Sedan 1950-talet har kemikalierna i produkter ökat och idag används mer än 400 miljoner ton kemikalier varje år. Men få finns med i någon produkts innehållsförteckning och det är svårt att göra medvetna val som konsument. I våra hem, i våra kläder, mat, leksaker och skönhetsprodukter finns 1000-tals okända kemikalier. Dessa har genom forskning, visat på ett samband med många sjukdomar och allergier. Kemikalieindustrin är idag en av världens största industrier men behöver inte ta ansvar för de konsekvenser de skapar. Vi är omedvetet utsatta för en cocktail och lagstiftningen halkar efter. Det är inte meningen att nyfödda bebisar ska ha nästan 100 främmande kemikalier i sitt blod, att det finns flamskyddsmedel i bröstmjölken, att leksaker innehåller hormonstörande ämnen eller att skönhetsprodukter ska vara cancerframkallande. Det är dags att öka medvetenheten och bli en kritisk konsument.
Visar inlägg med etikett Kemikaliebanta ditt hem. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kemikaliebanta ditt hem. Visa alla inlägg

onsdag 4 februari 2015

En kemikalibantad och miljövänlig trädgård!

Nu börjar det så smått närma sig våren med trädgårds- & balkongliv och det kliar i många gröna fingrar. Men lika kemikaliebantat som hemmet kan vara, lika ohälsosam och miljöovänlig kan tyvärr trädgården vara, oftast p g a ren okunskap. Här kommer därför lite tips på vad man kan göra!

Det första man bör tänka på är hur vi faktiskt anlägger våra trädgårdar. Raka gångar, stora ytor av stenläggning eller gräs, inget ogräs, rakt och ordningsamt. Raka motsatsen till vår natur. Gör man sin trädgård steril blir den även tom på djur, småfåglar och insekter som naturligt gör ett stort jobb i våra trädgårdar. Brist på gömställen, mat, material till bon samt för långa avstånd mellan dessa har minskat vår fauna. Se på din trädgård med ett djurs ögon och gör trädgården mer ombonad, om du kan. Erbjud djuren en varierad miljö med häckar, buskage och träd. Gör det lättare för smådjur och insekter att trivas i trädgården, det bidrar till mångfalden och minskar angreppen från skadedjur. Låt gärna en del av gräsmatten bli äng, plantera blommor som drar bin och fjärilar och sätt gärna upp bon till fåglar, bin och humlor.

Med det sagt börjar vi!

Rabatter

- Genom att välja rätt växter som passar jorden, solförhållanden och växtzonen har man mycket gratis.

- Räfsa inte bort gräs, löv och gamla stjälkar, de gör nytta om det får ligga kvar i rabatten. Då går näringen tillbaka till jorden.

- När du gräver, använd grepe och luckra endast upp det översta lagret. Genom att bearbeta jorden varsamt får växterna bättre motståndskraft, ogräset hålls i schack och marken bevarar sin fuktighet. Eller täck jorden med halm, flis eller presenning. I längden får du bättre jord och inga växthusgaser friges.

- Välj helst E-plantor, särskilt när det gäller viruskänsliga växter som fruktträd, rosor och potatis.

- Välj naturgödsel som stenmjöl, utspädd urin, lövmull, komposterad stallgödsel, kompost, träaska och gräsklipp.

- Välj blommor och buskar som bjuder in de viktiga bina, humlorna och fjärilarna i trädgården.

Gräsmattan

- Elgräsklippare och handdriven cylinderklippare är miljövänligast. Behöver du en bensindriven välj en 4-taktare med katalysator, helst Svanenmärkt.

- låt gräsklippet ligga kvar så får du en naturlig gödsling av gräsmattan.

- gödsla inte med konstgödsel. Konstgödsel kräver fossila bränslen för sin framställning och ger en ensidig näring. Det innehåller dessutom både kadmium, som är en mycket giftig tungmetall och växtnäringsämnet fosfor, som är en ändlig naturresurs. Dessutom trivs bin bäst där det inte är konstgödslat.

Ogräs

- Använd inte kemiska medel som minskar den biologiska mångfalden, dödar många nyttoinsekter och kan läcka ut i vattendragen. Använd inte fenoxisyran MCPA eller glyfosat som finns i många medel mot ogräs.

- Rensa ogräs mekaniskt istället, gärna direkt på våren.

- Om du kokar upp vatten och häller på ogräset dör det för en tid.

- Gräsklipp skyddar mot ogräs och vissa skadedjur.

- Regelbunden avborstning av jord och växtdelar på trappor eller gångar med plattor gör att ogräsfröna har svårare att gro.

- Konkurrera ut rotogräs med marktäckande perenner och buskar eller markduk.

-Var snabbt framme och plocka bort överblommade ogräs, d v s alla frökapslar innan de är mogna att sprängas och sprida sina frön.

- Avbränning med brännare eller bekämpning med het vattenånga dödar växternas vitala delar.

Odling

Redan när du börjar odla minskar du användningen av fossila bränslen och minskar belastningen på miljön. Ekologisk odling, utan kemikalier, sker i ett kretslopp och man tar även tillvara på allt som vissnar och dör.

- Jorden får gärna vara den egna, så kompostera växtmaterial i behållare, gärna med mask så bidrar du till det ekologiska kretsloppet.

- Välj ekologiska fröer. De ska vara certifierade av IFOAM eller ASTA. Detta innebär:


  • Att jorden där växterna odlas och skördas är helt fri från artificiella bekämpningsmedel, och har varit det under minst 5 år.
  • Att växterna hanteras manuellt vid sådd, skörd och ogräsbekämpning.
  • Att inga artificiella bekämpningsmedel eller andra kemikalier använts i produktionen.
  • Att fröerna endast transporteras i godkända förpackningar.


- Växelodla, d v s att byta ut vad man odlar, gör så att näringen i jorden räcker till alla grödor och man slipper gödsla med kemiska medel.

- Gödsla med Krav-märkt eller naturligt gödsel från en lokal Krav-bonde. Eller gör egen näring av brännässlor eller urin s k guldvatten (tänk på att använda urin som är fritt från läkemedelsrester).

- Odla gärna potatis, lök och jordgubbar. Enkelt att odla och de du köper i affär är bland de värst besprutade grödorna vi har.

- Odla inte i plastbehållare, hängrännor, bildäck eller PET-flaskor, de kan läcka kemikalier.

- Läs gärna på om permakultur, bokashi, växelodling och täckodling som alla bidrar till mindre kemikalier genom att efterapa naturens kretslopp.

Trädgårdsmöbler

 - köp svensktillverkat, FSC-märkt, trä. Undvik plastprodukter som "konstrotting", de har kort hållbarhet (kolla på soptippen nästa sommar så förstår ni vad jag menar).

- Köp dynor som inte är i skumgummi. och välj icke-perfluorerade tyger.

- Köp gärna begagnade möbler och återbruka. Men renovera med snälla färgalternativ.

- Köp inte trädgårdsmöbler som är gjorda av trä från regnskogar.

- Välj hellre krukor i metall eller porslin, framför plast.

Trädäck/veranda/trätrall

- Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot bör inte användas i trädgården eftersom gifterna kan läcka ut i mark och vattendrag. För att inte säga till dina barn som leker på trädäcket. Dessa kan orsaka cancer, fertilitetsproblem, är bioackumulerande och är mycket giftiga för vattenorganismer.

- Använd istället obehandlat virke, gärna kärnvirke, lärkträ eller ek som har en naturligt lång hållbarhet. Eller virke som värmebehandlats eller behandlats med modifierad linolja.

Verktyg

- köp dyrare kvalitetsredskap, som håller länge.

- trä och metall är att föredra framför plast. I "Vi i villa" stod det till exempel om Fiskars spade med plastdelar, som hade en varningstext "Enligt Kaliforniens proposition 65 innehåller produkten ämnen som kan orsaka cancer, missbildningar eller försvåra fortplantning".


Övrigt

- Undvik myrmedel som inte är kravmärkt. Många av de omärkta innehåller kemikalier som bland annat påverkar bins minne och lokalsinne. Utsätts bina för dessa gifter hittar de helt enkelt inte tillbaka till kupan igen. År 2010 misstänkte man att ungefär 25 procent av EU:s bin ut slogs ut av kemiska gifter.

Läs mer på Allt om Trädgård, Svensk Trädgård eller på Koloniträdgårdsförbundet.

fredag 9 januari 2015

Den gyllene medelvägen!

Om ni kan stå ut med det dåliga mobilfotot kommer här lite praktisk information på hur vardagen ser ut när man kemikalie- och plastbantar. Till jul och födelsedagar kommer avvägningen mellan barnens önskningar och ens egen smärtgräns. Det är en konst att nå en gyllene medelväg. Det som låter lätt i teorin är inte alltid logiskt i praktiken. Trots att jag hållit på att rensa i över 2 år fastnar man fortfarande i olika dilemman. Så jag tänkte berätta kort om hur min tankegång går när det kommer till sådana här vägval.
 
