Sedan 1950-talet har kemikalierna i produkter ökat och idag används mer än 400 miljoner ton kemikalier varje år. Men få finns med i någon produkts innehållsförteckning och det är svårt att göra medvetna val som konsument. I våra hem, i våra kläder, mat, leksaker och skönhetsprodukter finns 1000-tals okända kemikalier. Dessa har genom forskning, visat på ett samband med många sjukdomar och allergier. Kemikalieindustrin är idag en av världens största industrier men behöver inte ta ansvar för de konsekvenser de skapar. Vi är omedvetet utsatta för en cocktail och lagstiftningen halkar efter. Det är inte meningen att nyfödda bebisar ska ha nästan 100 främmande kemikalier i sitt blod, att det finns flamskyddsmedel i bröstmjölken, att leksaker innehåller hormonstörande ämnen eller att skönhetsprodukter ska vara cancerframkallande. Det är dags att öka medvetenheten och bli en kritisk konsument.

lördag 20 december 2014

God Jul & Gott Nytt (kemikaliebantat) År!


Med bara några få dagar kvar till julafton vill jag passa på att önska er alla en God Jul & Gott Nytt År! Nu tar jag lite julledighet, vi ses i januari igen!

torsdag 18 december 2014

Miljömål för Sverige "Giftfri miljö" 2020, läs om ditt landskap!

Sverige har faktiskt uppsatta miljömål gällande "Giftfri miljö" till 2020. Mål som tyvärr redan nu bedöms omöjliga att nå. Naturvårdsverket har i alla fall intressant information på sin hemsida, gällande hela Sverige men också regional fakta. Om Skåne står det så här:


smiley saknas

1. Begränsad klimatpåverkan

Skånes växthusgasutsläpp har minskat med en femtedel sedan 1990. De senaste åren har minskningen avstannat, främst beroende på ökad andel naturgas i energiförsörjningen samt ökade transporter. För att nå målet krävs kraftiga svenska och internationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

2. Frisk luft

Halterna är i stort sett oförändrade och utsläppen har till och med ökat för vissa föroreningar som exempelvis PM2,5. Omställning till mer miljövänliga transporter samt teknikutveckling och användande av bästa möjliga teknik i större omfattning är viktiga åtgärdsområden i länet.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

3. Bara naturlig försurning

Sjöar, vattendrag, skogsmark samt växter och djur skadas av den försurning som drabbar landskapet. Svavel- och kväveutsläpp samt skogsavverkning är drivkrafter i försurningsprocessen. Utvecklingen är överlag positiv men drabbade ekosystem uppvisar ännu starka, negativa effekter.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

4. Giftfri miljö

Trots vissa åtgärder lokalt och regionalt bedöms miljömålet inte att nås till 2020. Detta beror dels på att tillräckliga styrmedel inte hinner komma på plats och dels på att återhämtningstiden är lång. Även de lokala och regionala insatserna behöver öka för att nå målet på sikt.
smiley saknas

5. Skyddande ozonskikt

Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020.
smiley saknas

6. Säker strålmiljö

För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

7. Ingen övergödning

Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Åtgärdsbehovet är mycket stort samtidigt som storleken på olika finansieringskällor, såsom våtmarksstöd och LOVA-bidrag, ständigt är osäker.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

8. Levande sjöar och vattendrag

Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har inte prioriteras. Åtgärdsarbetet bromsar in.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

9. Grundvatten av god kvalitet

Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Skånes havsmiljö har länge påverkats av utfyllnader, tät sjötrafik, för högt fiskeuttag och för hög näringsämnesbelastning. Kunskapsluckor och brister i övervakning försvårar uppföljning av miljötillståndet och riktade miljöåtgärder. Nationella prioriteringar och internationella regler krävs.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

11. Myllrande våtmarker

Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Ökad hänsyn behövs inom jord- och skogsbruk. Fortsatt återskapande av våtmarker är viktigt. Skötsel av hävdgynnade våtmarker är avgörande för bevarandet av hotade arter och skyddsarbetet av våtmarker behöver fortsätta.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

12. Levande skogar

Skogen är en viktig resurs som brukas intensivt i länet vilket påverkar värdefulla skogsmiljöer negativt. Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser krävs.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

13. Ett rikt odlingslandskap

Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

15. God bebyggd miljö

Hushållning med mark och vatten är mycket aktuellt i Skåne och miljöfrågorna behöver integreras i länets fysiska planering. Flera kommuner planerar för en utglesad bebyggelse och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel.

16. Ett rikt växt- och djurliv

Fragmentering av habitat i landskapet fortsätter, negativ påverkan på naturen är fortfarande hög, hotade arter blir allt sällsyntare och återhämtningstakten för biologiska värden är lång. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta sitt ansvar.

