Kemikalienätverket Skåne!

För drygt en månad sedan träffades Naturskyddsföreningens Kemikalienätverk på initiativ av bl a Ylva Grudd. Vi var drygt 15 personer som kom till mötet, folk som var läkare, forskare, aktiva i Naturskyddsföreningen, kemister m fl. Och så jag! :)

 

Vi enades om att bilda ett skånskt Kemikalienätverk och håller just nu på att sätta ramarna för hur det ska se ut. För er som vill engagera er/träffa likasinnade kommer här en inbjudan till nästa träff! Väl mött!

 

 

Hur drabbas vi av kemikalier?

Det skrivs ju ofta om kemikalier generellt eller kort om enstaka saker de kan orsaka. Men tittar man på ett helhetsperspektiv är det verkligen skrämmande. Naturskyddsföreningens lista vittnar verkligen om många sjukdomar/störningar där kemikalier påverkar negativt. Eller vad säger ni om dessa?

- Diabetes. – En eller ett par procent av all typ 2-diabetes kan ha kemikalieorsaker, och om vi rår på orsakerna till det kan det ha extremt stor effekt, säger Åke Bergman, professor vid Stockholm Universitet. I Sverige har ca 400 000 människor typ2-diabetes (ej ärftlig). Det skulle motsvara 8000 mindre fall, bara i Sverige, om man räknar med 2%.
 
- Fetma. Vid djurförsök har man funnit att försöksdjur som utsätts för kemikalier redan på fosterstadiet får sina arvsanlag omprogrammerade så att de bildar fler fettceller än vad de annars skulle göra. I studier på råttor har man gett råttorna identiska förutsättningar när det kommer till kost, motion mm. Men när man tillsatte kemikalier till den ena gruppen råttor blev skillnaden i vikt markant. Läs mer här och här.
 
- Fibromyalgi. Det finns idag knapphändig forskning om kopplingar men det nämns ofta om kemisk överkänslighet vid fibromyalgi, s k MCS. Läs mer här. Eller här.
 
- Hjärt- & kärlsjukdomar. Man har sett i studier att individer som har utsatts för höga nivåer av långlivade organiska miljögifter (sk POPs), som t ex PCB eller dioxiner, i arbetslivet eller genom olyckor har ett ökat insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar. Det finns flera andra studier och kopplingar på kemikalier och ett ökat antal hjärt- och kärlsjukdomar.
 
- Alzheimers/Parkinsons/ALS är alla nervnedbrytande sjukdomar. De blir allt vanligare med stigande ålder. Men jag hittar inga faktiska belägg att dessa sjukdomar ökar mer än någon procentenhet med kemikalieintag.
 

 

- Svårigheter att få barn. Detta drabbar både män och kvinnor. När det kommer till undersökningar av unga män ända från 1940-talet kan vetenskapen peka på en successivt sänkt spermakvalitet. Om ni tittar på bilden ovan, från en studie 2011, ser man även ett samband med minskad spermiekvalitet och ökad testikelcancer. Dessa hör alltså ihop. Även nedanstående punkt hör ihop.

- Missbildningar på könsorgan ex hypospadi. Register och studier på nyfödda pojkar runt om i världen från 1960-talet och framåt visar en ökande frekvens, och oförklarligt stora regionala skillnader, av kryptorkism, det vill säga att testiklarna inte har vandrat ner i pungen vid förlossningen.
 
På samma sätt kan vetenskapliga undersökningar visa en stadig ökning, i varje fall sedan 1980-talet, av så kallad hypospadi, det vill säga att urinröret på penis mynnar ut på undersidan av penis, eller i värsta fall redan vid pungen.
 
Selma-studien visar att exponering under graviditet för ftalater (som har visat sig vara hormonstörande) kunde kopplas till påverkad könsutveckling hos en grupp pojkar när de var 21 månader gamla.  

- Hormonrelaterad cancer. De nordiska cancerregistren visar entydigt att i samtliga nordiska länder sker en stadig ökning av testikelcancer sedan 1960-talet. Även prostatacancer ökar. Tidigare pubertet hos flickor, (ett år tidigare idag jämfört med för 30 år sedan) medför en ökad risk för bl a bröstcancer, som också ökar.
 
- Låg födelsevikt hos barn. Det finns ett samband mellan gravidas exponering för så kallade perflourerade ämnen, som finns i bland annat vattenavvisande material i kläder och skor, och låg födelsevikt hos barn. Det har forskning inom SELMA-studien kunnat visa.
 
- Inlärningssvårigheter/ADHD. Det finns allt mer bevis för att ftalater skadar barn under deras utvecklingsstadier och man har hittat samband mellan ftalater som finns i vanliga hudvårdsprodukter och beteendestörningar, som aggressivitet och uppmärksamhetsproblem samt ADHD. I en studie deltog drygt 400 gravida kvinnor där urinprov togs på kvinnorna under graviditeten. Sedan följdes studien upp när kvinnornas barn var mellan fyra och nio år. Då visade det sig att mammorna till dom barn som senare utvecklade olika beteendestörningar som aggressioner och koncentrationssvårigheter, var dom kvinnor som haft högst halter ftalater i urinen under graviditeten.
 
- Astma och allergier. Enligt miljöhälsorapporten 2013 fortsätter astma och allergisk snuva att öka bland barn mellan 4 och 12 år. Vanliga problemområden/källor till besvär är bland annat mjukgörare i PVC och annan plast, träbehandlingsprodukter, vattenbaserade lackfärger och starka rengöringsmedel. Det har beräknats att varje år får mer än 1000 svenska barn under 4 års ålder astmasymptom. I en analys av dammprover som samlats in från 400 barns sovrum hittade forskarna högre koncentration av mjukgörare, s k ftalater, hos de barn som hade allergier. Läs mer här.
  
- Autism. I en studie exponerade man fosterråttor för låga doser kemikalier t ex flamskyddsmedel. De tillbringade sedan bara hälften så mycket tid med att umgås med de andra djuren, och honorna i studien var extra känsliga. Forskarna undersökte de kemikalieutsatta mössens beteende i fler än tio olika tester, och kunde se en påverkan bland annat på inlärning och social aktivitet. Teorin är att miljögifter kan bidra till att utlösa autism hos de individer som är känsliga och har genetiska anlag.

Så om någon tycker att du överdriver i din kemikaliebantning, tycker jag du kan tipsa om dessa studier. Jag skulle vilja påstå att vi bara ser toppen på ett isberg.

1177 tar ställning!

Ni som jag har säkert märkt att även om kunskapen om kemikalier ökar hos gemene man, är det fortfarande långt kvar till att alla förstår, vet eller gör medvetna val. Inte alltför sällan hamnar man i dialoger där folk antingen inte vet särskilt mycket, där folk vidhåller "jaja vi har överlevt" eller tycker man är paranoid. Därför uppskattar jag verkligen när man hittar informationskanaler som folk känner igen och litar på. En av dessa informationskanaler är 1177 som skriver om kemikalier på sin hemsida. Nedan är ett utdrag därifrån:

Kemikalier finns i alla varor

Alla varor och material som man använder i vardagen innehåller olika kemikalier. De finns i till exempel textilier, elektronisk utrustning, beläggningar på möbler och golv, leksaker och plastkärl. Kemikalierna kan läcka direkt från varorna när de används eller spridas när varor tillverkas eller blir till avfall.

