller virke som värmebehandlats eller behandlats med modifierad linolja.

Verktyg

- köp dyrare kvalitetsredskap, som håller länge.

- trä och metall är att föredra framför plast. I "Vi i villa" stod det till exempel om Fiskars spade med plastdelar, som hade en varningstext "Enligt Kaliforniens proposition 65 innehåller produkten ämnen som kan orsaka cancer, missbildningar eller försvåra fortplantning".


Övrigt

- Undvik myrmedel som inte är kravmärkt. Många av de omärkta innehåller kemikalier som bland annat påverkar bins minne och lokalsinne. Utsätts bina för dessa gifter hittar de helt enkelt inte tillbaka till kupan igen. År 2010 misstänkte man att ungefär 25 procent av EU:s bin ut slogs ut av kemiska gifter.

Läs mer på Allt om Trädgård, Svensk Trädgård eller på Koloniträdgårdsförbundet.

Bin & humlor - massdöd, vad orsakar det?

Olika studier har undersökt varför bin och humlor minskar. Man har hittat orsaker som för hård avling, olika kvalstersjukdomar, antibiotikaresistens, för få ytor med mångfald av pollineringsvänliga blommor då jordbruket odlar för ensidigt mm. Men man har även diskuterat bekämpningsmedel och då främst neonikotinoider som bekämpar insekter. Det har funnits sedan början av 90-talet men EU har nu förbjudit preparatet i två år och vill titta på vilken medlet orsakar.

I en studie utsatte man, under två veckor, humlor med en låg dos av bekämpningsmedel. De kolonier som utsatts för låga eller höga doser bekämpningsmedel ökade 8-12% mindre i vikt än de som inte utsatts för bekämpningsmedel. Man fann också att antalet drottningar var många gånger lägre i de kolonier som utsatts för bekämpningsmedel, endast 2.0 och 1.4 i medel per koloni mot 13.72 i kontroll-kolonierna. Följderna blir allvarliga för humlorna eftersom det endast är drottningarna som övervintrar och startar upp nya kolonier året därpå.

En annan studie, från 2012, har nu visat att bin, som utsatts för låga doser av bekämpningsmedel, dels lättare fick sjukdomar, dels tappade förmågan att orientera sig och löpte mellan två till tre gånger större risk att dö medan de var utanför bikupan, jämfört med kontrollbin som inte utsatts för giftet. Forskarna tror att det hänger samman med att preparaten är framtagna för att angripa insekters nervsystem. Med hjälp av studien räknade de ut att bisamhällen inte kunde hållas vid liv, efter det större bortfallet av antal bin.

Under vintern 2012-2013 dog 23% av alla bisamhällen i Sverige. En naturlig vinterdöd för bin är drygt 5%.

Bidöden kan ge allvarliga konsekvenser för Europas livsmedelsproduktion, eftersom de flesta grödor och växter pollineras av bin. Drygt 76 % av livsmedelsproduktionen och 84 % av växtarterna inom EU är beroende av bin.  Bin pollinerar dessutom de flesta typer av djurfoder, och utan dem skulle bönderna behöva utfordra sina djur med mycket dyrare foder, som spannmål.

Under de senaste åren har antalet bin i Europa minskat med drygt 10 % varje år, enligt en studie från EU:s livsmedelsmyndighet (Efsa). I vissa europeiska regioner är dödligheten hela 80 procent.

Luxemburg, Italien och Storbritannien har alla haft mellan 30 och 50 procents bidödlighet på senare år.

Vi får hoppas på en snar förändring!

Risk för stroke ökar med höga halter PCB och DDT

I ett pressmeddelande från Uppsala Universitet 2012 skriver de att personer med förhöjda värden av PCB:er och DDT i blodet löper ökad risk att få stroke. Det visar deras studie från Uppsala universitet som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental International.

– Detta är den första studie som utvärderat om det finns ett samband mellan förhöjda värden av organiska miljögifter och stroke och resultaten är tydliga, säger Lars Lind, professor i kardiovaskulär epidemiologi vid Uppsala universitet, som gjort studien tillsammans med Monica Lind, docent i miljömedicin.

 

De har tidigare visat att förhöjda nivåer av PCBer, och i viss mån bekämpningsmedel, i blodet är relaterat till åderförkalkning i halspulsådrorna. Resultaten baserade sig på en studie omfattande cirka 1 000 äldre i Uppsala. Eftersom åderförkalkning i halspulsådrorna är viktig riskfaktor för stroke har nu forskarna gjort ytterligare en analys där samma grupp följdes under fem år för att undersöka om det även kunde ses ett samband mellan PCB och stroke.

Totalt fick 35 personer stroke under de fem åren. De som hade förhöjda nivåer av PCBer i blodet hade en ungefär fördubblad risk att få stroke jämfört med de med låga nivåer även när vi tagit hänsyn till effekten av traditionella riskfaktorer för stroke, exempelvis högt blodtryck, diabetes och fetma. Även som hade förhöjda värden av bekämpningsmedel, t ex DDT, hade en ungefär fördubblad risk att få stroke i framtiden.