Jag vill först förtydliga att detta speglar min personliga åsikt och vi tänker alla olika. Jag anser till exempel att barn inte bara ska få leksaker i present och julklapp, mjuka klappar och behövda saker tycker jag definitivt kan ingå. Kanske inte det som uppskattas mest av barnet direkt, men ändock saker man kan komma att använda mycket. Jag är även av åsikten, "färre men bättre" ting. Hellre två dyra bra saker än 15 skräpsaker. Med det sagt, här kommer en liten "guide" hur jag tänkt gällande  mina inköp till vår äldsta dotter.
 
 

Barbie. Älskade dem och lekte med dem varje dag när jag var liten. Tänkte självklart inte på plast, genusfrågor eller vilka signaler deras kroppsideal sänder, men tyvärr gör jag det nu. Jag hade sparat alla mina Barbie-saker men när jag nu tog fram dem så är det rena PVC-hysterin. Så nej, dottern får inte ärva dem. Men jag kommer inte förvägra henne glädjen att leka med dockor. Sen i somras är lagstiftningen strängare så jag köpte en ny Barbie istället. Att leka med och förvara i sluten låda när hon inte leks med.
 
Naturgummidocka från Petit Chose (Mill Roots). Handmålad, oerhört välsydda kläder, från Sri Lanka. Fördelar är att jag slipper (pvc-)plasten, slipper gynna Kina-fabrikerna och får en kvalitetsdocka. Nackdelarna är tygkroppen är stoppad med polyester och plastgranulat samt att företaget inte svarat på de frågor jag ställt dem, vad det är för färger eller hår. Vid kontakt med NSF menar de att polyester är ofarligt för brukaren. Jag låter det vara därhän men hade inte rekommenderat den till barn som stoppar saker i munnen (både p g a okända färger men även priset).
 
Pysselbok "Djuren i skogen". Min dotter är inne i en pysselboksperiod och denna har trevliga illustrationer samt att man lär sig om skogen. Omslaget är blankt och troligen plast, men det är ett faktum jag bortser ifrån, när det gäller alla böcker. Jag tycker användningen och kunskapen man får övervinner eventuella nackdelar.
 
Böckerna "Min första insektsbok" och "Min första trädbok" av Lars Klinting följer samma resonemang.
 
Rostfri dryckflaska Blafre. Slipper gärna plast i dryckesflaskor, då de emitterar till drycken. Dessa flaskor är prisvärda, perfekta till förskola/utflykt/sportaktiviteter och med ett namn under botten är de unika i alla ovanstående miljöer.
 
Vattenfärger med växtbaserade pigment och lim med snällare innehållsförteckning, ett bättre val än alla billiga syntetiska alternativ som finns. Eller vad sägs om saffran, fläder, paprika och klorofyll?
 
Som ni ser har jag nått en gyllene medelväg. Vissa saker gör jag inte avkall på och jag är synnerligen oförtjust i billiga plastleksaker från Kina. De brukar "försvinna" hemma hos oss och frågas aldrig efter. Men jag tror också att om man är för strikt kommer barnen göra revolt och vältra sig i kemikalier i tonåren. Jag tycker att man som medveten konsument kan göra många bättre val, men ibland får man medla eller släppa på det och trösta sig med att ens barn i alla fall har det väsentligt mycket bättre när det kommer till kemikalier, än barn generellt.

söndag 14 december 2014

Madrasser och bäddmadrasser till barnsängen!

Ett ämne som verkligen dryftas bland kemikaliemedvetna föräldrar är madrassen till barn och bebis. Vad är bäst/värst, vad har man råd med? För många handlar det till slut om pengarna, det är dyrt att byta till helt ekologiskt. Så jag tänkte göra en top 5 på sämsta/bästa alternativ, när det kommer till barnmadrasser. Vi börjar med de sämsta & avslutar med de bästa!


5. Billiga madrasser i skumgummi. Ofta när man letar information om olika material har skumgummi framstått som det sämsta alternativet i mina ögon. Skumgummi kan läcka isocyanter, klister och andra kemikalier. Materialet är dessutom olja, en ändlig resurs. Undvik helt.


4. Polyestermadrasser (= plast). Polyester i sig är inte farligt för brukaren, men den kan läcka vid tvättning i tvättmaskin och vara behandlad med flamskyddsmedel. Ikea har ett stort utbud av polyestermadrasser, och enligt deras utsago ska de inte ha flamskyddsmedel i sina produkter. Rätt Start Exklusiv är förvisso också gjord av polyester men den är öko-texmärkt och därför testad för skadliga kemikalier. Hilding har Svanenmärkta sängar, men jag tycker den certifieringen känns lite vek generellt, så jag är även skeptisk här. De har bl a resårmadrasser som omtalas negativt Ekobyggportalen.


3. Bovetemadrass. Ett naturmaterial som transporterar bort fukt och kvalster ogillar, därför ska det vara bra för allergiker. Man bör ta reda på hur bovetet odlats och vilket material yttertyget är av, ekologisk bomull är att föredra. På Bovete.se finns madrasser men det står inget om yttertyget? Annars så man kan kanske köpa KRAV-märkt bovete på lösvikt och sy själv?


2. Kapok/kapock kallas även bomullsträd men tillhör malvaväxterna och odlas i Sydamerika och Asien bland annat. Det är nötterna på trädet som skördas, därför påverkas inte ekosystemet, som i te x konventionell bomullsodling. I likhet med bovete transporterar det bort fukt och ogillas av kvalster. Ekologisk kapok finns bland annat i danska butikerna Babynature.dk, de svarar snabbt på mail och känns seriösa. Priserna är ungefär hälften mot Grön interiörs sortiment.


1. Prolana/Grön interiör har GOTS-certifierade material i sina naturmadrasser, men är betydligt dyrare än övriga alternativ. Kvalitet och hållbarhet kostar mer, men i längden är det en investering väl värd sina pengar. Tänk på att ull, även om det är ett fantastiskt material, är känsligare för magsjukor/olyckor i sängen samt att vissa allergiker kan reagera på ull. På Kemikaliepappan får ni tips på hur man kan beställa Prolanas sortiment billigare från tyska butiker.


I denna djungel finns även folk som syr eget av ex gamla ullfiltar, vilket jag starkt avråder ifrån, då malmedel kan finnas kvar, som är direkt skadligt. Man bör också betänka att ett naturmaterial i sig inte är en garanti, det kan ändå innehålla tråkigheter. Därför är ekologiskt att föredra, helst certifierad.


Lycka till!

lördag 8 november 2014

Välj rätt ljus i höst och vinter!


Nu när höstmörkret börjar nalkas är det många som gillar att ha värmeljus eller vanliga ljus som mysbelysning. I Sverige använder vi 18000 ton ljus per år och det finns bättre och sämre val att göra när det kommer till materialet. Nedan kommer en liten guide.

- Paraffin är gjort av råolja, en ändlig resurs. Dessutom bildas det koldioxid vid förbränning samt avger kemikalier som toulen och bensen, som är kopplade till ökad risk för cancer och astma. Man bör dock veta att förbränningen av 30 ljus under tre timmar ger mindre hälsofarliga utsläpp än om någon röker en cigarett i rummet. Men forskare menar att man ändå ska vara restriktiv, därför bör man ha ljusen tända kortare perioder och vädra kontiunerligt.
 
- Stearin framställs ur vegetabiliskt eller animaliskt fett och är en förnyelsebar råvara samt biologisk nedbrytbar. Oftast med längre brinntid och med mindre kemikaliska utsläpp. Ju långsammare ett ljus brinner, desto mindre partiklar avges nämligen. Dock kan det vegetabiliska fettet vara palmolja. Titta efter RSPO-märkning.




- Doftljus innehåller parfym eller eteriska oljor, som kan vara irriterande för luftrören eller för känsliga personer.

- Värmeljus är också en miljöbov. Själva ljuset innehåller oftast paraffin och koppen är gjord av aluminium. Man bör därför återvinna kopparna, efter att man pillat bort vekhållaren. Då kan 95% av energin och 100% av aluminiumet återvinnas. Om vekhållaren inte lossas innan den läggs i återvinningen fastnar hela koppen i magneten, där järn sorteras bort. Aluminiumet brinner då upp i smältverket istället för att kunna återvinnas till nytt material. Vi använder 300 miljoner värmeljus per år så det gör stor skillnad.


En bra sak är att välja Svanen-märkta ljus. Mer än 90 procent av ljusets råvara måste då vara förnybar. De avger också minimalt med miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det viktigaste kravet är dock att ljusen måste vara tillverkade av 100% stearin. Exempel är Liljeholmens ljus (finns i de flesta dagligvarubutiker), Diana-lys (se bild, finns i Ullared bl a) eller Delsbo Candle.

