Ekobyggportalen, kemikalier och byggmaterial

I dagens hus hittar man fullt av tråkiga kemikalier, i isolering, fönster, väggfärger, golvmaterial, lim, fogmassor, träskyddsmedel, spånplattor osv. Kemikalier som vi sedan tar upp via huden eller andas in. Vem har inte hört om eternit, asbest eller radon? Men det finns mycket annat som kan skada.

Några exempel är formaldehyd (i spånplattor) mjukgörare från plastmattor, konserveringsmedel och biocider från färger och fogmassor samt flamskyddsmedel och lösningsmedel. En annan produkt är de vattenbaserade plastfärgerna. Nu låter ju vattenbaserad ofarlig men när färgen väl torkat kvarstår en plastyta som avger olika kemikalier under längre tid. Tyvärr är dessa oftast miljömärkta vilket gör att folk tror att de är ofarliga.

För att istället välja hälsosammare material finns en uppsjö av tips och information om allt som rör hus, renoveringar & olika produkter. Läs mer här och här!

En favorit i repris: Kemikalieindustrins jättar!

Denna text har jag lagt ut redan innan men den tål att upprepas. Hur ser kemikalieindustrin ut egentligen?

Den är faktiskt enormt snabbväxande, inte minst i Asien. Kemikalieindustrin är idag den största ekonomin med 10 % av den totala världsekonomin.

Kemikalieindustrin har även en enorm lobbyverksamhet, minst i klass med de ökända cigarettföretagens. Industrin sitter inne med enorma summor pengar, vilket är ett oerhört effektivt maktvapen. När REACH (EU:s kemikalielagstiftning) skulle läggas fram satte kemikalielobbyn igång en massiv kampanj.

CEFIC, den europeiska kemiindustrins bransch- och lobbyorganisation, gick i spetsen, med seminarier, workshops, möten, frukostar, luncher, middagar, brev, mail, telefonsamtal, fabriksbesök och pressreleaser, berättar Inger Schörling, medlem i Europaparlamentet. På möten satt lobbyister på första bänk och hånlog mot sina motståndare. De skrattade, kommenterade högt, lämnade salen under pågående möte - all härskarteknik som fanns att tillgå. CEFIC skrämde folk med massarbetslöshet, ekonominedgång, de förespråkade en frivillig övergång till mindre farliga kemikalier, de nedvärderade underlaget till lagförslaget och forskningen som varnade för kemikaliers hälsohot och så vidare. Inger Schörling benämndes som en av de "Svenska häxorna" av tysk press, ett av kemiindustrins största tillberkningsländer.

När REACH väl genomfördes hade de fått igenom många försvagningar. Den värsta av alla var att försiktighetsprincipen inte skulle tillämpas.

Kemiindustrin slipper därmed bevisa att en kemikalie är farlig innan den släpps på marknaden. Det åligger istället fortfarande forskare och myndigheter, vilket kräver år av undersökningar och hög bevisbörda. Idag finns endast 150 av 100 000 ämnen på REACH:S lista över farliga kemikalier. Och det tillkommer ett drygt 50-tal/år.

Idag är kemikalieindustrin den största ekonomin med 10 % av den totala världsekonomin. Ett par jättar dominerar, även om Asien är på stark frammarsch. Lite fakta om några av de största företagen idag följer här.

USA:

Dow Chemical: Finns i 175 länder och har över 50 000 anställda. Omsättning 2011 var 59 miljarder dollar. Deras motto är: "Att lidelsefullt förnya det som är väsentligt för mänskliga framsteg genom att erbjuda hållbara lösningar till våra kunder". Tillverkar jordbrukskemikalier, olika plaster och kemikalier. Dow Chemical var leverantör av napalm till USA:s krigföring under Vietnamkriget och låg också bakom det avlövningsmedel som kallas Agent orange, som orsakade enorma skador inte minst på ofödda barn när gravida kvinnor fick i sig det. Företaget producerade även bekämpningsmedlet 1,2-Dibromo-3-kloropropan, som orsakar sterilitet.