En del kemikalier kan innebära en risk för hälsan och miljön. Det har till exempel visat sig att vissa ämnen kan vara allergiframkallande eller påverka hormonbalansen i kroppen. Antalet kemikalier i samhället är mycket stort och det är inte känt hur alla påverkar hälsan och miljön på lång sikt, men det pågår mycket forskning. Rådet är därför att man bör vara försiktig om man inte vet om någonting är skadligt och att försöka minska mängden kemikalier som man utsätts för i vardagen.

Här kommer några tips:

• Undvik äldre plastleksaker
• Våttorka golven
• Vädra ordentligt efter renovering
• Tvätta nya kläder och textilier före användning
• Välj oparfymerade produkter
• Var sparsam med våtservetter
• Värm mat i glas eller porslin
• Undvik antibakteriella medel

Artikeln är strax över ett år gammal men verkligen högaktuell på alla sätt. Så när argumenten eller orken tryter, hänvisa folk hit!

Det blir ännu ett litet sommaruppehåll här. Men jag hoppas vara åter i augusti. Ha en fortsatt skön sommar!

Nyheter i korthet!

- Panduro Hobby åläggs av den danska Miljöstyrelsen att återkalla "Water balloons" (vattenballonger) efter att man funnit förhöjda värden av cancerframkallande nitrosaminer i en kontroll utförd av danska Kemikalieinspektionen.

- I Norge har man testat tio olika barnparfymer (!) och alla tio innehöll allergiframkallande ämnen. Sex av dem innehöll dessutom hormonstörande ämnen.

Nu är jag inte en förespråkare av parfym generellt och tycker inte att man ska använda parfymerade produkter till barn alls. Och detta bekräftar bara min inställning. Därför värmer det mitt hjärta extra mycket att 1177 skriver så här på sin hemsida

"Parfym kan vara allergiframkallande och finns ofta i till exempel schampo, tvål, krämer och badskum. Till barn är det bäst att använda oparfymerade produkter som är anpassade för barn, eftersom de är skonsammare. När man är gravid är det bra att använda oparfymerade produkter för att minska antalet kemikalier man får i sig, och även när barnet är fött och man har det mycket nära sin egen hud."

En annan sak som jag tycker bekräftar detta är att när man väl slutat med parfymerade produkter har man efter ett par månader "återställt sitt luktsinne" och tycker de flesta parfymerade produkter sticker och irriterar luftvägarna.

- På regeringens hemsida står följande:

Tre FN-konventioner inom avfalls- och kemikalieområdet höll sina partsmöten i anslutning till varandra mellan 4 och 15 maj i Genève, Schweiz.

Stockholmskonventionen handlar om förbud och begränsning av långlivade organiska föroreningar, så kallade POP:s ämnen (Persistent Organic Pollutants) exempelvis DDT, PCB eller HCB.

Rotterdamkonventionen handlar om ett förfarande med förhandsgodkännande för vissa kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, den s.k. PIC-proceduren (Prior Informed Consent).

Baselkonventionen handlar om internationella transporter av farligt avfall och hur dessa ska anmälas och få tillstånd att transporteras mellan länder.

Man kom fram till att industrikemikalierna hexaklorbutadien (HCBD) och polyklorerade naftalener (PCN) samt bekämpningsmedlet pentaklorfenol (PCP) skulle sättas upp på listan för global utfasning.

Sverige har också drivit frågan om att ta bort ett antal tidsbegränsande undantag för användning av det högfluorerade ämnet PFOS. Efter förhandlingarna blev resultatet att hälften av de tidbegränsade undantagen kunde tas bort.

Man antog också en vägledning om elavfall, det vill säga avfall som utgörs av elektrisk och elektronisk utrustning.

"Våra samhällen producerar allt mer elavfall som kan sprida många farliga ämnen om det hanteras på fel sätt vid återvinning, som dessutom oftast äger rum i utvecklingsländerna, inte minst i Afrika. Det är positivt att mötet efter många års förhandlingar nu kunde enas om en vägledning", säger miljöambassadör Jan Olsson som ledde den svenska delegationen.

Sakta men säkert så.

- Kemikalieinspektionen meddelar tyvärr att det inte är möjligt att nå det svenska miljömålet Giftfri miljö år 2020. Trots att stora framsteg har gjorts med viktiga gemensamma kemikalieregler i EU behöver lagstiftningen utvecklas vidare. Särskilt gäller det kemikalier i varor, hormonstörande ämnen, nano-material och kombinationseffekter. Fler åtgärder och utvecklade styrmedel behövs för att målet ska kunna nås på längre sikt. Det framgår av den fördjupade utvärdering som Kemikalieinspektionen har gjort av miljömålet Giftfri miljö och som vi nu överlämnar till Naturvårdsverket.

- Jysk återkallar giftiga påslakan med Spindelmannen på. Lakanen kan innehålla aromatiska aminer vilket har cancerframkallande egenskaper. Totalt har 2500 av de giftiga lakanen sålts i Skandinavien när de nu återkallas i alla länder. Kunderna ombeds att "sluta använda" påslakanen och lämna in dem i närmsta butik för att få varan utbytt mot pengar eller annan vara.

Det var den danska miljöstyrelsen som gjorde ett stickprov på lakanen och upptäckte kemikalierna. Då stoppade Jysk försäljningen och drog tillbaka produkten. Påslakanet har varunummer 1383490 och ordernummer 4550166178. Jysk är ett företag som inte har så mycket ekologiskt i sitt sortiment men som ändå jobbar mycket med ökotex-märkning. Därför känns det extra trist och visar att man alltid måste vara uppmärksam.

- Kemikalieinspektionen lanserar en ny tjänst som heter "Hallå konsument". Dit kan du kan vända dig och få råd i konsumentfrågor. Det kan handla om exempelvis konsumenträttigheter, privatekonomi eller hur du kan göra miljömässigt hållbara val. Det är Konsumentverket som samordnar och ansvarar för tjänsten. Kemikalieinspektionen är en av tolv andra myndigheter och fyra oberoende rådgivningsbyråer som bidrar med kunskap och råd inom sina specialområden. Hemsidan hittar du här! In och ställ frågor vetja :)

Nu kommer jag och min familj hålla lite sommarlov. Men till hösten lovar jag att återkomma med nya friska tag! Ha en härlig giftfri sommar!

Giftbanta förskolan del 2!

Efter ett längre blogguppehåll hoppas jag vara tillbaka. Har haft en tuff vår med yngsta dottern som varit konstant sjuk under 3 månader, vi har nog betat av tiotalet förkylningar, influensor, lunginflammationer och dessutom 7 nya tänder..! Så dålig sömn, alla rutiner ur spel och noll kvällstid har gjort att jag fick ta en liten time-out från Kemikaliekollen. Men nu hoppas vi på bättre tider! Med det sagt återvänder vi till mitt förskoleprojekt.