Värmeljus i 100% stearin svårare att hitta än vanliga ljus. Det enda Svanenmärkta värmeljuset säljs hos Clas Ohlson och heter Reluminus Refillsystem. Stearinet ligger i glasformar som är återanvändningsbara och ljuspuckar kan köpas som refill. Då slipper man även problemet med aluminiumkopparna.

- Ljus i bivax, rapsvax och sojavax är andra naturliga val. Var dock uppmärksam på hur grödan odlats, kan innehålla mycket bekämpningsmedel eller vara genmanipulerade. Raps är något vi har mycket av i Sverige, vilket borde främja närproducerade alternativ. Bivax kan blekas på olika sätt, välj helst den gula versionen. Titta efter ekologiska alternativ.

Jag tänkte leta lite alternativ på de lokala julmarknaderna i år. Annars kan man testa internetbutiker som Bodystore, Yvelis, Sojavaxljus?

måndag 13 oktober 2014

15 tips för att undvika perfluorerande ämnen!

På Ecolabel kan man läsa massa matnyttig information från Miljömärkning Danmark. De har bland annat en lista på 15 punkterom hur man kan undvika fluorföreningar. Fluorföreningar som PFOS och PFOA tillsätts till produkter för sin fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper. De kan öka risken för fetma, cancer, hormonstörningar och nedsatt fertilitet.

Jag utgår att rekommendationerna även gäller för Sverige då det handlar om Svanenmärkta produkter, som är en nordisk märkning.

Här kommer listan, förenklad och översatt:

1. Använd Svanenmärkt bakplåtspapper och muffinsformar, de är utan fluorföreningar.

2. Ät mindre skräpmat, många hamburgerpapper, pommesaskar och pizzakartonger är belagda med en fett- och vattenavvisande yta.

3. Undvik engångsmaterial som har kontakt med mat (engångstallrikar mm). Inte alla produkter är belagda med fluorföreningar, men om det inte tydligt står att det är utan, är det svårt att veta.

4. Skippa micropopcorn.

5. Ta ut färdigrätter ur förpackningen och värm på tallrik av porslin istället.

6. Även om det visat sig att det överförs mycket små mängder från förpackningen till mat, rekommenderas det att man för över torrvaror till glasburk istället.

7. Välj matvaruförpackningar i plast istället för papper. Notera dock att plasten kan läcka andra saker som till exempel östrogen.

8. Städa kontinuerligt i hemmet, fluorföreningar är luftburna och blandar sig med dammet.

9. Tvätta händerna ofta, av samma anledning som ovan.

10. Välj bilvax och skidvax utan fluorföreningar. Fråga säljaren om det inte står.

11. Impregnera dina skor med fluorfri impregnering. Till exempel Nikwax eller Grönlandsvax.

12. Förtvätta alltid kläderna.

13. Välj Svanenmärkta möbler och textilier.

14. Välj ytterkläder (regnkläder och vinterkläder bl a) med Bionic Eco Finish.

15. Köp Svanenmärkt målarfärg.

tisdag 24 juni 2014

Sulfater, shampoo & torr hårbotten!

 
 
Ett ekologiskt alternativ till rengöringsmedel med sulfater
 
En av de absolut vanligaste ingredienserna i rengörande produkter (shampoo, duschkrämer och tvål)är sulfater. Benämns ofta som SLS (sodium lauryl sulfate) och SLES (sodium laureth sulfate).Oftast kommer det direkt efter vatten i ingredienslistan. Men vad är egentligen en sulfat och vad gör den för nytta (eller skada)?
 
Sulfater är ett billigt ämne som löser upp fett, smuts och silikon och som gör att shampoot löddrar. Idag använder vi många hårvårdsprodukter som silikoner (plaster) och mineralolja (paraffin) i sprayer, mousser m fl och de ingredienserna är inte vattenlösliga. Därför behövs ett sulfatschampo som kan lösa upp dem.
 
Men sulfater är även uttorkande och irriterande för hud och hårbotten. Det gör nämligen ingen skillnad på smuts, stylingprodukter och överflödigt fett mot behövligt fett. Sulfaterna tränger istället in i hårstråets sprickor och torkar ut inifrån. Det tar också bort allt välbehövligt fett från hårbotten. Vem kan inte identifiera sig med följande:
 
- kliande, irriterad & torr hårbotten
- torrt och livlöst hår
- hår som blir fett snabbt igen
 
Allt detta kan härröras till sulfater. När det behövliga fettet i hårbotten tvättas bort blir huden känslig och irriterad. Man kan få klåda och många tror att de har "mjäll" när det egentligen är en irriterad hårbotten som bråkar. Håret blir livlöst och torrt för att sulfaterna tränger in och torkar ut hårstrået. Då tillsätter många silikoner för att få upp glansen (kolla i ingredienslistan, du lär hitta det under namn som slutar på -cone ex silicone) och så blir det en ond cirkel. Håret blir dessutom fett snabbt igen på grund av att hårbotten överkompenserar med att tillverka mer fett för att skydda sig. Vilket gör att vi tvättar det ännu oftare. Moment 22 har uppstått.
 
Men det finns bättre alternativ. Välj ett sulfatfritt shampoo eller gå över till en ekologisk serie. Jag bytte själv till en ekologisk serie för 1 1/2 år sedan och har aldrig ångrat mig. Mitt hår ser friskare ut och har finare glans och min hårbotten har slutat klia.
 
Värt att veta om du vill byta är att:
 
1. Din hårbotten kommer behöva ett par månader att ställa om sin fett-tillverkning. Det tog mig drygt två månader innan mitt hår slutade att bli fett varannan dag och då hade jag ändå endast tvättat mitt hår var tredje dag innan. Idag behövs det var femte dag ungefär.
 
2. Ett ekologiskt shampoo klarar inte av traditionella hårvårdsprodukter. Därför behöver du dra ner på stylingprodukter eller välja bättre alternativ, utan silikon och mineralolja. Jag har i hårspray högst en gång varannan månad utan problem. Vill jag höja glansen adderar jag ett par droppar avocadoolja och drar lätt över håret.
 
3. När man byter shampoo kan det bli matt (då man slutar tillsätta silikoner) och mindre rent (då man slutar med sulfater). Ett bra sätt att "nollställa" håret inför ett byte är att tvätta med ditt gamla shampoo en gång till för att rensa det på alla kemikalier. Ett annat bra sätt är att använda vanlig äppelcidervinäger. Den behöver spädas ut ca 1-3 msk till ett glas vatten. Skölj då håret med utspädd vinäger och använd sedan balsam som vanligt.
 
Exempel på sulfater:
 
Ammonium Laureth Sulfate
Ammonium Lauryl Sulfate
Ammoniumlaurylsulfat
Natriumlaurylsulfat
Sodium Alkyl Sulfate
Sodium Laureth Sulfate (SLES)
Sodium Lauryl Sulfate (SLS)
 
Exempel på silikoner:
 
Amodimethicone
Cyclohexasiloxane
Cyclomethicone
Cyclopentasiloxane
Dimethicone
Dimethicone copolyol
Dimethiconol
Phenyl Trimethicone
Polysilicone-9

onsdag 28 maj 2014

Ekologiska leksaker i ljuvlig design!

Det är inte ofta jag gör reklam för produkter, då jag vill behålla min objektivitet och kritiska blick. Men då jag märkt att många här brinner för barnens skull och som småbarnsförälder själv, kunde jag inte låta bli att ge lite bra tips. När man vill handla ekologiska leksaker är det ibland lite mindre rolig design. Därför blev jag extra glad när två av de butikerna jag handlar hos, hade tagit in två nya märken. Jag tror många med mig kommer bli förälskade i dessa filurer. I synnerhet när de är 100% ekologiska, har bra miljötänk och är hel giftfria.
 
Det första företaget heter Peppa och har försmak för retro-stilen. Nedan kommer några smakprov och utan överdrift kan jag säga att de har blivit populära både hos mini och midi här hemma.
 
 



Ugglan är en snuttefilt, räven ett virkat gosedjur och igelkotten samt svampen är små skallror, alla tillverkade i Indien i ekologisk bomull och faritrademärkta.


 
 
Nästa företag heter Plantoys, från Thailand. Figurerna är gjorda i gummiträ och målade med vattenbaserade färger utan bly och tungmetaller. Även de har en fantastisk design. Nedan kommer några smakprov från dem!
 


 
 
 
Båten är en badleksak, bilen en lära-gå-vagn. Och lilla leksaken längst ner är en kastanjett.
 
Visst är de trevliga?

söndag 4 maj 2014

Nyheter i korthet!

Ett par nyheter, någon positiv och någon negativ:

- På det danska miljöministeriet skrivs det om att EU-kommissionen ska fasa ut användningen av triclosan i bland annat kläder. Användningen av kemikalien har ständigt minskat och nu har flera textilföretag valt att sluta med kemikalien. Triclosan är en antibakteriell kemikalie som är misstänkt för att vara hormonstörande och öka risken för att göra bakterier resistenta.

