Flamskyddsmedel, var finns det, vad gör det och är det farligt?

Flamskyddsmedel är en grupp av kemikalier som man tillsätter i brandfarliga produkter för att göra materialet svårantändligt. Du finner dem till exempel i:

- textilier
- plaster
- värmeisolering i byggnader
- elektronikprodukter som exempelvis mobiltelefoner och datorer
- kretskort
- skummadrasser (de från 80-talet är värst)
- produkter av polyester
- skyddskläder
- gummikablar
- fordonsinredningar i tåg, flyg, bilar mm
- möbler (stoppning mm)
- de finns även i mat då de spridit sig i miljön, bland annat hav och sjöar. Fisk, kött- & mjölkprodukter har i undersökningar haft mätbara halter och fisk nämns som en av de värsta produkterna när det kommer till bromerande flamskyddsmedel.


Flamskyddsmedel ska ge skydd under produktens hela livslängd, därför bryts det inte ner utan är beständigt. Dock släpper det från produkten och sprids, via luftburna partiklar, ut i miljön, i ditt hem osv.

Det finns flera 100 olika flamskyddsmedel som till exempel metallföreningar, fosfor- och kväveföreningar samt organiska. Det finns idag ingen helhetsbild över vilka flamskyddsmedel som används, eller i vilka varor de finns.

De man pratar mest om är de bromerande flamskyddsmedlen som alla innehåller grundämnet Brom. De utgör drygt 20% den svenska marknaden. Det finns ungefär 70 stycken varav tiotalet används frekvent. Bland dessa kan nämnas PBDE (polybromerade difenyletrar), HBCD(hexabromcyklododekan), TBBPA (tetrabrombisfenol A) samt PBB (polybromerade bifenyler).

De bromerande flamskyddsmedlen är organiska och fettlösliga vilket gör att människor och djur tar upp dem i kroppen. Eftersom de har många likheter med PCB, anses de särskilt allvarliga. De kan,  enligt forskarna, öka risken för skador hos ofödda barn, de har kopplats ihop med sämre inlärningsförmåga, sköldkörtelstörningar, beteendestörningar, negativ påverkan på nervsystemets utveckling samt ge hormonstörande effekter och cancer.

Åke Bergman, professor inom kemikalier har forskat i frågan sedan 1980-talet, då man hittade bromerande flamskyddsmedel i fisk i Halland. Han menar att vi vet mycket lite om flera av de flamskyddsmedel som används frekvent och även de som ersätter de förbjudna.  Han, tillsammans med 140 andra forskare från 22 länder, har uppmanat till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel.

– Det tråkiga är att när man väl har lyckats få bort ett skadligt ämne så hoppar industrin bara vidare till nästa med samma egenskaper, säger Åke. I praktiken gör industrin bara små justeringar av ämnen som alla har lika negativa egenskaper.

Det är inte heller fastställt att flamskyddsmedlen verkligen minskar riskerna med bränder, vilket är tillverkarnas skäl till att de används. Många menar att om man istället minskat förekomsten av brandfarliga material i hemmet, hade man uppnått samma säkerhet vid brand.

En norsk undersökning testade både barn och vuxna under åren 1977-1999. Forskarna hittade då åtta olika bromerade flamskyddsmedel i blodet. Halterna av bromerande ämnen i bröstmjölken steg också drastiskt och fördubblades vart femte år. Hos barn var halterna av flamskyddsmedel upp till 3,5 gånger högre i åldern 0 - 4 år än hos de vuxna. Hos kvinnor över 25 års ålder var halterna väsentligt lägre, vilket tyder på en överföring under graviditet samt amning.

Efter undersökningen ville den svenska regeringen förbjuda alla bromerande flamskyddsmedel men det gick inte igenom. Men efter att vissa flamskyddsmedel fasats ut samt  att elektronikindustrin i Sverige frivilligt avvecklat ett visst flamskyddsmedel (PBDE) i sina produkter har halterna i te x bröstmjölk sjunkit och är nu nere på 10% av när de låg som högst.

- I USA där industrin inte vidtagit några åtgärder alls kan halterna i människor vara 50 - 100 gånger högre, säger Åke Bergman. Där används även flamskyddsmedel i till exempel amningskuddar och barnvagnar. Befolkningen där har väsentligt högre halter i sig än i Europa.

Bromerande flamskyddsmedel finns idag över hela vårt jordklot, från isbjörnarna på Arktis till bröstmjölken, vårt blod och dammråttorna under sängen. Det går inte att undvika flamskyddsmedel men för att minska exponeringen kan du:

- Dammsuga och våttorka golven ofta.
- Välja ekologiska produkter.
- Köp produkter från affärer som har uttalat att de inte har varken bromerade eller klorerade flamskyddsmedel i produkterna som Ikea och deras madrasserna till exempel.
- Fråga i affärerna vilket flamskyddsmedel de använder.
- Vädra ut när du köper ny elektronik.
- Sortera bland barnens gosedjur & ha inte elektronik i deras rum.
- Undvik produkter av polyester.
- Ät inte fet fisk för ofta.

I maj 2013 kom 160 stater överens om att fasa ut HBCD och den fördes upp på Reach:s kandidatlista. Dock valde EU att ha fortsatt användning av HBCD i isoleringsmaterial, vilket resulterade i ett femårligt undantag på vissa villkor. Detta trots att HBCD klassificerats som en ”särskilt farlig kemikalie” som ska fasas ut till 2015, om inte någon producent begär tillstånd om undantag innan april 2014, vilket hittills inte skett.

Summa summarum, skadan är redan skedd och vi har alla idag dessa ämnen i vår kropp. Det är svårt att påvisa om en försiktig konsument gör någon skillnad, men hellre försiktig än förlorad?