- Efter att nu ha utbildat alla förskolepedagoger och berättat om hur inventeringen går till är det snart dags för att omvandla ord till handling. Om drygt en vecka är det dags att inventera, ska bli spännande att se hur det ser ut. En positiv bieffekt är att förskolorna varit väldigt entusiastiska och redan tagit bort all gammal elektronik i leksakslådorna samt börjat rensa bildäck från gården.

- Jag har även skickat ut material till förskolechefen där han fått svara på diverse frågor om husen där förskolorna huserar; golv, rör, väggar, kranar mm, vilka material som finns mm. En intressant sak som då kom upp är att det finns många externa parter som påverkar; kommunens kostenhet, städservice, inköpsavdelning, IT-avdelning mm behövs briefas och ställas frågor till, vilket jag nu utarbetar frågeformulär till.

- Inför inventeringen har jag printat NSF:s samtliga frågeformulär/stödinformation/handlingsplaner, för att vara bra förberedd. Återkommer med mer information när inventeringen är genomförd!

Giftbanta förskolan del 1!

Just nu håller jag i ett stort projekt på två förskolor i min kommun. Det är dels min dotters förskola, dels en systerskola och projektet är att giftbanta förskolorna. Med stöd från en entusiastisk förskolechef och bra personal har jag sen i vintras börjat arbeta med denna uppgift.

Till min hjälp har jag, förutom min egna gedigna kunskapsbank, även det ovärderliga underlaget från Naturskyddsföreningen och deras inventering av förskolor från 2013. Så här ser mina erfarenheter, tankar och tips ut hittills:

- Jag började med att ha en genomgång på föräldrasamrådet, för att informera dem kort om hur det står till med kemikalierna i barnens vardagsmiljö. Alla tyckte att en förändring var viktig och vi bestämde oss för att gå vidare. Vi satte ihop en grupp bestående av mig, förskolechefen, en förskolepedagog samt ytterligare en medveten förälder.

- Därefter hade vi ett öppet informationsmöte för föräldrarna på båda förskolorna. Det kom ytterst få föräldrar och jag rekommenderar er att hoppa över denna punkt. Två mycket bra saker kom ändå ut av mötet. Det ena var att jag fick se att min powerpoint-presentation med information höll. Den var inte för svår, inte för tung, inte för lång och hade helt rätt fokus. Det andra var att vi la föräldrainformationen på paus och inriktade oss helt på att informera förskolans personal.

- Jag är därför just nu mitt uppe i det spännande arbetet att informera och utbilda förskolepersonalen. Jag har valt att dela upp informationen i två överskådliga delar, en med allmän information om kemikalier, hur ser världen, ut, kemikalieindustrin, barnens vardag, potentiella risker mm samt en strikt fokuserad på inventeringsdelen.

- Efter denna bit kommer vi att börja inventera båda förskolorna och min tanke är att jag ska vara med på samtliga inventeringar, för att få en bra översikt på hela förskolan. Därefter kommer vi arbeta fram en kortsiktig plan och en långsiktig. Det handlar ju mycket om ekonomi för förskolorna och att få en giftbantad förskola kostar pengar. Som ett första steg kan man rensa ut de värsta produkterna; mjuka plastleksaker, gammal elektronik, icke-leksakerna och ej CE-märkta leksaker. Därefter får man göra en prioriteringslista.

Jag rekommenderar er att läsa NSF "Giftfria barn leka bäst", den är suverän som informationsunderlag. Det är oerhört beklämmande att t ex läsa om åldern på många saker i förskolorna, 30 + är inget konstigt när det gäller leksaker, madrasser, möbler mm. Det är verkligen dags för en förändring och jag ser personligen fram emot en vår där det ska rensas och giftbantas!

Återkommer efterhand med uppdateringar hur det fortskrider!

Kortfakta om kemikalier, astma och allergi!

Ibland snubblar man över intressant data som verkligen är lätt att ta till sig. Här kommer några fakta gällande kemikalier, astma och allergier, vilka jag definitivt tror har kopplingar med varandra.

Kemikalier

- År 2011 var den omsatta mängden hälsofarliga kemiska produkter 7,1 ton per person.

- År 2010 innehöll drygt 25 % av alla konsumenttillgängliga kemiska produkter allergiframkallande ämnen.

Astma & allergier

- 10% av Sveriges befolkning har astma.

- I länder med hög försäljning av paracetamol (t ex Alvedon), har man också hög frekvens av astma.

- 40% av alla vuxna och 30% av alla barn i Sverige idag har någon form av allergi, vilket är en fördubbling på 30 år.

- Vanliga allergener är pälsdjur, mögel, pollen från lövträd, gräs, pälsdjur, nickel, mjölk, ägg, fisk, nötter, stenfrukter.

- De IgE-förmedlade allergierna som yttrar sig som astma-, hösnuva och böjveckseksem ("atopiskt" eksem) har ökat i alla västliga industrialiserade länder. Man kan tro att det rör sig om att man blivit mer medveten om problemen, men studier av allergier hos mönstrande värnpliktiga visar att det är en faktisk ökning.

- 4000 ämnen kan ge upphov till kontaktallergi. De mest förekommande är nickel (p g a håltagning i öron mm) parfymämnen och konserveringsmedel. 

- I Sverige och i andra rika västländer är allergi numera den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar.

- Risken att ett svenskt barn ska drabbas av allergier har ökat från ungefär 1 till 40 procent under de senaste hundra åren. Och bara under de senaste tjugo åren har risken ökat 3-4 gånger.

Hur kan man förebygga astma och allergi?

- Skaffa många barn. Barn som har äldre syskon löper mindre risk att bli allergiska än barn utan syskon. Och barn utan äldre syskon som börjar på daghem före ett års ålder halverar sin risk att utveckla allergier jämfört med barn som börjar efter två års ålder.

- Djurkontakt minskar allergirisk. Allergier är hälften så vanliga hos barn som växer upp på jordbruk jämfört med andra barn.  Intressant nog tyder flera undersökningar på att det främst är barn som har direktkontakt med djur som skyddas. Att enbart bo på landet räcker alltså inte.

- I övrigt rekommenderar man att man ska bo trängre och städa mer sällan (stick i stäv med kemikalierensningen).

- Sluta röka. Rökning ökar risken för att utveckla allergier, både för rökaren och omgivningen.

- En del forskare menar att amning skyddar mot allergi, men det är omtvistat och inte fullt belagt.

- Jag skulle personligen vilja addera "minska på exponeringen av kemikalier". Forskning har bland annat sett samband mellan förekomsten av PVC-golv och ökad risk för astma och allergi.

Miljömål för Sverige "Giftfri miljö" 2020, läs om ditt landskap!