- Svenska dagbladet publicerade den 27  april uppgifter från Naturskyddsföreningens rapport om frukter. Till grund ligger Livsmedelsverkets provtagningar 2013. Där går det att utläsa att man hittat rester av bekämpningsmedel i nio av tio frukter, 87% för att vara exakt. Värst var vindruvor med rester upp till 51 olika bekämpningsmedel. Men även bananer, äpplen, päron och citrusfrukter, samt jordgubbar innehåller många tråkigheter. Även om värdena ligger under EU:S gränsvärden är det inte ofarligt - man tar nämligen inte hänsyn till cocktaileffekten. Det danska livsmedelsverket rekommenderar nu därför att barn och kvinnor väljer ekologiska alternativ. Naturskyddsföreningen anser att det svenska Livsmedelsverket borde göra detsamma. Av de ekologiskt testade frukterna var nämligen 61 av 62 frukter helt utan rester.

- På barnmässan i Karlstad hade Naturskyddsföreningens kemikalienätverk i Karlstad och forskarna med bloggen "Kemikalier i barns vardag" satt ihop information med svar på många av de mest förekommande frågorna de brukar få. För er som vill läsa materialet går det att hitta här!

- Kemikalieupproret lever på Facebook och sedan slutet på mars har över 2500 personer skrivit under. Men 90% är kvinnor, hur kommer det sig? Länken till underskrift hittar du här!

- Under mars månad testade Kemikalieinspektionen maskeradkläder för barn. De letade specifikt efter azofärgämnen i tyger, kadmium och bly i plastdelar, konstläder och plastförpackningar samt ftalater i plastdetaljer av PVC eller konstläder (masker, väst, plånbok). 14 av 84 testade produkter uppfyllde inte regelverket. Produkterna har nu stoppats från fortsatt försäljning och överträdelserna har anmälts till miljöåklagare. Varorna köptes in från 22 leverantörer, både i butiker och från internet.

tisdag 22 april 2014

Ekobyggportalen, kemikalier och byggmaterial

I dagens hus hittar man fullt av tråkiga kemikalier, i isolering, fönster, väggfärger, golvmaterial, lim, fogmassor, träskyddsmedel, spånplattor osv. Kemikalier som vi sedan tar upp via huden eller andas in. Vem har inte hört om eternit, asbest eller radon? Men det finns mycket annat som kan skada.

Några exempel är formaldehyd (i spånplattor) mjukgörare från plastmattor, konserveringsmedel och biocider från färger och fogmassor samt flamskyddsmedel och lösningsmedel. En annan produkt är de vattenbaserade plastfärgerna. Nu låter ju vattenbaserad ofarlig men när färgen väl torkat kvarstår en plastyta som avger olika kemikalier under längre tid. Tyvärr är dessa oftast miljömärkta vilket gör att folk tror att de är ofarliga.

För att istället välja hälsosammare material finns en uppsjö av tips och information om allt som rör hus, renoveringar & olika produkter. Läs mer här och här!

tisdag 14 januari 2014

Engångs- eller tygblöjor?

Blöjor är ett hett ämne bland småbarnsföräldrar och förespråkare för både engångs-, eller tygblöjor har många olika argument. Därför tänkte jag att vi kunde titta lite djupare på denna fråga, samt även granska våtservetters vara eller icke-vara.

Observera att jag inte har med ekologiska engångsblöjor i gruppen engångsblöjor. Det finns idag för få märken på den svenska marknaden (Naty & Attitude vad jag vet) för att ha med statistik över dessa. Men självklart borde de vara ett bättre alternativ än vanliga engångsblöjor, inte minst gällande kemikalier, produktionsmaterial och nedbrytningstid.

Jag gör heller inte skillnad på olika sorters tygblöjor, marknaden är för stor och min kunskap för liten.

Antalet blöjor och summor

En blöja kan vara antingen för engångs- eller flergångsbruk. Idag slänger vi ca 420 miljoner engångsblöjor årligen. Detta motsvarar 2% av vårt hushållsavfall.

Lite beroende på var man hämtar sina uppgifter ifrån får man fram att ett barn använder ca 4000 - 7 500 blöjor under hela sin blöjperiod. Då räknar man på ca 2000 blöjor per år i ca 2,5 år (ca 5,5/dag). Men engångsblöjorna är idag tunnare och suger upp så bra att barn blir blöjfria först vid 3-5 års ålder, jämfört med vid 2 års ålder för 25 år sedan. Därför tycker jag att summan 6500 - 7000 är skäligare.

Flera företag presenterar siffror på vad blöjorna kostar. Enligt Imse Vimse kostar engångsblöjor 18 000 kronor per barn medan Libero hävdar att det kostar 10 000 kronor per barn. Företagen har olika intressen i denna fråga då Imse vimse säljer tygblöjor och Libero säljer engångsblöjor.

Med en medelsumma på två kronor per styck blir summan drygt 13-14 000 kronor, vilket även ligger i nivå med Testfaktas summa på 14 000 kronor. Kostnaden för tygblöjor hamnar på ungefär hälften.

Men för många handlar det inte om den ekonomiska fördelen utan främst om miljö & kemikalier.
Jag listar därför olika för- och nackdelar.

Tygblöjor

- Kostnad kring 7000 kronor.

- Miljöbelastningen sker vid användningen. Det spelar alltså roll hur fulla tvättmaskiner man kör, gradantal, hur ofta man tvättar och om man använder torktumlare, vilket tvättmedel osv. Sköljmedel rekommenderas inte till tygblöjor. Genom val som energieffektiv tvättning, inget torktumlande samt bra val av tvättmedel kan man själv påverka miljöbelastningen.

- Barnen blir blöjfira tidigare.

- Tygblöjor består av material som bomull, ylle, syntetmaterial (fleece, annan plast) men mängden blöjor är betydligt färre.

- Innehåller inga eller mycket få kemikalier.

- Blöjorna kan säljas på begagnatmarknaden och återanvändas. 
Engångsblöjor

- Kostnad kring 13 000-14 000 kronor.

- Miljöbelastningen uppstår främst under tillverkningen. Många pratar om att nedbrytningen för engångsblöjor är 300 - 500 år. Men engångsblöjor deponeras eller återvinns inte i Sverige, de är brännbart avfall och förbränns till ny elektricitet och fjärrvärme. Detta är en positiv sak men Eva Eiderström, avdelningschef på Naturskyddsföreningen, anser att det vore bättre att kunna återvinna så mycket som möjligt av blöjorna. Helst genom att göra dem komposterbara. Då skulle man kunna ta till vara på urinen/avföringen som bildar kväve och mull. Man ska också vara medveten om att förbränning av avfall idag fungerar i en handfull länder ( Danmark, Holland, Tyskland, Österrike ) och att siffran för nedbrytning, 300 - 500 år är aktuell för större delar av världen. Vid nedbrytning avges metangas och koldioxid som bidrar till växthuseffekten.

- Barnen blir blöjfira senare. Därför är Liberos argument att "en blöja med hög uppsugningsförmåga är bättre för miljön" helt irrelevant. Även om man byter blöjor mer sällan eller behöver tvätta färre kläder äts detta upp av längre användningstid.

- Engångsblöjan består av följande material: blöjkärna av cellulosa och superabsorbenter. Det sistnämnda är små plastkulor som kan suga upp 100 gånger sin egen vikt. Därför känns blöjan torr, även om den innehåller mycket urin. När cellulosan framställs används svavelhaltiga kemikalier, som exempelvis sulfat, sedan bleks också cellulosan med t ex kloroxider eller väteperoxid. Polypropen, polyeten och superabsorbenterna som finns i blöjan framställs av olja, ibland naturgas, via raffinering. Olika tillsatser kan tillsättas för att produkten ska få särskilda egenskaper. Lycra kring benen för att motverka läckage. Blöjans baksida är oftast gjord av polyetenplast som släpper igenom luft men är vattentätt. Utanpå det kan det förekomma ytterligare ett plastlager av polypropen. Tejpremsorna består även de av plast, gummi och klister. Själva blöjförpackningen är av plast, oftast polyeten. All denna plast kräver hög energi vid tillverkningen och dessutom är en viss del av materialet inte nedbrytbart.

- Vikten på en engångsblöja har minskat med 40% på 20 år.

- Engångsblöjor kan innehålla flertalet restkemikalier som tributyltenn, tolune, xylene, ethylbenzene, styrene, och isopropylbenzene. Dessa kan bl a vara rester från cellulosamassan eller tillsatts under produktionen, för att ge olika egenskaper. Man har vid ett antal  studier från bland annat Tyskland & USA funnit att dessa kemikalier är hormonstörande (1999: Greenpeace), kan ha inverkan på pojkars spermietillverkning och ge andningssvårigheter (1999: "Archives of Enviromental Health"). Man ska dock ha i beaktande att USA generellt har fler tillsatser som ex flamskyddsmedel och parfym i sina produkter än Sverige. När KemI testade 12 olika märken 2012 gav blöjorna inga utslag för tennorganiska föreningar t ex. Inga övriga svenska kemikalietester har hittats.