Du Pont: Världens största kemikalieföretag 2011 med 70 000 anställda och en omsättning på 39 miljarder dollar. DuPont är världens mest framgångsrika företag inom syntetiska material och har bland annat utvecklat produkterna/varumärkena lycra, spandex, teflon, kevlar, neopren, freon och nylon (polyamid). Befolkningen nära deras fabrik är svårt sjuka och det uppdagades att de, sedan 60-talet, släppt ut kemiska ämnen i dricksvattnet. Detta ledde till en stor rättegång där de dömdes till skadestånd på 350 miljoner dollar, vilket motsvarade 10% av deras nettovinst det året.

ExxonMobil: Världens största petroleumtillverkare med 82 000 anställda och en omsättning 2011 på 486 miljarder dollar. Är mest känd för det stora oljeutsläppet i Alaska 1989 där 35.000 ton olja läckte ut och hundratusentals sjöfåglar och andra arter dog. För att reparera samtliga skador krävs nästan 5 miljarder euro, men i de rättsliga instanserna har skadeståndet sänkts till 2,5 miljarder dollar, vilket ExxonMobil drog in i vinst på två dagar. I Kamerun har flera floder och vattendrag har förorenats och människor drabbats av hälsoproblem då gas utvunnits av bolaget ExxonMobil.

Great Lake Chemicals: USA:s största tillverkare av bromerande flamskyddsmedel. Idag ingår Great Lake chemicals i Chemtura corporation som har 4500 anställda och en omsättning på 3 miljarder dollar 2011. Från början ingick flamskyddsmedel i blyad bensin men när den förbjöds var de tvungna att komma på ett nytt användningsområde. Först lanserades det som bekämpningsmedel men totalförbjöds snabbt efter att ha förgiftat grundvattnet i flera delstater. Då lanserade man det som flamskyddsmedel istället. Trots att de första hälsolarmen kom redan på 70-talet är de bromerande flamskyddsmedlen en av de kemikaler som är vanligast förekommande i damm, blod och bröstmjölk. Ett fåtal är förbjudna medan drygt 70 stycken fortfarande är tillåtna.

Europa:

Bayer: Ett tyskt kemiföretag med huvudsaklig inriktning på läkemedel och trädgårdskemikalier. Antal anställda 110 000 och omsättningen 2006 var 27 miljarder euro. Tillverkade senapsgas under 2:a världskriget, som gav brännskador och cancer. Förlorade sina utländska fabriker efter 2:a världskrigets slut. Bayers största framgång är Aspirin och Heroin men de har också blivit mycket kända för sitt stora engangemang inom elit- och breddidrott. Företaget sponsrar Bundesliga-laget Bayer Leverkusen som från början var företagets eget lag.

BASF: En tysk kemikoncern med 104 000 anställda och en omsättning på 51 miljarder euro 2009. Ett av världens ledande tillverkare av färgmedel. Bland färger man tagit fram märks bland annat azofärgämnen som är mycket vanliga i livsmedel och starkt allergiframkallande. Fyra av de värsta förbjöds av Sverige men blev tillåtna igen när vi gick med i EU, vilket starkt kritiserats. Företaget har de senaste åren expanderat i USA och Asien och har gått från kassettband och läkemedel till att fokusera på ren kemikalietillverkning.

Akzo Nobel: Finns i mer än 80 länder och har 55 000 anställda. Omsättningen 2010 var på 14,6 miljarder euro. Tillverkar färg, bland annat under varumärkena Nordsjö och International samt kemikalier, bland annat salter, till exempel JOZO Salt konsumentsalt och råvaror till annan kemisk industri. 2011 skedde två olyckor i Sverige som resulterade i att 46 ton av ämnet etylenoxid (färglös gas som är giftigt och cancerframkallande) rann ut i en fjord och i havet.  De bötlades med 500 000 svenska kronor för oaktsamhet.