Sverige har faktiskt uppsatta miljömål gällande "Giftfri miljö" till 2020. Mål som tyvärr redan nu bedöms omöjliga att nå. Naturvårdsverket har i alla fall intressant information på sin hemsida, gällande hela Sverige men också regional fakta. Om Skåne står det så här:

	1. Begränsad klimatpåverkan Skånes växthusgasutsläpp har minskat med en femtedel sedan 1990. De senaste åren har minskningen avstannat, främst beroende på ökad andel naturgas i energiförsörjningen samt ökade transporter. För att nå målet krävs kraftiga svenska och internationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
	2. Frisk luft Halterna är i stort sett oförändrade och utsläppen har till och med ökat för vissa föroreningar som exempelvis PM2,5. Omställning till mer miljövänliga transporter samt teknikutveckling och användande av bästa möjliga teknik i större omfattning är viktiga åtgärdsområden i länet.
	3. Bara naturlig försurning Sjöar, vattendrag, skogsmark samt växter och djur skadas av den försurning som drabbar landskapet. Svavel- och kväveutsläpp samt skogsavverkning är drivkrafter i försurningsprocessen. Utvecklingen är överlag positiv men drabbade ekosystem uppvisar ännu starka, negativa effekter.
	4. Giftfri miljö Trots vissa åtgärder lokalt och regionalt bedöms miljömålet inte att nås till 2020. Detta beror dels på att tillräckliga styrmedel inte hinner komma på plats och dels på att återhämtningstiden är lång. Även de lokala och regionala insatserna behöver öka för att nå målet på sikt.
	5. Skyddande ozonskikt Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020.
	6. Säker strålmiljö För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor.
	7. Ingen övergödning Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Åtgärdsbehovet är mycket stort samtidigt som storleken på olika finansieringskällor, såsom våtmarksstöd och LOVA-bidrag, ständigt är osäker.
	8. Levande sjöar och vattendrag Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har inte prioriteras. Åtgärdsarbetet bromsar in.
	9. Grundvatten av god kvalitet Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.
	10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Skånes havsmiljö har länge påverkats av utfyllnader, tät sjötrafik, för högt fiskeuttag och för hög näringsämnesbelastning. Kunskapsluckor och brister i övervakning försvårar uppföljning av miljötillståndet och riktade miljöåtgärder. Nationella prioriteringar och internationella regler krävs.
	11. Myllrande våtmarker Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Ökad hänsyn behövs inom jord- och skogsbruk. Fortsatt återskapande av våtmarker är viktigt. Skötsel av hävdgynnade våtmarker är avgörande för bevarandet av hotade arter och skyddsarbetet av våtmarker behöver fortsätta.
	12. Levande skogar Skogen är en viktig resurs som brukas intensivt i länet vilket påverkar värdefulla skogsmiljöer negativt. Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser krävs.
	13. Ett rikt odlingslandskap Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
	15. God bebyggd miljö Hushållning med mark och vatten är mycket aktuellt i Skåne och miljöfrågorna behöver integreras i länets fysiska planering. Flera kommuner planerar för en utglesad bebyggelse och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
	16. Ett rikt växt- och djurliv Fragmentering av habitat i landskapet fortsätter, negativ påverkan på naturen är fortfarande hög, hotade arter blir allt sällsyntare och återhämtningstakten för biologiska värden är lång. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta sitt ansvar.

Läs mer här! Då kan du också läsa om ditt landskaps miljömål!

Ett giftfritt Stockholm 2030!

I Stockholm har man tagit gifterna på allvar och har nu inrättat ett Kemikaliecentrum under miljöförvaltningen. Tanken är att tre anställda experter aktivt ska stödja stadens alla verksamheter på vägen till ett giftfritt Stockholm 2030.

Genom en kemikalieplan, som ska fokusera på

Kemikaliekrav vid upphandlingar.

Val av byggmaterial.

Säker hantering av kemiska produkter.

Information till konsumenter och företag 

Fortbildning av stadens personal

hoppas man på att fasa ut flertalet farliga ämnen genom sin "svarta lista". Det är ämnen som dels ska fasas ut och dels inte får finnas i nya varor vid upphandling. Prioriterat är bl a olika Alkylfenoler och Bisfenol, antibakteriella ämnen, bromerande flamskyddsmedel, ftalater, polyfluorerade föreningar (PFOA; PFBS), Kadmium, Bly, Koppar och Zink.

Barnen är en stor fokusgrupp, då de är mer känsliga för exponering än vuxna. I en åtgärdsplan beskrivs sju olika åtgärdsområden som ska genomföras 2014-2019.

Stockholm är först ut men en förhoppning är att andra städer i Sverige ska följa efter.
Låter mycket intressant och hoppingivande!

Läs mer här!   

Lite nyheter i korthet: Kavat & mjukplast!

- Testfakta brukar utföra årliga tester av barnkläder, inte minst till vintern. Deras test av vinteroveraller i år hittar du här. De fokuserade på billiga alternativ, därför finns inte Didriksson eller Polarn & Pyret var med i testet. De overaller som inte var fria från fluorkarboner var Ellos, Åhléns & Stadiums Everest-overall. Bäst i test var Ellos, Kaxs och Coop.

- Testfakta har även testat årets vinterskor här och det var en känga i huvudet på främst Kavat tyvärr. Deras Yxhult (den svarta modellen) var den enda kängan med innehåll av PFOS tre gånger högre än den lagstadgade gränsen. Fyra av åtta kängor hade dessutom halter av PFOA: Ecco, Viking, Eurosko och Din sko. Kemikalieinspektionen menar att det inte är direkt risk för användaren, om man inte suger på skorna, men att ämnena lossnar och hamnar i naturen (eller i hemmet?).

Alla företag garanterar att man inte använder dessa ämnen i tillverkningen så hur hamnade de i skon? Det verkar som att avståndet mellan de som säljer produkten och de som tillverkar den är enormt och att kontrollen av underleverantörer är bristfällig. Kemikalieinspektionen menar att rengöringen av maskinerna mellan tillverkning av olika märken kan brista, eller att man använt ämnena som hjälpkemikalier. I vilket fall som helst blir slutprodukten (och miljön/människan) drabbad.

- SVT rapporterade i oktober om den nya mjukgöraren i plast, DINP, som ersatt det förbjudna DEHP är minst lika farlig. En studie vid Karlstad universitet pekar på ett samband mellan höga halter av DINP hos gravida mammor och skador hos fostret, liknande de man fick av DEHP.

Forskarna mätte det anogenitala avståndet, AGD (avståndet mellan anus och könsorganet) hos nästan 200 pojkar i 2-årsåldern. Tidigare studier har visat att vuxna män med exempelvis fertilitetsproblem har ett kortare AGD.

Samtidigt analyserade de urinprov från mamman som tagits i den tionde veckan av graviditeten. Det visade sig att det fanns ett samband mellan högre halter av DiNP och litet AGD. Studien publiceras nu i det amerikanska folkhälsoinstitutets tidskrift: Environmental Health Perspectives. I Europa har tillverkare ersatt DEHP med DINP, medans den sistnämnda fortfarande är vanligast på världsmarknaden.

Välj rätt ljus i höst och vinter!

Nu när höstmörkret börjar nalkas är det många som gillar att ha värmeljus eller vanliga ljus som mysbelysning. I Sverige använder vi 18000 ton ljus per år och det finns bättre och sämre val att göra när det kommer till materialet. Nedan kommer en liten guide.