Mindre miljögifter hos unga

Under 2000-talet har halterna av miljögifterna PCB och DDT minskat med omkring två tredjedelar hos unga män, enligt en studie som gjorts åt Naturvårdsverket.

Läs hela artikeln här.

DDT - ett förbjudet bekämpningsmedel

Diklordifenyltrikloretan (DDT) är ett insektsgift som introducerades 1942.

Men DDT är klassificerat som miljöfarligt, giftigt vid förtäring och cancerframkallande. Det är också mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön.

"Tyst vår”. Rachel Carsons bok, som kom 1962, fungerade som en väckarklocka. Ett förbud mot DDT blev snabbt verklighet i stora delar av världen med början i USA. I Sverige är DDT förbjudet sedan 1972. Men fortfarande används DDT i flera utvecklingsländer för att bekämpa malaria. Det sprejas då främst inomhus, för att undvika spridning i naturen. 

Halveringstiden för DDT beräknas till 15 år i jord, 350 dagar i ytvatten och 31 år i grundvatten.

Fyra gånger under de senaste tio åren har urin- och blodprover tagits hos män som mönstrar till militärtjänst, för att se hur halterna av miljögifter har förändrats. Halten av markören för DDT var knappt en tredjedel så stor 2010 som år 2000.
DDT kan fortfarande finnas kvar i vissa byggnader där det använts som fogmassa.

DDT-halten har inte ens halverats i äldre människor på 30 år.

I miljöm och djuren finns stora mängder DDT. När tidningen Råd & Rön testade tio olika ekologiska olivoljor innehöll fem av dem rester av DDT och andra bekämpningsmedel.DDT är också vanligt förekommande i fisk och kött.

Bekämpningsmedel kan påverka hjärnans utveckling

Barn till kvinnor som exponerats för bekämpningsmedel med organiska fosforföreningar under graviditeten får lägre IQ och visade sämre kognitiva förmågor i förskoleåldern. Detta visas i tre studier från olika forskargrupper i USA.

Studierna publicerades i Environmental Health Perspective den 21 maj i år. Alla tre studier är långtidsstudier som följer barnets utveckling under flera år, i detta fall från graviditet till mellan 7-9 år.
Axel Mie* är en forskare som är knuten till EPOK för att bevaka området Livsmedelskvalitet, mat och hälsa. Han menar att studierna är välgjorda och trots att denna typ av bekämpningsmedel inte är godkända i svenskt jordbruk finns det skäl att vara orolig.

Läs en sammanfattning här.

Bekämpningsmedel påverkar DNA

Ett forskarlag vid universiteten i Austin, Texas, och i Pullman, skriver i senaste utgåvan av den ansedda tidskriften PNAS att bekämpningsmedel påverkade råttor tre generationer efter att modern utsatts för giftet. Exponering av vinclozolin (ett tidigare vanligt bekämpningsmedel mot svampangrepp) ändrar stressresponsen hos råttor tre generationer efter exponering.

Tyvärr fångas inte de här långtidseffekterna upp i metoderna för godkännande av bekämpningsmedel.

 

Läs mer här.

Regler om bekämpningsmedel i trädgården

Trots att vi vet att bekämpningsmedel inte är bra för miljön är det i våra egna trädgårdar som en stor mängd av alla kemiska bekämpningsmedel sprids. Eftersom medlen innehåller många miljöfarliga ämnen som är svåra att bryta ner är det viktigt att användningen minskar.

I många fall behövs inga kemiska bekämpningsmedel för att hålla ogräs eller skadeinsekter borta från trädgården. Om du trots allt tänker använda kemiska bekämpningsmedel: följ bruksanvisningen noggrant och bekämpa inte när det är risk för regn, då sköljs medlet bort och kan skada livet i mark och vattendrag eller hamna i dricksvattnet. Använd inte bekämpningsmedel på gårdsplaner av grus, singel eller asfalt, då det lätt rinner av med nederbörden. Har du en brunn i närheten kan vattnet i den kontamineras.

Läs hela inlägget här.

Vem gör vad inom bekämpningsmedel

Naturvårdsverket har gjort en sammanställning vem som ansvarar för vad inom bekämpningsmedel. Läs mer här.

Bekämpningsmedel dödar bi

SVT.se rapporterar den 29 mars 2012 att ny forskning nu kopplar massdöden av bin till användning av olika bekämpningsmedel. Det handlar om två olika studier som i detalj studerat hur en specifik grupp bekämpningsmedel påverkar beteendet hos humlor respektive bin. Och det pekar mot att doser som, även om de inte är dödliga för insekterna, har stor betydelse för hur de klarar sig i långa loppet.

 

Plötslig bidöd, eller Colony Collapse Disorder på engelska, har drabbat populationer av bin världen över under de senaste åren. Vad som ligger bakom bidöden är inte helt klarlagt. Kvalster, virussjukdomar, för långt gången avel, och bekämpningsmedel har pekats ut som potentiella orsaker.

Läs hela artikeln här.

Bekämpningsmedel största faran

Antalet fall av barncancer och missbildningar har ökat kraftigt, skriver forskaren Karin Skill och Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagrupperna.