Läs mer här! Då kan du också läsa om ditt landskaps miljömål!

söndag 14 december 2014

Madrasser och bäddmadrasser till barnsängen!

Ett ämne som verkligen dryftas bland kemikaliemedvetna föräldrar är madrassen till barn och bebis. Vad är bäst/värst, vad har man råd med? För många handlar det till slut om pengarna, det är dyrt att byta till helt ekologiskt. Så jag tänkte göra en top 5 på sämsta/bästa alternativ, när det kommer till barnmadrasser. Vi börjar med de sämsta & avslutar med de bästa!


5. Billiga madrasser i skumgummi. Ofta när man letar information om olika material har skumgummi framstått som det sämsta alternativet i mina ögon. Skumgummi kan läcka isocyanter, klister och andra kemikalier. Materialet är dessutom olja, en ändlig resurs. Undvik helt.


4. Polyestermadrasser (= plast). Polyester i sig är inte farligt för brukaren, men den kan läcka vid tvättning i tvättmaskin och vara behandlad med flamskyddsmedel. Ikea har ett stort utbud av polyestermadrasser, och enligt deras utsago ska de inte ha flamskyddsmedel i sina produkter. Rätt Start Exklusiv är förvisso också gjord av polyester men den är öko-texmärkt och därför testad för skadliga kemikalier. Hilding har Svanenmärkta sängar, men jag tycker den certifieringen känns lite vek generellt, så jag är även skeptisk här. De har bl a resårmadrasser som omtalas negativt Ekobyggportalen.


3. Bovetemadrass. Ett naturmaterial som transporterar bort fukt och kvalster ogillar, därför ska det vara bra för allergiker. Man bör ta reda på hur bovetet odlats och vilket material yttertyget är av, ekologisk bomull är att föredra. På Bovete.se finns madrasser men det står inget om yttertyget? Annars så man kan kanske köpa KRAV-märkt bovete på lösvikt och sy själv?


2. Kapok/kapock kallas även bomullsträd men tillhör malvaväxterna och odlas i Sydamerika och Asien bland annat. Det är nötterna på trädet som skördas, därför påverkas inte ekosystemet, som i te x konventionell bomullsodling. I likhet med bovete transporterar det bort fukt och ogillas av kvalster. Ekologisk kapok finns bland annat i danska butikerna Babynature.dk, de svarar snabbt på mail och känns seriösa. Priserna är ungefär hälften mot Grön interiörs sortiment.


1. Prolana/Grön interiör har GOTS-certifierade material i sina naturmadrasser, men är betydligt dyrare än övriga alternativ. Kvalitet och hållbarhet kostar mer, men i längden är det en investering väl värd sina pengar. Tänk på att ull, även om det är ett fantastiskt material, är känsligare för magsjukor/olyckor i sängen samt att vissa allergiker kan reagera på ull. På Kemikaliepappan får ni tips på hur man kan beställa Prolanas sortiment billigare från tyska butiker.


I denna djungel finns även folk som syr eget av ex gamla ullfiltar, vilket jag starkt avråder ifrån, då malmedel kan finnas kvar, som är direkt skadligt. Man bör också betänka att ett naturmaterial i sig inte är en garanti, det kan ändå innehålla tråkigheter. Därför är ekologiskt att föredra, helst certifierad.


Lycka till!

tisdag 2 december 2014

Ett giftfritt Stockholm 2030!

I Stockholm har man tagit gifterna på allvar och har nu inrättat ett Kemikaliecentrum under miljöförvaltningen. Tanken är att tre anställda experter aktivt ska stödja stadens alla verksamheter på vägen till ett giftfritt Stockholm 2030.

Genom en kemikalieplan, som ska fokusera på


  • Kemikaliekrav vid upphandlingar.
  • Val av byggmaterial.
  • Säker hantering av kemiska produkter.
  • Information till konsumenter och företag 
  • Fortbildning av stadens personal


  • hoppas man på att fasa ut flertalet farliga ämnen genom sin "svarta lista". Det är ämnen som dels ska fasas ut och dels inte får finnas i nya varor vid upphandling. Prioriterat är bl a olika Alkylfenoler och Bisfenol, antibakteriella ämnen, bromerande flamskyddsmedel, ftalater, polyfluorerade föreningar (PFOA; PFBS), Kadmium, Bly, Koppar och Zink.

    Barnen är en stor fokusgrupp, då de är mer känsliga för exponering än vuxna. I en åtgärdsplan beskrivs sju olika åtgärdsområden som ska genomföras 2014-2019.

    Stockholm är först ut men en förhoppning är att andra städer i Sverige ska följa efter.
    Låter mycket intressant och hoppingivande!

    Läs mer här!