- Paraffin är gjort av råolja, en ändlig resurs. Dessutom bildas det koldioxid vid förbränning samt avger kemikalier som toulen och bensen, som är kopplade till ökad risk för cancer och astma. Man bör dock veta att förbränningen av 30 ljus under tre timmar ger mindre hälsofarliga utsläpp än om någon röker en cigarett i rummet. Men forskare menar att man ändå ska vara restriktiv, därför bör man ha ljusen tända kortare perioder och vädra kontiunerligt.
 
- Stearin framställs ur vegetabiliskt eller animaliskt fett och är en förnyelsebar råvara samt biologisk nedbrytbar. Oftast med längre brinntid och med mindre kemikaliska utsläpp. Ju långsammare ett ljus brinner, desto mindre partiklar avges nämligen. Dock kan det vegetabiliska fettet vara palmolja. Titta efter RSPO-märkning.

- Doftljus innehåller parfym eller eteriska oljor, som kan vara irriterande för luftrören eller för känsliga personer.

- Värmeljus är också en miljöbov. Själva ljuset innehåller oftast paraffin och koppen är gjord av aluminium. Man bör därför återvinna kopparna, efter att man pillat bort vekhållaren. Då kan 95% av energin och 100% av aluminiumet återvinnas. Om vekhållaren inte lossas innan den läggs i återvinningen fastnar hela koppen i magneten, där järn sorteras bort. Aluminiumet brinner då upp i smältverket istället för att kunna återvinnas till nytt material. Vi använder 300 miljoner värmeljus per år så det gör stor skillnad.

En bra sak är att välja Svanen-märkta ljus. Mer än 90 procent av ljusets råvara måste då vara förnybar. De avger också minimalt med miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det viktigaste kravet är dock att ljusen måste vara tillverkade av 100% stearin. Exempel är Liljeholmens ljus (finns i de flesta dagligvarubutiker), Diana-lys (se bild, finns i Ullared bl a) eller Delsbo Candle.

Värmeljus i 100% stearin svårare att hitta än vanliga ljus. Det enda Svanenmärkta värmeljuset säljs hos Clas Ohlson och heter Reluminus Refillsystem. Stearinet ligger i glasformar som är återanvändningsbara och ljuspuckar kan köpas som refill. Då slipper man även problemet med aluminiumkopparna.

- Ljus i bivax, rapsvax och sojavax är andra naturliga val. Var dock uppmärksam på hur grödan odlats, kan innehålla mycket bekämpningsmedel eller vara genmanipulerade. Raps är något vi har mycket av i Sverige, vilket borde främja närproducerade alternativ. Bivax kan blekas på olika sätt, välj helst den gula versionen. Titta efter ekologiska alternativ.

Jag tänkte leta lite alternativ på de lokala julmarknaderna i år. Annars kan man testa internetbutiker som Bodystore, Yvelis, Sojavaxljus?

Att avgifta sig från kemikalier!

De flesta inlägg om kemikalier handlar tyvärr om att man hittar kemikalier överallt och att allt är värre än man tror. Därför är det positivt att även hitta hemsidor med inlägg som fokuserar på lösningar.

På Kurera.se finns det matnyttig information om att göra bättre val. Det inlägget jag hittade är från 2013 men mer högaktuellt än någonsin, nämligen hur man väljer kost som avgiftar kroppen från miljögifter. Deras fokus är på barn men jag tycker alla kan ta till sig informationen.

De har bland annat tips som

- att äta linfrön i maten, som genom sina fiber, kan binda gifter i kroppen.

- att ha koriander i maten, då den binder tungmetaller.

- att äta sparris, grönkål, spenat, broccoli, blomkål eller brysselkål då dessa binder fosfater.

- att äta lök och vitlök innehåller som innehåller svavel. Dessa kan motverka tungmetaller.

Det finns även fler råd som är lite mer extrema och man bör ta i beaktande att tipsen fokuserar mycket på alternativ- och naturmedicin, därför tycker jag man ska göra dessa tips i samrådan med läkare, i synnerhet när det gäller barn.

Många av naturmedicinerna är inte tillräckligt utredda med tanke på biverkningarna, men å andra sidan är den traditionella läkarvården inte så öppen för naturmedicin, trots dess långa historik.

Läs hela inlägget här.

Stavmixrar och ftalatdränkta tröjor från Hollisters!

Här kommer lite kemikalie-"nyheter" i korthet.

- Råd & Rön har nu i oktober gjort en test av 15 t-shirts från olika företag. De testade tröjorna för azo-färgämnen, nonylfenoler, formaldehyd, PAH, flamskyddsmedel och ftalater. Gällande de tre första kemikalierna fann de inget att anmärka på. Det tråkiga kom när det gällde trycken på tröjorna, som i flera fall innehöll höga halter av ftalater (hormonstörande och reproduktionshämmande). Värst var utan tvekan Hollister, följt av bl a Monki.

Läs mer på Råd & Röns hemsida

- Dessutom testade Stockholms universtitet 12 olika stavmixrar och 8 av dem läckte klorparaffiner, 5 i höga mängder.

Klorparaffiner drabbar lever, njurar och sköldkörtel och är möjligt cancerframkallande, dessutom farligt för vattenorganismer och är persistenta. De används i skärvätskor inom metallindustrin och som mjukgörare och/eller brandskyddsmedel i plaster.

2012 bekräftade KemI att det finns klorparaffiner i bröstmjölk. Och en nyligen publicerad studie från Tyskland bekräftar att klorparaffiner fanns bland de högsta halterna i fettet i köksfläktarna, så det förekommer en del i våra kök.

Märken som testades och hade halter av klorparaffiner var modellerna:

Matsui (M24HBW09E)
Voltage (HM-918)
OBH Nordica Kitchen Quickmix (6705)
OBH Nordica Kitchen Quickprep 500 (7701)
Braun Multiquick 3 (4162)
Electrolux Ultramix Pro (ESTM6400)
Coline (LW-3318)
Russel Hobbs (18274-56)

Märken som klarade sig utan anmärkning var modellerna:

Bosch (MSM6B100)
OBH Nordica Chili (6707)
OBH Nordica Indigo (6712)
Philips Pro mix HR (1607/08)

Läs mer här, där finns dessutom en länk till hela rapporten.

- Melamin är ett ämne som det ur kemikaliesynpunkt går att hitta försvinnande lite om. Men jag har hittat en artikel från 2013 där Sund.nu skriver att melaminet läcker från tallriken. I studien (Från Taiwan) delade man in testpersonerna i två olika grupper - en som åt varm nudelsoppa från melaminskålar och en som åt varm nudelsoppa från keramiska skålar. Genom urinprov visade det sig att de som åt från melamin-tallrikar hade 6 gånger högre halter melamin i urinen, vilken kopplats ihop med njurskador och ökad risk för cancer. Man bör därför inte servera varm mat eller sura livsmedel på melamin. Det nämns även att formaldehyd påträffats i för höga halter. Läs artikeln här.