INEOS: Har 15 500 anställda och en omsättning 40 miljarder dollar. Tillverkar bland annat klor samt är Europas största PVC-producent. Enligt dem är PVC klimatsmart och de flesta svenska hem har något från Ineos, oftast i rören under diskbänken, i något av golven, i fönsterprofilen eller i kablarna.

Shell: Företaget består av ett antal dotterbolag inom petroleum, naturgas och petrokemisk industri, med ett stort intresse för olika energialternativ. Det är världens näst största petroleumbolag efter ExxonMobil. Har 97 000 anställda och en omsättning 2011 på 470 miljarder dollar.  1996 väckte flera människorättsgrupper åtal mot Shell, ställda till svars för brott mot mänskliga rättigheter i Nigeria. Anklagelserna innefattade summariska avrättningar, brott mot mänskligheten och tortyr. Under 2009 gick Shell med på att betala 15,5 miljoner dollar i en juridisk uppgörelse. Shell har inte accepterat något ansvar över anklagelserna mot dem eller den grova miljöförstöring de bidrar till i Nigeria. Svenska Shell såldes 2010 och är mest känt för sina bensinstationer. Shells svenska raffinaderi ligger i Göteborg, en anläggning som raffinerar cirka 4 miljoner ton råolja per år till gasol, bensin och etanol.

BP: Är världens tredje största petroleumbolag efter ExxonMobil och Shell. Antalet anställda uppgår till 80 000 och omsättningen 2011 var 386 miljarder sollar. 2010 drabbades BP av en stor olycka då en av bolagets inhyrda oljeplattformar exploderade och sjönk i Mexikanska golfen vilket resulterade i ett oljeutsläppet på 65.000 ton. I december samma år stämde den amerikanska staten BP och fyra andra företag för den katastrofala oljeläckan. Tyvärr kandiderar den inte ens på en tio-i-topp-lista över de värsta oljeutsläppen i världen.

Asien:

Mitsubishi Chemicals: Ett japanskt företag 54000 anställda och en omsättning på 270 miljarder dollar. Ingår i Mitsubishi-koncernen.

Formosa Plastics : Okänt antal anställda men enligt en osäker källa är omsättningen är 870 miljarder dollar. Tillverkar plast, främst PVC och är den största tillverkaren av PVC efter Shin-Etsu Chemical. Har även fabriker i bland annat USA. Företaget har orsakat stor skada då deras fabriker exploderat ett flertal gånger och anställda dött samt att de dumpat sitt giftiga material i bland annat Kambodja, där tre städers invånare dog kort efter giftutsläppet. Företaget är högrankad på en lista över de värsta miljöförstörande företagen i världen. På grund av sin internationella status (de flesta länder, däribland Sverige, erkänner inte landets regim) deltar inte Taiwan i några internationella miljööverenskommelser.

Detta var ett mycket litet axplock bland de kemikalieföretag vi har i världen. Bara i Europa finns över 30 000 kemikaliebaserade företag. Har kemikalierna kommit för att stanna? Definitivt. Kan vi människor påverka? Ja, genom bland annat olika frivilligorganisationer och protestlistor. MEN vi bör vara medvetna om att ett så enkelt val som våra pensionsfonder troligen stödjer flertalet av dessa företag. Jag hittade bland annat Formosa både hos till exempel Swedbank och Handelsbanken...

Ett visst mått av uppgivenhet slår en.

Flamskyddsmedel, var finns det, vad gör det och är det farligt?

Flamskyddsmedel är en grupp av kemikalier som man tillsätter i brandfarliga produkter för att göra materialet svårantändligt. Du finner dem till exempel i:

- textilier
- plaster
- värmeisolering i byggnader
- elektronikprodukter som exempelvis mobiltelefoner och datorer
- kretskort
- skummadrasser (de från 80-talet är värst)
- produkter av polyester
- skyddskläder
- gummikablar
- fordonsinredningar i tåg, flyg, bilar mm
- möbler (stoppning mm)
- de finns även i mat då de spridit sig i miljön, bland annat hav och sjöar. Fisk, kött- & mjölkprodukter har i undersökningar haft mätbara halter och fisk nämns som en av de värsta produkterna när det kommer till bromerande flamskyddsmedel.