- Libero är idag Svanen-märkt, Pampers rekommenderas av Astma- & allergiförbundet (ska vara fria från parfym, allergener och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några kända, medicinska, rapporterade fall). Pampers har däremot ett hudvårdande ytskikt av bl a petrolatum (vaselinbaserad) formula. Idag har Pampers & Libero drygt 90% av den svenska marknaden.

Slutsats

Det är svårt att dra några generella slutsatser och flertalet rapporter från te x Naturskyddsföreningen kan inte avgöra vilken blöja som är bäst/sämst ur miljöperspektiv. Det är små saker som kan vara avgörande. Men ser man till materialanvändning och kemikalier anser jag att tygblöjor är snäppet bättre. Blir barnet dessutom blöjfritt tidigare är det en större miljövinst. Även priset är till tygblöjornas fördel, liksom det faktum att man slipper transporten till och från affären för att handla engångsblöjor.

Våtservetter

2005 gjorde Testfakta en undersökning och fann då resultat som var nedslående, endast en av nitton märken var fria från skadliga kemikalier som kunde orsaka bl a allergier. När samma undersökning gjordes 2011 testades nio olika märken. Det fanns få ljuspunkter. Totalt hittades 53 olika ämnen i de nio förpackningarna. Fyra av dessa är klassificerade som hälsofarliga enligt EU och Kemikalieinspektionen. Alla undersökta fabrikat innehöll minst ett ämne som kan ha negativ påverkan på människors hälsa. I Pampers sensitive + aloe camomille hittades benzylalkohol – ett ämne som klassificeras som allergiframkallande av EU. Andra ämnen som hittades var parabener, citronsyra, phenoxyethanol, natriumhydroxid, Disodium EDTA och bensoesyra.

Slutsats

Det finns ekologiska våtservetter på marknaden, vilket är bra att ha med på resor, utflykter mm. Ett bra alternativ, när du är hemma, är att använda hederliga tvättlappar i papper eller tyg som blöts och sköljs med vatten. Tvätta dem i maskinen och återanvänd. Du kan tillverka egna tvättlappar av gamla handdukar eller av tyg, genom att klippa lagom stora rutor. Sicksacka eller sy in kanterna om du vill undvika trassliga kanter. 

Slutligen, fem tips att tänka på är att:

- Om du väljer tygblöjor är det hur du tvättar dem som är avgörande. Hängtorka gärna, tvätta i lägre grader om möjligt, använd tvättnötter, köp begagnade blöjor.

- Det mest miljövänliga är att korta användningstiden av blöjor generellt till barnet.

- En kombination fungerar för många, engångsartiklar (gärna ekologiska) vid utflykter mm, tygblöjor och tyglappar hemma.

- Även hur du förpackar blöjorna efter användning spelar roll. Lägger man varje engångsblöja i en plastpåse blir miljöbelastningen väsentligt högre.

- Om du väljer vanliga engångsblöjor, välj miljömärkta med Svanen. Då har blöjorna genomgått en kontroll av ex energiåtgång, materialval, utsläpp mm.

lördag 28 december 2013

Växterna som rensar inomhusluften!


 
Vår inomhusluft påverkas mycket av de val vi gör. Byggmaterial, väggfärger, tapeter, golv, leksaker, elektriska varor, textilier, tillagning av mat och våra kläder bidrar till en försämrad inomhusluft.
 
För att motverka detta kan man lufta dagligen, våttorka golven en gång i veckan och välja bättre material till sitt hem. Men man kan även köpa bra växter som både renar och ökar luftfuktigheten.
 
Växterna tar upp gifter såväl genom blad och rötter som genom mikroorganismer i jorden. Man får in mer syre, behagligare luft, mindre torra slemhinnor och motverkar statisk elektricitet. Dessutom gör den fuktiga luften närmast växtens blad att damm fastnar.
 
Redan 1980 upptäckte NASA att vanliga krukväxter kan rena inomhusluften. Flertalet studier har visat att krukväxter kan minska halterna av bl a aceton, ammoniak, bensen, toluen och xylen. Ett enda exemplar av Ampellilja eller Gullranka kan t ex eliminera all formaldehyd i ett 50 kubikmeter stort rum på högst två timmar.
 
Man har också upptäckt att när man placerar växter på en arbetsplats eller skola har hälsoproblem och sjukfrånvaro minskat. Människors koncentration förbättrades, man fick förbättrad inlärningsförmåga och mindre huvudvärk samt var inte så trötta och tunga i huvudet. I USA fann man också att växter påverkar patienter på sjukhus. Patienter blev fortare friska och behövde mindre smärtstillande mediciner om de hade växter omkring sig.
 
De flesta växter tar upp koldioxid (CO2) och släpper ut syre (O2) som ett resultat av fotosyntesen, vilket ger en friskare luft. Men på natten, när fotosyntesen inte pågår, tar växten upp syre och släpper ut koldioxid precis som en människa. Vissa växter kan dock utföra så kallad CAM-fotosyntes, där de aktivt tar upp koldioxid ur luften på natten för att lagra i bladen. I ett sovrum kan man därför fokusera på CAM-växter som Bromelia, Aloe, Novemberkaktus, Paradisträd och Svärmorstunga.
 
Många växter är multifunktionella och suger upp flera olika kemikalier. Nedan följer en lista på vanliga kemikalier och vilka växter som motverkar dem.
 
Aceton
Finns i nagellackborttagningsmedel, kosmetika, blanketter och utandningsluft.

Växter som rensar är fredskalla.

Alkohol 
Finns i fibermaterial, spånskivor, golvmaterial, heltäckningsmattor, kopiatorer, klister, målarfärg, tapeter och människans utandningsluft.

Växter som rensar är fredskalla.

Ammoniak
Finns i produkter som används i fotolabb, på frisörsalongen, i utandningsluft, skrivare och i olika rengöringsmedel.

Växter som rensar är buskpalm, rosenkalla, krysantemum, påfågelsblad, ormbunke och tulpaner.

Bensen
Denna kemikalie hittar man i lösningsmedel och rengöringsmedel, avgaser, rökning, industriutsläpp men även i plaster, tapeter, takskivor, färger och gummi. Bensen ger direkt illamående i högre koncentrationer, men är framförallt säkerställt cancerframkallande.

Växter som rensar är gerbera, murgröna, band- & kantdracena, freds- & silverkalla, svärmorstunga,  bergspalm och krysantemum.
 
Formaldehyd
Finns i plaster, möbler, tapeter, textilier och pappersprodukter men också i färger och spånplattor samt från cigarettrök. Att utsättas för formaldehyd kan ge irritation och illamående, och på längre sikt är det allergiframkallande och misstänkt cancerframkallande. 
 
Växter som rensar är ädelbanan, murgröna, band- & kantdracena, freds- & klätterkalla, svärmorstunga, bergspalm, ampellilja, gullranka, stor spjutranka, ormbunkar, fönsterfikus, benjaminfikus och aralia. 
 
Trikloretylen
Är en fettlösare som ingår i rengöringsmedel, lim och lack. 

Växter som rensar är gerbera, murgröna, band- & kantdracena, fredskalla, svärmorstunga och bambupalm

Xylen och Toluen
Dessa är aromatiska kolväten som kan avges till luften från bl.a. datorer, skrivare, lim, färger, spånskivor, fotokopieringsmaskiner, fernissa, golvmaterial, klister, takskivor, tapeter, utandningsluften, lösningsmedel och flamskyddsmedel. Effekten av låga koncentrationer är inte väl undersökt, men pekar på att ämnena har en viss cancerframkallande risk. I höga koncentrationer skadar de det centrala nervsystemet.

Växter som rensar är spjutbräken, benjaminfikus, guldpalm, brudorkide, prickblad och fredskalla.

Om man summerar informationen hade jag valt svärmorstunga, fredskalla, ampellilja, aralia, murgröna, paradisträd samt kant- & banddracena. Enkla att sköta, finns överallt att köpa och inte alltför dyra. Placeras ut efter läget de gillar, men gärna i sovrummen och vardagsrummet, vid elektriska apparater; TV, dator mm.

För lite mer intressant information, titta gärna in här.
 
 
 
 
 
 
 
 
  
 
 
 

tisdag 26 november 2013

En kemikaliefri jul!


Nu när första advent knackar på dörren tänkte jag ge lite handfasta tips på vad man kan göra för att hålla nere kemikalierna i juletid. Maten, pyntet, textilierna och klapparna.

Maten

- Använd uppläggningsfat av porslin, glas eller rostfritt till julbordet, inte minst när ni lägger upp varm mat.

- Stek/koka maten i kastruller/kärl av rostfritt eller gjutjärn, undvik teflon.

- Värm inget i plastkärl i mikron och låt maten svalna innan ni lägger eventuella rester i plastkärl.

- Välj ekologiska alternativ när det kommer till maten, clementinerna och nötterna.