- Och sist men inte minst, något högaktuellt. Naturskyddsföreningen vill att vår nya miljöminister Åsa Romson begränsar Bisfenolerna i olika produkter.

NSF skriver att de svenska politikerna just nu utreder hur vi ska få mindre av miljögiftet bisfenol A i oss. Det är ett hormonstörande ämne som kan hittas i bl a konservburkar, kvitton, eller tandpastan som vi lagar barnens tänder med.

Problemet är också att även om Bisfenol A skulle förbjudas finns det många andra Bisfenoler (ett helt alfabet) som kemikalieindustrin kan ersätta med. Två av de mer kända heter Bisfenol S och Bisfenol F, och de har precis plockats upp på en lista över särskilt farliga kemikalier.

Därför har nu NSF startat en namninsamling för att trycka på för ett bra beslut i januari. Skriv under och gör skillnad här!

Kemikalier i elektronik!

Grenpeace kom nyligen ut med en rapport som heter ”Green Gadgets – designing the future”, i vilken de tittar på elektronikmarknaden och jämför hur företagen förbättrat miljö- och kemikalietänket sedan 2006. De har bl a undersökt hur företagen arbetar med att få bort giftiga kemikalier, minska energiavtryck och bygga hållbara leverantörskedjor. Greenpeace har granskat 16 olika märken (Acer, Apple, Dell, HCL, HP, Lenovo, LGE, Nokia, Panasonic, Philips, RIM, Samsung, Sharp, Sony, Toshiba, Wipro) och utslaget var en hel del ris men även lite ros.

I plasterna som används i elektronik kan flamskyddsmedel, mjukgörare och andra kemikalier vara tillsatta. En del elektronik innehåller även andra giftiga substanser som bly, kvicksilver, kadmium, arsenik, selen och sexvärt krom. Även i batterier kan det förekomma bly, kvicksilver och kadmium.

När det kommer till mobiler är resultaten ganska positiva, mobilföretagen har nu lyckats rensa halva marknaden från PVC och bromerande flamskydd. Apple har lyckats ännu lite bättre och rensat alla sina produkter, inklusive tillbehör och sladdar, från de värsta kemikalierna.

När det kommer till datorer är Apple det enda märket utan PVC och flamskyddsmedel.

När det kommer till TV-apparater är det betydligt mer nedslående. Philips Econova LED-TV, släppt 2010 är idag den enda TV:n på marknaden, som är utan flamskydd och PVC.

Nedan kommer en tabell, lånad från Greenpeace som ger en bra indikation på hur långt företagen kommit:

Utifrån deras rapport borde då Apples produkter vara de bästa ur kemikalieperspektiv. Men glöm aldrig att lufta vid nyinköpta produkter, fortsätt gärna några veckor generellt och lite extra vid användning. Dessutom, den bästa elektronikprodukten ur miljöperspektiv är den som aldrig tillverkas, försök därför använda era produkter så länge som möjligt och när de är uttjänta, ska de lämnas som farligt avfall.

Ni kan läsa hela Greenpeace rapport här!

Kort om kemikalier!

- Det är alltid glädjande när man hittar en blogg som vurmar för samma sak som en själv, nämligen att informera om det kemikaliesamhälle vi lever i. Därför vill jag rekommendera er att gå in på Kemikaliepappan och läsa lite, inte minst om de senaste inläggen om kemikalier i bilar och bilbarnstolar. Jag är också extra glad över att det är en pappa som bloggar, annars är den kvinnliga dominansen stor när det kommer till kemikalieoro.

- Hos Barn och kemikalier skrivs det om en föreläsning gjord av Ethel Forsberg, som var generaldirektör hos Kemikalieinspektionen mellan 2001-2010. Jag har tidigare tipsat om hennes bok "Makt, plast, gift och våra barn", som är mycket bra! En intervju kan ni dessutom se här! (tillgänglig fram till 16 okt)

Jag vill också hjälpa till att sprida kemikalieupproret, där samma bloggare skapat en poster man kan printa ut här & sätta upp/dela ut. Gör en aktiv insats!

- I början på september bjöd miljöminister Lena Ek och Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier in till ett seminarium för att diskutera frågan ”hur skapar vi ett giftfritt mode” . Fokus var på hur man kan återvinna mer kläder och hur man minskar kemikalierna i kläder. Ministern uppmanade både branschfolk och intresseorganisationer att vara med och bidra till återvinning av textilier och att ställa krav på textilproducenterna så att de inte använder farliga kemikalier i sin produktion. Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste decenniet så frågan är definitivt högaktuell.

- Inte minst sedan KemI gjorde en analys av hudnära plagg i juni och det visade sig att dryga 30% av plaggen innehöll nonylfenoletoxilat. De plagg från de större klädbutikskedjorna på den svenska marknaden som testades innehöll inget nonylfenoletoxilat, som har misstänkt hormonstörande egenskaper. Användning av nonylfenol och nonylfenoletoxilater inom EU är förbjudet, men inte i importerade kläder.

- Efter stor påtryckning från bl a Danmark har nu EU-kommissionen beslutat att pålägga industrin krav på att testa kemikalier om de är hormonstörande eller kan skada hjärnans utveckling. Detta gäller kemikalier och blir framöver obligatoriskt för kemikalier som produceras mer än 100 ton/år. Den nya regeln förväntas träda i kraft i början på 2015.

- Däremot hävs Danmarks förbud gällande ftalater. Deras förbud var tänkt att starta 2015 men upphävs nu, efter påtryckning från EU.

ROHS-direktivet, vad är det?

Ibland när man läser om kemikalier nämns något som heter RoHS-direktivet. Men vad är det egentligen?

Jo, RoHS betyder "restriction of hazardous substances" och började gälla 2006. Den syftar på att minska riskerna för människors hälsa och för miljön (inte minst vid avfallshantering) genom att ersätta kemikalierna:

- kvicksilver
- kadmium
- bly
- sexvärt krom
- flamskyddsmedlen PBB och PBDE

i elektrisk och elektronisk utrustning med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik. Den maximala koncentrationen av respektive ämne är 1 ‰ av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,1 ‰. Koncentrationen beräknas på varje enskild komponent i produkten för sig.

En annan tanke med direktivet var också att förbättra materialåtervinningen och göra den mer hållbar.

Från januari 2013 ersattes RoHs-direktivet med RoHS2 som hade ett par nya punkter. Detta för att
det rått osäkerhet om vilka produkter som omfattades av RoHS-direktivet samt att kraven har tolkats olika av länderna, speciellt när det gäller vilka produkter som omfattas.

Enligt Kemikalieinspektionens hemsida är de nya punkterna bl a:

- att det kommer omfatta fler produktgrupper. Från 2019 kommer RoHS-direktivet att omfatta all elektrisk och elektronisk utrustning, om den inte klart uttalat är undantagen.

- att nya kriterier har införts för undantag. Undantagen är nu tidsbegränsade till max fem respektive sju år, beroende på kategori.

- att från 2013 används CE-märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS. De krav som CE-märkningen ställer på företagen gäller nu även RoHS.