I Latinamerika är oron idag stor över de kemiska bekämpningsmedel som används vid odlingar av genmodifierad soja.

Debatten om genetiskt modifierade organismer (GMO) har varit intensiv även inom EU i många år. Flera länder har infört nationella förbud mot GMO och har hävdat att detta skett med stöd av gällande regler, medan EU-kommissionen och andra länder menat att förbuden gått emot rådande EU-regler.

Läs hela artikeln här.

Bekämpningsmedel

Wikipedia:

Ett bekämpningsmedel (pesticid) är en kemikalie som är avsedd för att döda, förhindra framväxt av, eller på annat sätt reglera tillväxt av skadliga organismer. Bekämpningsmedel indelas av Kemikalieinspektionen i växtskyddsmedel respektive biocidprodukter. Växtskyddsmedel används i huvudsak inom jordbruket medan biocidprodukter används i industriella sammanhang.

I Sverige såldes 8 621 ton bekämpningsmedel mätt i aktiv substans år 2001. Lejonparten (69 %) var medel som används för att tryckimpregnera virke. Jordbruket svarade för 20 % av den totala förbrukningen. I Sverige är det förbjudet att sprida bekämpningsmedel utanför tomt- eller åkermark. Certifikat krävs för att införskaffa och nyttja bekämpningsmedel.

Livsmedelsverket skriver så här:

Var finns bekämpningsmedel?

Rester av bekämpningsmedel kan finnas i alla vegetabiliska livsmedel som behandlats med bekämpningsmedel under odling, lagring eller transport. Det gäller till exempel frukt, grönsaker och spannmål. Växter som används som djurfoder behandlas ibland med bekämpningsmedel och det betyder att rester även kan finnas i livsmedel som kött, mjölk och ägg.

Rester av bekämpningsmedel kan också i vissa fall finnas i yt- och grundvatten.

Läs resten här.

Livsmedelsverket utför årligen stickprover i mat och nedan ser ni resultatet av 2009 stickkontroll:

Cirka 400 substanser analyserades och följdes upp.

Det analyserades totalt 1 713 prov på färska, frysta eller bearbetade livsmedel av

såväl vegetabiliskt som animaliskt ursprung.

I 93 av 1 713 prover (5,4 %) överskreds EG-harmoniserade gränsvärden.

Flest överskridanden, 7,1 procent (84 av 1 180), förekom i frukt och grönsaker, följt av spannmål och spannmålsprodukter med 3,1 procent (8 av 258).

Sammanlagt analyserades 42 barnmatsprover, 58 vinprover och 16 prover av vegetabiliska oljor. Inga överskridanden av gränsvärdena observerades i dessa bearbetade produkter. I 20 av vinproverna påträffades dock rester av bekämpningsmedel,men i halter under gränsvärdet. De EG-harmoniserade gränsvärdena överskreds i 1,4 procent av proverna från produkter från EU-länder (8 av 592). Detta kan jämföras med att gränsvärdena överskreds i 13 procent (76 av 588) av proverna tagna på produkter producerade utanför EU.

Enligt uppgifter från Kemikalieinspektionen låg försäljningen under 2009 på cirka 1394 ton, jämfört med 2008 års försäljning på 1851 ton, en minskning på 16%. Den yrkesmässiga användningen inom trädgårds- och fruktodlingen minskade även den under 2009, med drygt nio ton jämfört med 2008 och ligger nu på 73 ton. I slutet av år 2009 var cirka 138 verksamma substanser/organismer godkända för användning i växtskyddsmedel.

Nu låter det som att bekämpningsmedel håller på att försvinna och är ganska ofarliga. Men så är givetvis inte fallet. Rester av bekämpningsmedel är vanligt förekommande i mat. Enligt en undersökning av Livsmedelsverket på äpplen hittade de rester i 87% av produkterna. Och även om bekämpningsmedel i mat skulle försvinna imorgon har vi kvar dem i miljön under många år.

 

På hemsidan Mer eko i skolan kan man läsa följande:

Rester av kemiska bekämpningsmedel finns också i våra vatten. 2010 rapporterade Länsstyrelsen i Skåne resultat från vattenprover från tio åar och vattendrag i Skåne. 94 procent av proverna innehöll bekämpningsmedel och i drygt en tredjedel av proverna var halterna så höga att riktvärdet överskreds. I snitt hittades sju aktiva substanser från kemiska bekämpningsmedel per prov och som mest hittades 18 ämnen vid ett provtagningstillfälle. Ändå kunde bara en bråkdel analyseras av de ämnen som används eftersom alla kemikalier inte går att testa. I grundvatten och dricksvatten förekommer inte rester lika ofta som i ytvatten.

Mest hittades de vanliga ogräsmedlen (glyfosat, bentazon och MCPA) men man hittade också rester av medel som sedan länge är förbjudna i Sverige på grund av sin höga giftighet, t ex atrazin. Det visar att dessa preparat är svårnedbrytbara, d v s de finns länge kvar i miljön och kan orsaka problem i naturen under många år.

Följ länken för att läsa hela texten.