- Tänk även på alkoholen, inte minst vin innehåller olika bekämpningsmedel.

- Ät hellre choklad och ekologiskt godis än blandgodis med mycket E-nummer.

Pyntet & textilierna

- Köp inte plastgran, många är gjorda av PVC och innehåller ftalater. Dessutom transporteras de från Asien och är därför en miljöbov på flera sätt. Det bästa du kan göra (om du vill ha en innegran), ur miljö- & kemikalieperspektiv är att köpa en närodlad, vanlig svenska gran. Ädelgranen är lite sämre, då den ofta importeras. Ifjol hade 80% av svenskarna gran, 30% av dessa var av plast, 70% äkta.

- En del sätter "spröjsar" i röd eller vit tejp samt fönsterdekor på fönsterna. Dessa kan vara gjorda av PVC, hör noga med butiken. Undvik gärna.

- Minska på snöspray samt konstgjord snö/glitter. De är troligen flamskyddsbehandlade, oklart vad de kan emittera till inomhusluften. Som "snö" till vårt landskap använde jag en fårskinnspläd.

- Köp hellre textilier i ull än av syntetmaterial. De i syntet kan vara flamskyddsbehandlade. Saker av riktig ull håller längre, så trots att de är dyrare är det bättre är hållbarhetssynpunkt. Tomtar, kuddfodral, filtar, granmattor, se dig runt omkring, vad har du hemma?

- Tänk på att vissa människor kan vara allergiska mot exempelvis starkt doftande hyacinther.

- Välj hellre ljus i 100% stearin, de brinner längre och är en förnyelsebar råvara, mot te x paraffin, som är en restprodukt från olja. Tyvärr avger ljus partiklar när man eldar, därför bör man begränsa tiden man har ljus tända. Värmeljus är bättre än blockljus, som är bättre än vanlig ljus. Ju långsammare ett ljus brinner, desto mindre partiklar avges. Man vet idag inte om nanopartiklarna är skadliga, så låt ditt sunda förnuft råda!

Klapparna

- Tillämpa "färre men värre"-principen. Köp hellre en bra, lite dyrare present/presentkort än en massa småsaker som ingen använder. Kvalitet framför kvantitet. Bättre för miljön och förhoppningsvis minskar du risken för kemikalieexponering.

- Köp ekologiska, närodlade eller öko-texmärkta produkter, Åhléns har "Bra val", flera butiker har bra ekologiskt sortiment. Inte minst på kläder, leksaker mm. Hos Naturskyddsföreningen finns en bra lista på "giftfria" produkter. Eller besök webbutiker som Ekokul, Rekolek mm.

- Varför inte sponsra olika välgörenhetsorganisationer? Flera organisationer har webbutiker där en viss summa av det du köper går till behövande eller forskning. Unicef, Röda korset, Rädda barnen, Barncancerfonden m fl. Eller ge ett medlemskap hos Naturskyddsföreningen.

tisdag 12 november 2013

Att måla väggar och tak med ekologiska färger!


Att renovera utan kemikalier är sannerligen ett detektivarbete utan like. Detta har jag inte minst fått bekräftat själv när jag försökt få fatt i en väggfärg som inte är skadlig för hälsan och miljön.
 
För vår del handlar det dessutom en väggfärg som ska kunna sitta på källarväggar, vilket gjorde projektet än större. Så nedan kommer en sammanställning om vad du ska undvika och vad du kan välja när du vill ha färger som är ofarliga.
 
 
Linoljefärg hos Ekologiska byggvaruhuset.
Under många år har färgindustrin ökat andelen vattenbaserade plastfärger istället för lösningsmedelbaserade färger. Vattenbaserade färger låter relativt ofarliga. Men tyvärr kan även dessa färger innehålla tråkigheter och dessa ämnen kan emitteras långt efter att färgen torkat.

Ett stort problem är att det är svårt att göra medvetna val, man hittar nämligen sällan en innehållsförteckning på färgburkarna. När vi, på besök i färgaffären, påtalade bristen på innehållsförteckning gick expediten in i datorn för att få fram mer information, men förgäves. Innehållet på de burkarna från Beckers är och förblir okänt.

Vi upptäckte också en annan intressant sak, nämligen att vissa färger var märkta med "Astma- och allergiförbundets" märke. Detta gäller dock inte när du målar med färgen utan först fyra veckor efter avslutad målning! Som allergiker eller astmatiker är färgen alltså inte ofarlig för dig och du bör inte måla med den. Jag tycker därför att märkningen är ganska värdelös. Med den principen skulle man kunna allergimärka en hund, för fyra veckor efter att du träffat den påverkas inte din astma/allergi.

Astma- och allergiförbundets kriterier för att kemiska varor ska få märkningen är att produkten:

- inte innehåller parfym
- inte innehåller allergiframkallande ämnen
- inte innehåller irriterande ämnen

Ja, efter fyra veckor då vill säga...

Men tillbaka till allmän information av färg. Många färger idag kan innehålla skadliga ämnen som mögelbekämpningsmedel, mjukgörare (ftalater), ytspänningsmedel, konserveringsmedel och plaster. Det finns även ämnen som styren, toulen, biocider, lacknafta, bly, kathon, kobolt, zirkoniumsalter, alkylfenoltoxylater och kadmium, som man definitivt ska undvika. Många av dessa ämnen emitteras i luften långt efter avslutad målning och är bl a hormonstörande, cancerframkallande och astma- samt allergiframkallande.

Om man ska hitta ersättningsfärger, gärna naturliga, har man ett mindre utbud att välja på och tyvärr, färre butiker som säljer sådana produkter. Det finns dock en del olika färger att titta på.

Linoljefärg, lerfärg, äggoljetempera, slamfärg, naturhartsfärger, kalkbaserade färger, emulsionsfärger, limfärg och silikatfärger är några exempel men även här är det bra att titta på innehållsförteckningen så att inte några farliga ämnen tillsatts.

Summa summarum ska du:

- aldrig köpa en färg utan innehållsförteckning
- undvika färger som innehåller ovan nämnda kemikalier
- inte tro att färger märkta med "Astma- och allergiförbundets" märke är ofarliga

Läs gärna mer på Ekobyggportalen, som har många handfasta tips.

I vårt fall blev det till slut en lerfärg från Deco material som levererades snabbt och inte var speciellt mycket dyrare än vanlig färg. Tyvärr hittade vi inte lerfärg i pulverform utan fick beställa en 10-litersburk färdigblandad. Är det någon som vill veta hur utfallet blir, kontakta mig så lovar jag att lämna besked när vår målning är klar.

onsdag 16 oktober 2013

Tips om kemikaliefri städning!

Naturskyddsföreningens Gröna guide tipsar här hur du kan städa så kemikaliefritt/miljövänligt som möjligt. Rengöringsmedel är ofta både ohälsosamma för dig och miljön, ta gärna en titt på innehållsförteckningarna på dina rengöringsflaskor. Ingen vacker syn va? Vissa medel bör man faktiskt använda skyddshandskar och munskydd till, inte minst om man har astma. Men det står inte på förpackningarna utan hos företagets säkerhetsdatablad, som man måste begära personligen.
 
Oftast räcker vanlig såpa, att putsa fönsterna med diskmedel är ett berömt knep o s v. Ta även en titt på apparna "Fiffiga frun" för gamla, hederliga husmorstips eller "Vara utan fara", en app skapad av forskarna Linda Mohlander och Ellen Ingre-Khans, vid Stockholms universitet, som tipsar om de vanliga produkterna i vår vardag och vad man ska tänka på när det gäller kemikalier.
 
Nedan ser ni ett städset hos Alvas hus, med essentiella oljor bland annat.
 



fredag 4 oktober 2013

Kemikalier i textil!



I hemmets mysigaste vrår, vardagsrummet och sovrummet, har vi mycket textilier. Förutom soffor och madrasser finns det kuddar, filtar och gardiner. Detta har tidigare i min kemikalierensning inte gett mig huvudbry men efterhand som man läser på blir man fundersam. Vi tillbringar ju mycket tid i dessa rum.

Och om man rensar sitt hem på kemikalier vill man ju inte ha kvar de största bovarna.

Så hur mår våra tyger och textilier i hemmen?

Tygsoffor kan vara behandlade med smutsavvisande kemikalier, flamskyddsmedel, impregnerad och behandlad med antimögelmedel. Vissa kan innehålla spår av bekämpningsrester. Fyllningen är troligen syntetisk och kan innehålla många tråkigheter. Har du skinnsoffa i fuskskinn sitter du troligen på en hel hög med kemikalier, är din soffklädsel tvättbar kanske du slipper de smutsavvisande kemikalierna.

I sängen kan man, förutom flamskyddsmedel, hitta organiska lösningsmedel och härdningsacceleratorer. Många madrasser består av Polyuretan (skumgummi).

Innerkuddarna är ofta av polyester och vad är egentligen kuddfodralet i soffan gjort av?