Däremot förbjuds inga nya ämnen och gränsvärdena är detsamma som i det ursprungliga RoHS-direktivet.

Allt du inte vill veta om plast!

I förrgår släppte Naturskyddsföreningen sin stora rapport om plast! Det finns många fördelar med plast men även mycket tråkiga nackdelar:

- Plast är gjord av icke förnybar råvara (petroleum)

- Plast utsöndrar farliga kemikalier som tas upp i kroppen

- Plast är svårt att bryta ner och skräpar ner hela vår planet, inte minst haven

- Plast har ej lång hållbarhet när det gäller köksprodukter, leksaker mm

- Plast kan genom sina kemikalier orsaka större risk för hormonstörningar, cancer, fetma, diabetes, astma och olika allergier

Där står också om de värsta ämnen vi vet idag:

- Ftalater
- Bisfenoler
- Bromerade flamskyddsmedel
- Högfluorerade ämnen

Samt de mest problematiska plasterna:

•Akrylnitril-butadien-styren (ABS)
•Akrylnitrilbutadiengummi
•Aminplaster och aminhartser (t.ex. melamin, UF-plast och MF-plast)
•Butylgummi
•Epoxiplaster och epoxihartser (t.ex. DGEBA med BPA som en monomer)
•Fenolplaster och fenolhartser
•Fluorerad etenplast (FEP)
•Fluoropolymergummin
•Nitrilgummi
•Omättad polyester – om styren används
•Polykarbonat (PC)
•Polyeter eterketon (PEEK)
•Polypropenkarbonat (PPC)
•Polystyren (PS)
•Polytetrafluoreten (PTFE)
• Polyuretan (PUR)
•Polyvinylklorid (PVC)

Du hittar en sammanfattning samt länk till hela rapporten här!

Danskarna tuffar på!

När det kommer till miljö & kemikalier ligger Danmark i framkant. De köper till exempel dubbelt så mycket ekologisk mat som svenskarna, de har hårdare kemikalielagstiftning och de har Samsö, ön som är koldioxidneutral. Nu har danskarna valt att göra en ännu större satsning.

Miljöstyrelsen publicerade i mars nyheten att danskarna satsar 185 miljoner danska kronor de närmsta fyra åren för att göra danskarnas vardag kemikaliefri. Detta ska göras bl a genom:

- Att skapa ett kemikalieforum med aktörer från industri, myndigheter och andra intressenter, för att skapa samarbeten och en bättre dialog.

- Internationell fokus, man vill samarbeta med fler länder för att kunna ersätta farliga kemikalier snabbare.

- Man sätter fokus på förbrukningsprodukter, inte minst till barn och ska kontrollera de produkterna hårdare.

För mer information, läs vidare på kemikalieindsatsen!

Nu hoppas vi bara att Sverige hänger på!

En favorit i repris: Kemikalieindustrins jättar!

Denna text har jag lagt ut redan innan men den tål att upprepas. Hur ser kemikalieindustrin ut egentligen?

Den är faktiskt enormt snabbväxande, inte minst i Asien. Kemikalieindustrin är idag den största ekonomin med 10 % av den totala världsekonomin.

Kemikalieindustrin har även en enorm lobbyverksamhet, minst i klass med de ökända cigarettföretagens. Industrin sitter inne med enorma summor pengar, vilket är ett oerhört effektivt maktvapen. När REACH (EU:s kemikalielagstiftning) skulle läggas fram satte kemikalielobbyn igång en massiv kampanj.

CEFIC, den europeiska kemiindustrins bransch- och lobbyorganisation, gick i spetsen, med seminarier, workshops, möten, frukostar, luncher, middagar, brev, mail, telefonsamtal, fabriksbesök och pressreleaser, berättar Inger Schörling, medlem i Europaparlamentet. På möten satt lobbyister på första bänk och hånlog mot sina motståndare. De skrattade, kommenterade högt, lämnade salen under pågående möte - all härskarteknik som fanns att tillgå. CEFIC skrämde folk med massarbetslöshet, ekonominedgång, de förespråkade en frivillig övergång till mindre farliga kemikalier, de nedvärderade underlaget till lagförslaget och forskningen som varnade för kemikaliers hälsohot och så vidare. Inger Schörling benämndes som en av de "Svenska häxorna" av tysk press, ett av kemiindustrins största tillberkningsländer.

När REACH väl genomfördes hade de fått igenom många försvagningar. Den värsta av alla var att försiktighetsprincipen inte skulle tillämpas.

Kemiindustrin slipper därmed bevisa att en kemikalie är farlig innan den släpps på marknaden. Det åligger istället fortfarande forskare och myndigheter, vilket kräver år av undersökningar och hög bevisbörda. Idag finns endast 150 av 100 000 ämnen på REACH:S lista över farliga kemikalier. Och det tillkommer ett drygt 50-tal/år.

Idag är kemikalieindustrin den största ekonomin med 10 % av den totala världsekonomin. Ett par jättar dominerar, även om Asien är på stark frammarsch. Lite fakta om några av de största företagen idag följer här.

USA:

Dow Chemical: Finns i 175 länder och har över 50 000 anställda. Omsättning 2011 var 59 miljarder dollar. Deras motto är: "Att lidelsefullt förnya det som är väsentligt för mänskliga framsteg genom att erbjuda hållbara lösningar till våra kunder". Tillverkar jordbrukskemikalier, olika plaster och kemikalier. Dow Chemical var leverantör av napalm till USA:s krigföring under Vietnamkriget och låg också bakom det avlövningsmedel som kallas Agent orange, som orsakade enorma skador inte minst på ofödda barn när gravida kvinnor fick i sig det. Företaget producerade även bekämpningsmedlet 1,2-Dibromo-3-kloropropan, som orsakar sterilitet.

Du Pont: Världens största kemikalieföretag 2011 med 70 000 anställda och en omsättning på 39 miljarder dollar. DuPont är världens mest framgångsrika företag inom syntetiska material och har bland annat utvecklat produkterna/varumärkena lycra, spandex, teflon, kevlar, neopren, freon och nylon (polyamid). Befolkningen nära deras fabrik är svårt sjuka och det uppdagades att de, sedan 60-talet, släppt ut kemiska ämnen i dricksvattnet. Detta ledde till en stor rättegång där de dömdes till skadestånd på 350 miljoner dollar, vilket motsvarade 10% av deras nettovinst det året.

ExxonMobil: Världens största petroleumtillverkare med 82 000 anställda och en omsättning 2011 på 486 miljarder dollar. Är mest känd för det stora oljeutsläppet i Alaska 1989 där 35.000 ton olja läckte ut och hundratusentals sjöfåglar och andra arter dog. För att reparera samtliga skador krävs nästan 5 miljarder euro, men i de rättsliga instanserna har skadeståndet sänkts till 2,5 miljarder dollar, vilket ExxonMobil drog in i vinst på två dagar. I Kamerun har flera floder och vattendrag har förorenats och människor drabbats av hälsoproblem då gas utvunnits av bolaget ExxonMobil.