Flamskyddsmedel ska ge skydd under produktens hela livslängd, därför bryts det inte ner utan är beständigt. Dock släpper det från produkten och sprids, via luftburna partiklar, ut i miljön, i ditt hem osv.

Det finns flera 100 olika flamskyddsmedel som till exempel metallföreningar, fosfor- och kväveföreningar samt organiska. Det finns idag ingen helhetsbild över vilka flamskyddsmedel som används, eller i vilka varor de finns.

De man pratar mest om är de bromerande flamskyddsmedlen som alla innehåller grundämnet Brom. De utgör drygt 20% den svenska marknaden. Det finns ungefär 70 stycken varav tiotalet används frekvent. Bland dessa kan nämnas PBDE (polybromerade difenyletrar), HBCD(hexabromcyklododekan), TBBPA (tetrabrombisfenol A) samt PBB (polybromerade bifenyler).

De bromerande flamskyddsmedlen är organiska och fettlösliga vilket gör att människor och djur tar upp dem i kroppen. Eftersom de har många likheter med PCB, anses de särskilt allvarliga. De kan,  enligt forskarna, öka risken för skador hos ofödda barn, de har kopplats ihop med sämre inlärningsförmåga, sköldkörtelstörningar, beteendestörningar, negativ påverkan på nervsystemets utveckling samt ge hormonstörande effekter och cancer.

Åke Bergman, professor inom kemikalier har forskat i frågan sedan 1980-talet, då man hittade bromerande flamskyddsmedel i fisk i Halland. Han menar att vi vet mycket lite om flera av de flamskyddsmedel som används frekvent och även de som ersätter de förbjudna.  Han, tillsammans med 140 andra forskare från 22 länder, har uppmanat till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel.

– Det tråkiga är att när man väl har lyckats få bort ett skadligt ämne så hoppar industrin bara vidare till nästa med samma egenskaper, säger Åke. I praktiken gör industrin bara små justeringar av ämnen som alla har lika negativa egenskaper.

Det är inte heller fastställt att flamskyddsmedlen verkligen minskar riskerna med bränder, vilket är tillverkarnas skäl till att de används. Många menar att om man istället minskat förekomsten av brandfarliga material i hemmet, hade man uppnått samma säkerhet vid brand.

En norsk undersökning testade både barn och vuxna under åren 1977-1999. Forskarna hittade då åtta olika bromerade flamskyddsmedel i blodet. Halterna av bromerande ämnen i bröstmjölken steg också drastiskt och fördubblades vart femte år. Hos barn var halterna av flamskyddsmedel upp till 3,5 gånger högre i åldern 0 - 4 år än hos de vuxna. Hos kvinnor över 25 års ålder var halterna väsentligt lägre, vilket tyder på en överföring under graviditet samt amning.

Efter undersökningen ville den svenska regeringen förbjuda alla bromerande flamskyddsmedel men det gick inte igenom. Men efter att vissa flamskyddsmedel fasats ut samt  att elektronikindustrin i Sverige frivilligt avvecklat ett visst flamskyddsmedel (PBDE) i sina produkter har halterna i te x bröstmjölk sjunkit och är nu nere på 10% av när de låg som högst.

- I USA där industrin inte vidtagit några åtgärder alls kan halterna i människor vara 50 - 100 gånger högre, säger Åke Bergman. Där används även flamskyddsmedel i till exempel amningskuddar och barnvagnar. Befolkningen där har väsentligt högre halter i sig än i Europa.

Bromerande flamskyddsmedel finns idag över hela vårt jordklot, från isbjörnarna på Arktis till bröstmjölken, vårt blod och dammråttorna under sängen. Det går inte att undvika flamskyddsmedel men för att minska exponeringen kan du:

- Dammsuga och våttorka golven ofta.
- Välja ekologiska produkter.
- Köp produkter från affärer som har uttalat att de inte har varken bromerade eller klorerade flamskyddsmedel i produkterna som Ikea och deras madrasserna till exempel.
- Fråga i affärerna vilket flamskyddsmedel de använder.
- Vädra ut när du köper ny elektronik.
- Sortera bland barnens gosedjur & ha inte elektronik i deras rum.
- Undvik produkter av polyester.
- Ät inte fet fisk för ofta.