Huvudkudden är kanske av polyester, dun eller ankfjädrar. I de två sista fallen har jag inte hittat något tråkigt om kemikalier.

Filtarna (om de inte är av ull) är troligen av polyester, bomull eller något kombinationsmaterial.

Och hur är det med gardinerna och persiennerna/rullgardinerna? Åtminstone jag har inte gett dem någon närmare undersökning men häromdagen när jag var i en stor textilaffär blev jag varse att en stor del av hemtextilen på metervara var coatade med både det ena och det andra som Teflon, PVC och Polyuretan.

På vilket sätt hör dessa kemikalier hemma på mina kuddar och gardiner? Jag har ju rensat ut dem från köket och barnrummet, vill jag då ha dem i vardagsrummet eller sovrummet?! Givetvis inte.

Så hur kemikaliebantar man bland textilierna?

Vi börjar med de vanligaste tygkemikalierna och vilka funktioner de har.

- Antibakteriella medel motverkar bakterier och dålig lukt i exempelvis sportkläder. Exempel på antibakteriella kemikalier är silver och Triklosan.
 
- Azofärgämnen används för att skapa klara färger. Vissa är förbjudna i EU, då de kan brytas ned till cancerframkallande ämnen. Förutom i tyg finns de i livsmedel.
 
- Bly används vid infärgning och till metalldetaljer. Påverkar hjärnan.
 
- Flamskyddsmedel används för att förlänga tiden innan en produkt antänds. Är skapta för att hålla hela varans livslängd. Bromerande flamskyddsmedel är en av de värsta kemikalierna och har hittats i dammtussar och bröstmjölken hos kvinnor.
 
- Fluorerande ämnen gör textilier smuts- och vattenavvisande. Är reproduktionsstörande och immunstörande och bryts inte ned utan ansamlas i naturen. Två vanliga varumärken är Teflon och Gore-Tex.
 
- Formaldehyd används till att förstärka fiberna, att vara smutsavvisande, till färgfixering och konservering. Det motverkar även skrynklor och krympning. Kan orsaka allergi och är cancerframkallande.

- Ftalater används som mjukgörare i PVC-plaster. Orsakar hormonstörningar och långvariga skador på hjärna, njurar och lever.

- Krom används vid garvning av läder och till vissa färger. Sexvärt krom orsakar cancer, hormonstörningar och mycket mer. Ni minns väl filmen Erin Brockovich?
 
- Nonylfenolextoxylat används vid tvätt, färgning och tryck vid produktion av textilier. Ger bl a nedsatt fortplantningsförmåga.
 
- Nickel kan förekomma i metalldetaljer på kläder och kan framkalla allergier.
 
- Polyuretan gör att tyger blir vattenavvisande men fortfarande andas. Vid tillverkningen kan det vara farligt men anses generellt att vara ofarligt och bättre än PVC. Finns bl a i kläder under namn som spandex, elastan och lycra. Jag har hittat uppgifter på att PU är extremt brandkänsligt och därför behandlas med flamskyddsmedel men också motsatsen, att det tål värme bra?
 
- PVC gör tyger vattenavvisande, förekommer bl a på möbeltyger som en beläggning, eller i kläder av lack och vinyl.
 
Jag hittar inga dokument som berättar huruvida kemikalierna kan sprida sig, hur länge de sitter i och vilka som är dokumenterat ofarliga, tyvärr. Så även om man märker en ökande medvetenhet hos vissa företag är det oerhört svårt att veta vad just den eller den produkten innehåller och hur farlig den är.
 
Några råd på vägen är:
 
- Välj ekologiskt, om möjligt. Finns det märkningar? GOTS-certifiering är bäst, men Öko-tex visar på åtminstone lite kontroll av produktkedjan, även om det inte är ekologiskt.
 
- Ull och bomull är i många fall bättre än syntetmaterial. Ull är t ex mindre brandfarligt och har ofta färre kemikalier.
 
- Lukta på produkten du köper och läs innehållsförteckningen tydligt.
 
- Var frågvis i butiken du handlar, hör vilka kemikalier som använts, om de har några alternativ osv.
 
- Förtvätta produkterna innan användning och vädra ofta i rummet.
 
- Undvik coatade tyger.
 
- Tänk på att tyget kan vara ekologiskt framställt men den berättar inte hur har infärgningen gått till.
 
- Ha hellre färre men bra textilier i hemmet.
 
- Låt sunt förnuft råda, hur medveten är företaget, vad har det för profil, hur ser priserna ut? Om företaget har en medveten miljöprofil och nämner kemikalier/olika miljösamarbeten/hållbara material osv är sannolikheten lite större att du får bra produkter med dig hem än företag som profilerat sig med superbilliga varor, staplade på varandra i en butik som stinker plast.

tisdag 18 juni 2013

Kemikalierensa i hemmet!

Lite fler tips på vad man kan göra/undvika i sitt hem:

  • Vädra nyrenoverade rum under några veckor innan barnet sover där.
  • Välj miljömärkt färg eller tapeter som inte är plastbelagda.
  • Använd glas och porslin i mikron eller värm i kastrull. Hormonstörande ämnen som bisfenol A kan läcka ut när plast värms i mikron.
  • Använd gjutjärnspanna. Teflonet i moderna stekpannor kan läcka perfluoroktansyra, PFOA, till maten.
  • Glasförpackningar och tetrapack är bättre än konservburkar och dryckesburkar vars beläggning på insidan läcker bisfenol A.
  • Många kemikalier fastnar på damm. Håll rent där barnen vistas och våttorka ofta.
  • Såpa är ett bra alternativ till mer kemiska golvtvättmedel.
  • I nya textilier kan det finnas många olika kemikalier. Tvätta nya textilier eller köp begagnat.
  • Undvik PVC-golv som kan ge ifrån sig skadliga mjukgörare.
  • Låt tv-apparater och datorer stå på i ett välventilerat rum veckan efter köp. Flamskyddsmedel sipprar ut när de värms upp och mest när de är nya.
  • Kontrollera att alla plastleksaker är tillverkade inom EU efter 2007. Nyare plastleksaker innehåller mindre av vissa hormonstörande ämnen
  • måndag 3 juni 2013

    En bild säger mer än tusen ord

    På en av mina favoritbloggar Naturligt snygg finns denna suveräna bild, som förklarar oerhört tydligt vad det är vi kvinnor (främst) kletar på vår kropp varje dag och vecka. Hudvårds- och sminkprodukter var början på min egna kemikaliebantning. Jag började läsa Badskumt (se länk till höger), tänkte "så illa kan det väl inte vara" & samma kväll stod jag chockad i mitt badrum, full av avsky och ilska över vad företag får lov att stoppa i sina produkter. I många, många produkter döljs flera farliga kemikalier, som ingen berättar om. Ftalater, parabener, parfym, sulfater, silkoner och mycket mer. Farliga för dig, farliga för dina barn, farligt för det foster du bär och farligt för naturen. Ut åkte de dyra Clarins-produkterna, det "fina" sminket från Make Up Store och de berömda Bodybutterna från Bodyshop. Se nedan, så kanske ni börjar samma resa. Under Etiketten "Kemikaliebanta ditt hem" finns mer vägledande info.
     
     
     

    måndag 27 maj 2013

    Ologiskt med oekologiskt!

    Naturskyddsföreningen har än en gång gjort en lysande sammanställning, denna gången om varför man ska välja ekologiskt! Bland annat berättas det att det förekommer fler bin, insekter och fjärilar hos de ekologiska jordbruk. Det leder till att fler växter pollineras vilket i sin tur leder till bra skördar. Även maskar och mikroorganismer trivs bättre i jorden på en ekogård, vilket gör att grödorna trivs. 
    Läs mer här!

    torsdag 31 januari 2013

    Grön guide för att undvika kemikalier

    Naturskyddsföreningen tipsar:
     
    Gift i nappflaskor. Silver i tandborstar. Bebisar med kemikalier i blodet. Det är lätt att få kemikalienoja om man följer nyheterna.

    Naturskyddföreningen frågade sina kemikaliehandläggare hur man ska tänka i vardagen, och om kemikalierna verkligen är så farliga.    
     
    Läs mer här.

    onsdag 30 januari 2013

    Badrummets innehållsförteckning!

    Jag har tidigare bloggat här om vad man kan titta på när det gäller badrumsskåpets innehåll men tänkte göra en ännu tydligare lista på vad man ska rensa ut och varför. Notera är att denna listan även fungerar i tvättstugan och köket, där många av de flytande produkterna innehåller många av nedanstående ämnen.