Great Lake Chemicals: USA:s största tillverkare av bromerande flamskyddsmedel. Idag ingår Great Lake chemicals i Chemtura corporation som har 4500 anställda och en omsättning på 3 miljarder dollar 2011. Från början ingick flamskyddsmedel i blyad bensin men när den förbjöds var de tvungna att komma på ett nytt användningsområde. Först lanserades det som bekämpningsmedel men totalförbjöds snabbt efter att ha förgiftat grundvattnet i flera delstater. Då lanserade man det som flamskyddsmedel istället. Trots att de första hälsolarmen kom redan på 70-talet är de bromerande flamskyddsmedlen en av de kemikaler som är vanligast förekommande i damm, blod och bröstmjölk. Ett fåtal är förbjudna medan drygt 70 stycken fortfarande är tillåtna.

Europa:

Bayer: Ett tyskt kemiföretag med huvudsaklig inriktning på läkemedel och trädgårdskemikalier. Antal anställda 110 000 och omsättningen 2006 var 27 miljarder euro. Tillverkade senapsgas under 2:a världskriget, som gav brännskador och cancer. Förlorade sina utländska fabriker efter 2:a världskrigets slut. Bayers största framgång är Aspirin och Heroin men de har också blivit mycket kända för sitt stora engangemang inom elit- och breddidrott. Företaget sponsrar Bundesliga-laget Bayer Leverkusen som från början var företagets eget lag.

BASF: En tysk kemikoncern med 104 000 anställda och en omsättning på 51 miljarder euro 2009. Ett av världens ledande tillverkare av färgmedel. Bland färger man tagit fram märks bland annat azofärgämnen som är mycket vanliga i livsmedel och starkt allergiframkallande. Fyra av de värsta förbjöds av Sverige men blev tillåtna igen när vi gick med i EU, vilket starkt kritiserats. Företaget har de senaste åren expanderat i USA och Asien och har gått från kassettband och läkemedel till att fokusera på ren kemikalietillverkning.

Akzo Nobel: Finns i mer än 80 länder och har 55 000 anställda. Omsättningen 2010 var på 14,6 miljarder euro. Tillverkar färg, bland annat under varumärkena Nordsjö och International samt kemikalier, bland annat salter, till exempel JOZO Salt konsumentsalt och råvaror till annan kemisk industri. 2011 skedde två olyckor i Sverige som resulterade i att 46 ton av ämnet etylenoxid (färglös gas som är giftigt och cancerframkallande) rann ut i en fjord och i havet.  De bötlades med 500 000 svenska kronor för oaktsamhet.

INEOS: Har 15 500 anställda och en omsättning 40 miljarder dollar. Tillverkar bland annat klor samt är Europas största PVC-producent. Enligt dem är PVC klimatsmart och de flesta svenska hem har något från Ineos, oftast i rören under diskbänken, i något av golven, i fönsterprofilen eller i kablarna.

Shell: Företaget består av ett antal dotterbolag inom petroleum, naturgas och petrokemisk industri, med ett stort intresse för olika energialternativ. Det är världens näst största petroleumbolag efter ExxonMobil. Har 97 000 anställda och en omsättning 2011 på 470 miljarder dollar.  1996 väckte flera människorättsgrupper åtal mot Shell, ställda till svars för brott mot mänskliga rättigheter i Nigeria. Anklagelserna innefattade summariska avrättningar, brott mot mänskligheten och tortyr. Under 2009 gick Shell med på att betala 15,5 miljoner dollar i en juridisk uppgörelse. Shell har inte accepterat något ansvar över anklagelserna mot dem eller den grova miljöförstöring de bidrar till i Nigeria. Svenska Shell såldes 2010 och är mest känt för sina bensinstationer. Shells svenska raffinaderi ligger i Göteborg, en anläggning som raffinerar cirka 4 miljoner ton råolja per år till gasol, bensin och etanol.

BP: Är världens tredje största petroleumbolag efter ExxonMobil och Shell. Antalet anställda uppgår till 80 000 och omsättningen 2011 var 386 miljarder sollar. 2010 drabbades BP av en stor olycka då en av bolagets inhyrda oljeplattformar exploderade och sjönk i Mexikanska golfen vilket resulterade i ett oljeutsläppet på 65.000 ton. I december samma år stämde den amerikanska staten BP och fyra andra företag för den katastrofala oljeläckan. Tyvärr kandiderar den inte ens på en tio-i-topp-lista över de värsta oljeutsläppen i världen.

Asien:

Mitsubishi Chemicals: Ett japanskt företag 54000 anställda och en omsättning på 270 miljarder dollar. Ingår i Mitsubishi-koncernen.

Formosa Plastics : Okänt antal anställda men enligt en osäker källa är omsättningen är 870 miljarder dollar. Tillverkar plast, främst PVC och är den största tillverkaren av PVC efter Shin-Etsu Chemical. Har även fabriker i bland annat USA. Företaget har orsakat stor skada då deras fabriker exploderat ett flertal gånger och anställda dött samt att de dumpat sitt giftiga material i bland annat Kambodja, där tre städers invånare dog kort efter giftutsläppet. Företaget är högrankad på en lista över de värsta miljöförstörande företagen i världen. På grund av sin internationella status (de flesta länder, däribland Sverige, erkänner inte landets regim) deltar inte Taiwan i några internationella miljööverenskommelser.

Detta var ett mycket litet axplock bland de kemikalieföretag vi har i världen. Bara i Europa finns över 30 000 kemikaliebaserade företag. Har kemikalierna kommit för att stanna? Definitivt. Kan vi människor påverka? Ja, genom bland annat olika frivilligorganisationer och protestlistor. MEN vi bör vara medvetna om att ett så enkelt val som våra pensionsfonder troligen stödjer flertalet av dessa företag. Jag hittade bland annat Formosa både hos till exempel Swedbank och Handelsbanken...

Ett visst mått av uppgivenhet slår en.

Obesprutat.com & Makt, plast, gift & våra barn!

Jag välkomnar en ny bok till samlingen av kritiska röster om kemikalier. Denna gång i form av f d generaldirektören för Kemikalieinspektionen, Ethel Forsberg. Hon har under fem år skrivit en bok där hon gör upp med politikernas naivitet, kemiindustrins mörkläggning och om de skadliga ämnen som – för att använda hennes egna ord – dag och natt marinerar våra kroppar. Under tiden som hon arbetade för KemI belades hon med munkavel men nu är hon redo för boksläpp.

I boken framkommer till exempel att barn är utsatta för kemikaliepåverkan i mycket högre grad än vuxna, genom kroppsvikt, genom att de suger på saker och kryper på golvet. Men all riskbedömning är utformade med utgångspunkt på vuxna. Boken innehåller också en massa råd och checklistor. Läs den gärna, boken är lättläst, intressant och i ett format så att man kan ha den i handväskan.

Jag har även hittat en systerblogg på Obesprutat.com och då jag tycker mycket av informationen är bra information, rekommenderar jag ett besök där. Givetvis kommer många ämnen, som även jag skrivit om, upp, men ju fler perspektiv och röster, desto bättre!