I maj 2013 kom 160 stater överens om att fasa ut HBCD och den fördes upp på Reach:s kandidatlista. Dock valde EU att ha fortsatt användning av HBCD i isoleringsmaterial, vilket resulterade i ett femårligt undantag på vissa villkor. Detta trots att HBCD klassificerats som en ”särskilt farlig kemikalie” som ska fasas ut till 2015, om inte någon producent begär tillstånd om undantag innan april 2014, vilket hittills inte skett.

Summa summarum, skadan är redan skedd och vi har alla idag dessa ämnen i vår kropp. Det är svårt att påvisa om en försiktig konsument gör någon skillnad, men hellre försiktig än förlorad?

Obesprutat.com & Makt, plast, gift & våra barn!

Jag välkomnar en ny bok till samlingen av kritiska röster om kemikalier. Denna gång i form av f d generaldirektören för Kemikalieinspektionen, Ethel Forsberg. Hon har under fem år skrivit en bok där hon gör upp med politikernas naivitet, kemiindustrins mörkläggning och om de skadliga ämnen som – för att använda hennes egna ord – dag och natt marinerar våra kroppar. Under tiden som hon arbetade för KemI belades hon med munkavel men nu är hon redo för boksläpp.

I boken framkommer till exempel att barn är utsatta för kemikaliepåverkan i mycket högre grad än vuxna, genom kroppsvikt, genom att de suger på saker och kryper på golvet. Men all riskbedömning är utformade med utgångspunkt på vuxna. Boken innehåller också en massa råd och checklistor. Läs den gärna, boken är lättläst, intressant och i ett format så att man kan ha den i handväskan.

Jag har även hittat en systerblogg på Obesprutat.com och då jag tycker mycket av informationen är bra information, rekommenderar jag ett besök där. Givetvis kommer många ämnen, som även jag skrivit om, upp, men ju fler perspektiv och röster, desto bättre!

Ny kontroll av perfluorerade ämnen i dricksvatten!

Efter de alarmerande nyheterna om att det finns höga halter av perfluorerade alkylsyror (PFAA) i flera vattentäkter i Sverige har Livsmedelsverket nu tagit fram ett åtgärdspaket. Det består av följande delar:

1. Om dricksvattnet innehåller mer än 90 nanogram PFAA per liter vatten uppmanas dricksvattenproducenterna att snarast vidta åtgärder för att sänka halten i dricksvattnet. Detta gäller även hushåll som har egen brunn.
 
2. Om dricksvattnet innehåller mer än 900 nanogram PFAA per liter vatten bör kvinnor som planerar bli gravida, är gravida eller ammar, samt spädbarn som får modersmjölksersättning, undvika att dricka vattnet, eller äta mat som tillagats med vattnet, tills halterna har sänkts. Gränserna är satta för att skydda foster och spädbarn, eftersom de är mest känsliga.

3. Den 1 april ska samtliga kommuner ha rapporterat sina resultat till Livsmedelverket. 

Det har hittills hittats perfluorerade alkylsyror i dricksvattnet i Kallinge (Ronneby), Uppsala, Botkyrka och Bredared (Borås). På dessa orter har de förorenade dricksvattentäkterna stängts.  

Man tror att förgiftningen beror på det brandskum som använts på brandövningsplatser från 1980-talet fram till 2000-talet.

Livsmedelsverkets generaldirektör Stig Orustfjord säger sig vara väldigt bekymrad. Han klassar detta som ett värre larm än bekämpningsmedel i maten, i klass med dioxin.

Höga halter av perfluorerade alkylsyror kan ge leverskador, påverka immunförsvaret, fettmetabolismen och reproduktionsförmågan.
  