    Det man ska veta är att alla skönhetsföretag vet att konsumenterna vill ha naturliga, fantastiska produkter och därför är det väldigt vanligt med flaskor i grönt/brunt eller vitt (fräscht) som har en etikett med gröna färger/blad/blommor/oliver samt texten som Natural, Organic, Olive oil osv. När ni börjar bli medvetna om detta faktum och inte vill bli lurade längre är det dags att granska innehållsförteckningen den s k INCI-listan. Här står de flesta ämnen som är med i produkten, i fallande ordning d v s störst först. Då kan ni börja titta på det första ämnet som inte sällan är aqua (vatten). Visst är det härligt att vi betalar så mycket för vatten ;0)

    Därefter börjar det bli intressant. För i 99% av fallen förstår man ingenting, det är rena grekiskan, eller hur? Men det är då ni skriver ut den här magiska listan och klistrar i pannan, så att ni vet vad ni ska undvika. Tyvärr lär ni märka att ni får undvika väldigt mycket, men då kan ni å andra sidan göra bättre val i framtiden för er och era barns skull!

    Då börjar vi & det blir i bokstavsordning för enkelhetens skull!
    (Inom parantes ser ni det s k INCI-namnet)

    Akrylater (acrylates) Styr konsistensen så att den blir lagom tjock i skönhetsprodukter. Används även vid nagelbyggning. Är cancerframkallande, kan orsaka allergi, astma och eksem. Hormonstörande och mutagena.

    Akrylamid (polyacrykamide) En stabilisator/förtjockningsmedel som är cancerframkallande och kan ge nervskador.

    Aromatiska aminer (PPD/parafenylensiamin, 4-amino, 2-hydroxitoulen, p-aminofenol, 2,5-diaminotoluen, 2-notro-1, 4-fenylendiamin, p-phenylenediamine osv) Vanliga i färgningsmedel t ex Schwarzkopf och Garnier. Var förbjudet tills vi gick med i EU. Är cancer- och allergiframkallande, hittats i bröstmjölk, kan skada kromosomer. PPD förekommer även i hennatatueringar.

    BHT/BHA Används ofta i fasta tvålar då de gör så att tvålarna inte färgar av sig eller härsknar. Cancerframkallande och giftig för vattenorganismer. Får inte finnas i Svanemärkta produkter men gärna i mat under namnet E321.

    Bronopol (2-bromo, 2-nitropropane-1, 3-diol) Bakteriedödande. Farligt vid hudkontakt, giftigt för vattenorganismer.

    EDTA (slutar med edta i namnet t ex sodium edta osv) Gör hårt vatten mjukare eller binder sig med olika metaller som fällt, så att de inte syns i produkter. Otillräcklig forskning vad det gör i kroppen eller miljön.

    Ftalater (DEP, DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP, DNOP osv) Gör så att parfymer doftar längre och krämerna tränger in bättre. Är hormonstörande, kan störa fosters neurologiska utveckling och ge ADHD. Högst halter av ftalater hittar man hos kvinnor i fertil ålder. Ett par av de värsta ftalaterna är förbjudna i skönhetsartiklar och leksaker.

    Formaldehyd (utsöndras från bl a Dihydroxyacetone, Diazolindinyl urea och Imidazolidinyl urea) Konserveringsmedel, nagelförstärkare i nagellack. Giftigt att andas in, cancerframkallande. Förbjudet i sprayburkar. Utsöndras från bl a Dihydroxyacetone, Diazolindinyl urea och Imiz´dazzolidinyl urea.

    Hydrokinon (hydroqinon) Blekningsmedel i hudkrämer, förbjudet sedan 2001, men kan förekomma i små, mindre ansvarsfulla butiker och hemsidor.

    Kathon (kathon cg, methylchloroisothiazolinone, methylisothiazolinone) Konserveringsmedel som ger kontaktallergi, giftig för vattenorganismer. Finns bl a i YES diskmedel.

    Mineralolja (mineral oil, paraffin, vaselin, paraffinum liquidum, petrolatum, petroleum, ozokerit) Mycket vanlig i skönhetsprodukter, t ex krämer. Framställs av fossil råolja men till skillnad från garagets produkter (där du också hittar dem) är den för skönhetsprodukter väldigt ren. Billig att tillverka, hållbar. Innehåller ingen näring, lägger sig som en skyddande film över huden. Består av stora molekyler som inte går in i huden. Studier har visat samband mellan mineralolja och ledsjukdomar och fibromyalgi samt inflammationer i lederna.

    Nanopartiklar - (behöver inte uppges på INCI-listan) Minipartiklar av vanliga ämnen. Gör att krämer tränger ännu djupare ner, till exempel innehåller vissa "brun-utan-sol" nanopartiklar av koppar. Vid djurtester visade det sig att nanopartiklarna vandrade ända upp till hjärnan. Sprejar du något med nanopartiklar så andas du in dem och de hamnar i lungorna. Otillräcklig forskning vad det gör i kroppen eller miljön.

    Nitrosamin (kan bildas av ämnen som DEA/diethanolamine, TEA/triethanolamine, DEA/cocamide, bronopol m fl) Ett cancerframkallande ämne som bildas av att olika ämnen kombineras. Därför är dessa kombinationer i en produkt förbjudna. Men det är oklart vad som händer när man blandar olika produkter med ovan nämnda ämnen.

    Parabener (slutar på paraben) Ett konserveringsmedel. Liknar det kvinnliga könshormonet östrogen och har hittats i bröstcancertumörer. Tar sig in genom huden och ut i kroppen. Propyl- och Butylparaben är de som uppförts på ChemSec:s lista som misstänkt hormonstörande. Finns i livsmedel som E214, 218. Propylparaben förekommer i godis.

    Parfym (perfume, fragrance, linalool, limonen, geraniol) Dofter som, om de är syntetiska, inte sällan innehåller ftalater, vilket inte behövs uppges på INCI-listan. Allergiframkallande. Man räknar med att över 400 000 människor i Sverige idag är överkänsliga mot starka dofter. Observera att många dofter kan framställas både syntetisk och på naturlig väg. Om doften är naturlig står det ofta en stjärna och därefter organic.

    Polypropenglykol/Polyetylenglykol (allt som har PEG/PPG i namnet) Mjukgörare och rengörande, mycket vanlig. Cancerframkallande, hormonstörande, utvecklingsstörande. Är bioackumulerade (lagras i fettvävnaden) och persistenta (bryts inte ner i naturen).

    Resorcinol Vanligt i hårfärger. Kromosomskadande/mutagent, hormonstörande och allergiframkallande. Kan orsaka systemisk förgiftning, klåda och utslag. Giftigt för vattenorganismer.

    Silikoner (allt som slutar på -cone) Mycket vanliga i alla skönhetsprodukter. De gör håret glansigt och mildrar effekterna av tensiderna. Svåra att bryta ned. För att lösa silkonet i håret behövs tensider, en form av moment 22 alltså. Kan omvandlas till siloxaner.

    Siloxaner (siloxane) Används som bas i hygienprodukter, vanligt i hudkräm, deodorant, solkräm. Gör att det inte känns kallt när man smörjer in huden. Bioackumulerbar (lagras i fettvävnaderna), giftig för vattenlevande organismer. Misstänks cancerframkallande. Sprids även via luften och har hittats i fåglar på Svalbard.

    Tensider (sodium lauryl sulfate, sodium laureth sulfate, cocamidopropyl betain, nonoxynol, cocamide DEA) Används i hygienprodukter och i löddrande produkter som shampoo, diskmedel osv. Rengör och löddrar, mjukgör och tar bort statisk elektricitet. Står ofta högt i INCI-förteckningen. Uttorkande, hudirriterande, därför tillsätts ofta silkoner för att ta bort de negativa effekterna. Vissa är cancerframkallande och hormonstörande. Giftiga för vattenorganismer

    Triclosan Bakteriedödande. Finns kvar i vissa tandkrämer, deodoranter och acneprodukter även om utbudet minskat. Undvik "antibakteriellt". Giftig för vattenorganismer, har hittats i bröstmjölk hos ammande kvinnor. Kan omvandlas till dioxiner, som varit förbjudet länge och är cancerframkallande och hormonstörande.

    Zinkpyrition (zink pyrithione) Ett konserveringsmedel som är giftigt för vattenorganismer. Vanligt i mjällshampoo. Får endast användas i produkter man sköljer av från huden/håret då det annars kan påverka nervsystemet. Värsta märket Head & Shoulders mjällshampoo?


    Jag förstår att listan är överväldigande. Ett tips är att börja att rensa ut allt med tensider i, sedan har ni inte så mycket kvar i badrumsskåpet och slipper gå igenom alla INCI-listorna. När det gäller att köpa nytt så rekommenderar jag ekologiskt med så högt organiskt innehåll som möjligt. Se till så att det är certifierat med antingen ECOCERT, Cosmetique BIO Charte cosmebio, BDIH, NaTrue eller the Soil association.

    2 korta tips är också:

    Bättre med tub eller pumpflaska, gärna mörka förpackningar. Då behövs färre konserveringsmedel.

    Undvik produkter med parfym.

    Lycka till!

    För er som vill fördjupa er finns boken Badskumt här för facila 46 kronor.


    Källa faktalista: Badskumt av Katarina Johansson/2012.