Det finns idag inga lagstadgade gränsvärden för perfluorerade ämnen (PFAA) i dricksvatten.
 

Äntligen ett kemikalieuppror!

Det slår en att ju fler som är pålästa, desto större konsumentmakt kan man utöva, göra sina röster hörda och hoppas på förändring. Därför startade jag denna bloggen bland annat. Men det slår också en att vissa kemikalier, som bevisats farliga redan på 90-talet, fortfarande tillverkas, finns i många varor och sprids i våra hem. Det går helt enkelt för långsamt.

Därför tycker jag om när handlingskraftiga människor sätter igång lite "jävlar anamma-projekt" & här nedan kommer ett!

På bloggen "Kemikalier i barns vardag" skriver forskarna Linda & Malin så här:

"Det får vara nog. Nu är det dags att vi faktiskt gör våra röster hörda. Vi vill inte utsättas för alla dessa kemikalier utan att själva kunna bestämma över det eller ej. Vi vill kräva en starkare lagstiftning och en giftfri miljö för inte bara våra barn utan alla barn.

Vi har startat ett kemikalieuppror! Vi vill visa politiker att det är många som vill att lagstiftningen skärps och att barnen (och alla andra) skyddas. Namninsamlingen Kemikalieupproret har startats!"

Strålande idé och givetvis har jag skrivit under! Gör det du med! Och dela gärna på Facebook, Twitter mm. Ju fler desto bättre!

Länken hittar du här:

www.skrivunder.com/kemikalieupproret

Kemikalieinspektionen fortsätter fokusera på barn!

I januari meddelade Kemikalieinspektionen att de fortsätter fokusera på de mål som sattes upp för ett år sedan i Handlingsplan för en giftfri vardag. Man har listat de tre viktigaste punkterna och mycket handlar om våra barn:

1. Farliga ämnen i varor är ett växande problem.
2. Våra livsmedel och dricksvattnet behöver skyddas bättre.
3. Barn och unga är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier

Bland annat har man sett att 12% av hemelektronikvarorna och 15% av leksakerna inte uppfyller gällande lagstiftning, trots få regler.

Man har också hittat dricksvattentäkter i några svenska kommuner som är förorenade av högfluorerade ämnen. Kommunerna ska nu undersöka hur illa det är.

Kemikalieinspektionen har också föreslagit en speciell kemikalieskatt samt bett Miljöstyrningsrådet skriva en rapport ”Giftfri förskola – Leka, äta, sova”. som kommer att ligga till grund för riktlinjer som förskolor kan använda sig av. Det för att kunna ställa miljökrav vid upphandling av exempelvis sovutrustning och leksaker.

För att kunna läsa hela deras rapport, följ länken här!

Bin & humlor - massdöd, vad orsakar det?

Olika studier har undersökt varför bin och humlor minskar. Man har hittat orsaker som för hård avling, olika kvalstersjukdomar, antibiotikaresistens, för få ytor med mångfald av pollineringsvänliga blommor då jordbruket odlar för ensidigt mm. Men man har även diskuterat bekämpningsmedel och då främst neonikotinoider som bekämpar insekter. Det har funnits sedan början av 90-talet men EU har nu förbjudit preparatet i två år och vill titta på vilken medlet orsakar.

I en studie utsatte man, under två veckor, humlor med en låg dos av bekämpningsmedel. De kolonier som utsatts för låga eller höga doser bekämpningsmedel ökade 8-12% mindre i vikt än de som inte utsatts för bekämpningsmedel. Man fann också att antalet drottningar var många gånger lägre i de kolonier som utsatts för bekämpningsmedel, endast 2.0 och 1.4 i medel per koloni mot 13.72 i kontroll-kolonierna. Följderna blir allvarliga för humlorna eftersom det endast är drottningarna som övervintrar och startar upp nya kolonier året därpå.

En annan studie, från 2012, har nu visat att bin, som utsatts för låga doser av bekämpningsmedel, dels lättare fick sjukdomar, dels tappade förmågan att orientera sig och löpte mellan två till tre gånger större risk att dö medan de var utanför bikupan, jämfört med kontrollbin som inte utsatts för giftet. Forskarna tror att det hänger samman med att preparaten är framtagna för att angripa insekters nervsystem. Med hjälp av studien räknade de ut att bisamhällen inte kunde hållas vid liv, efter det större bortfallet av antal bin.

Under vintern 2012-2013 dog 23% av alla bisamhällen i Sverige. En naturlig vinterdöd för bin är drygt 5%.

Bidöden kan ge allvarliga konsekvenser för Europas livsmedelsproduktion, eftersom de flesta grödor och växter pollineras av bin. Drygt 76 % av livsmedelsproduktionen och 84 % av växtarterna inom EU är beroende av bin.  Bin pollinerar dessutom de flesta typer av djurfoder, och utan dem skulle bönderna behöva utfordra sina djur med mycket dyrare foder, som spannmål.

Under de senaste åren har antalet bin i Europa minskat med drygt 10 % varje år, enligt en studie från EU:s livsmedelsmyndighet (Efsa). I vissa europeiska regioner är dödligheten hela 80 procent.

Luxemburg, Italien och Storbritannien har alla haft mellan 30 och 50 procents bidödlighet på senare år.

Vi får hoppas på en snar förändring!

Kemikalier i skönhetsprodukter: ftalater!

Många kemikalier ställer till skada i våra skönhetsprodukter och en av de tråkigare är ftalater.

Ftalater används bland annat för att hålla huden mjuk, få parfymdoft att vara längre och förhindra att nagellack torkar ut. De är vanligt förekommande i tvål, parfymer, deodoranter, hårspray, lotions och nagellack. Det skrämmande är att ftalater väldigt sällan uppges i innehållsförteckningen, den s k INCI-listan. Men om din produkt innehåller fragrance/perfume innehåller den sannolikt även ftalater.

Ftalater är känt för att störa de endokrina och hormonella systemen i kroppen samt öka risken för att drabbas av diabetes. Studier har tidigare visat att kvinnor har betydligt högre koncentrationer av vissa ftalater i urinen jämfört med män, vilket troligen har ett samband med antal skönhetsprodukter kvinnor använder. Detta är extra illa för kvinnor i fertil ålder, då man använder mycket produkter samtidigt som man är gravid/försöker skaffa barn. Ftalater skadar nämligen även fostret man bär i magen.

– Du använder deodoranten på kroppen. Ämnet går in i kroppen och förs via moderkakan över till fostret. Den kommer också till barnet via bröstmjölken. Och ju yngre man är, desto känsligare är man, säger Helena Norin på Naturskyddsföreningen i en intervju 2002.

Ftalaterna bryts ned i kroppen men biprodukten finns kvar. Och vi fyller på hela tiden. Ftalater finns idag i hela vår miljö, mat, leksaker osv.

Till exempel fann en kanadensisk studie 2012 att av 250 skönhetsprodukter, från butikskedjor över hela landet, att dietylftalat fanns i nästan alla testade skönhetsprodukter. Den högsta nivån fanns i parfymer och nagellack samt hårvårdsprodukter.

För att undvika ftalater, köp parfymfria alternativ, använd färre produkter eller satsa på ekologiskt certifierade produkter.

Facebook-tips!

Här kommer några bra tips på Facebook-grupper där man kan få många råd om plastbantning, leva miljövänligare osv.

1. Plastbanta
2. Miljövänligare vardagsliv

Har även hittat två bloggar.

1. Kemikaliedetektiven - författare till boken med samma namn
2. Barn & kemikalier (wordpress) - 2 forskare vid Karlstad universitet

Har ni fler tips, hör gärna av er!

I övrigt vill jag bara berätta att jag nedkom med en liten flicka för en vecka sedan, så är det lite glest mellan inläggen en tid, så vet ni varför. Tidsbrist, inte engagemangsbrist, helt enkelt! :)