Efter att nu ha inventerat två förskolor summerar jag så här.
Båda dessa förskolornas största problem är att en stor del av leksakerna/interiören är så gammal. Då lagstiftningen blivit hårdare i flera omgångar har man missat bättre inköp helt enkelt. Jag gjorde digna listor och punkter i varje rum och sen hade förskolechefen, jag och pedagogistan en bra genomgång av mina punkter. Det finns mycket att åtgärda men förhållandevis stor mängd är ganska enkel att rensa ut. Gamla trasiga leksaker bör ju inte finnas ur säkerhetssynpunkt i vilket fall. Och mycket verkade barnen inte leka med ändå och då behöver man ju inte ersätta dem med nya kostsamma leksaker.
Man bör också vara medveten om att i en inventering får man fler nya frågor än svar, det är mycket saker som man behöver ta reda på material, fråga leverantören eller där man helt enkelt inte kan avgöra materialet och får gå på sunt förnuft osv.
Jag har inte rangordnat min prioriteringslista till förskolan tydligt, för vem avgör vilket som är mest farligt, mest förekommande, mest lekt med? Det skiljer sig åt. Och på vilken avdelning finns sakerna (småbarn eller 6-års), det tycker jag också påverkar. Och så har vi ju pengarna. Lite leksaker är ju betydligt billigare att rensa ut än att byta golv i hela fastigheten.
Detta var vad vi hittade och jag tyckte var viktigt att rensa ut:
- Barbie, Skrållan och My Little Pony från 80-talet i ftalatstinn luktande PVC, de flesta trasiga och gamla. Här tycker jag man ska slänga allt rakt av. Ersätt med ett fåtal nya dockor. My Little Pony och Barbie lekte barnen inte med ändå så det hade jag inte ersatt alls.
- Det fanns också många plastdjur som barnen lekte mycket med, från bl a Schleich. Kostsamt att ersätta allt, så till en start rådde jag dem att rensa ut alla figurer äldre än 2007 samt att rensa ut de med okänd ålder/okänt märke/eller som luktade.
- CD-skivor, DVD-skivor, kassettband, datadisketter, VHS-band och LP-skivor. Det satt som dekor, i mobiler, på väggar, det användes som pyssel och till lek mm. De CD-skivor som användes att lyssna på rådde jag förskolan att ha i slutna lådor där barnen inte kom åt dem. I övrigt rensa ut då de kan innehålla Bisfenol, flamskyddsmedel mm.
- Plast som luktar. Vi hittade olika plastleksaker: badankor, pyssel, tejp, McD-figurer, väskor,bollar mm varav vissa stank ordentligt. Bort med det! I ett skåp hittade vi t ex tre större plasthus, de två från Fischer Price (Little people, från 90-talet) luktade rejält medan det från Toys R Us från 2010 var av hårdare plast och inte luktade. Sådana situationer hamnade man i hela tiden och då tycker jag att man bör rensa ut det som luktar och behålla det sista huset, i avvaktan på ev ersättare i trä.
- Matburkar, barnmatslock, PET-flaskor, konservburkar. Det användes mycket förpackningar som leksaker. En del plaster som är livsmedelsanpassade är ok, andra inte. Konservburkarna bad jag dem ta bort, liksom barnmatslock äldre än 2013, samt Pet-flaskor med vätskor/pärlor i på småbarnsavdelningen. Jag ska ärligt erkänna att det kröp i mig när små barn (1-2 år) gick omkring med pet-flaskor i munnen, med limmad (!) kork och diverse innehåll..!
- Byggmaterial. Här pratar vi gamla slitna frigolitblock, bubbelplast, mattprover, byggrör, plastbitar mm. Rensa ut alltihop.
- Tvätta alla gosedjur och behåll dem som är CE-märkta och hela.
- Elektronik i alla rum var en sak vi också stötte på. Jag bad dem hålla vilorummen fria från elektronik och tills det var gjort, vädra en timme innan barnen skulle vila, varje dag. I övrigt att minska på ej nödvändig elektronik samt hålla dem i skåp när de inte användes.
- Och apropå vilorummen var de flesta madrasser av pvc-fodral med skumgummimadrass, rådde dem att ersätta det med åtminstone öko-texmärkta polyestermadrasser.
- Äldre träleksaker där färgen flagnade. Tyvärr fanns inte så mycket träleksaker men det som fanns kollade vi ca ålder, märke och färg. Brio-tågen var gamla (70-/80-tal) och flagnade färg så bad dem rensa ut och ersätta med nya. Då slipper de dessutom nickel och bly i metalldelarna.
- Pyssel. Märkningen på förpackningarna var ofta väldigt knapphändig. Här var många frågor att ställa till leverantören gällande färger, lim, plastrullar, klistermärken, pärlor mm. En snabbtitt i en av leverantörernas katalog resulterade i utrensning av plastpärlor (av styren), plastband (av pvc) mm.
- Utklädningskläder som biojuterier, handväskor, skärp, gamla mikrofoner mm, där bad jag dem rensa ut det som var av pvc, konstskinn eller metall. Det förekommer t ex mycket problem med nickel och bly i biojuterihandeln. I ett rum hittade vi en leksakscowboyväst i bomull med pvc-coating..!
- Leksaker som inte är leksaker fanns det gott om: lampor, vattenslangar, teflonpannor, inredningstyger, livsmedelsbackar. En del var i ok material, det mesta behövdes rensas.
- Sen hade vi mattor, soffor, bord och stolar. Det mesta var av trä och metall när det kom till stolar och bord, mattorna från Ikea (PVC-fria sedan 90-talet samt har inga bromerande flamskyddsmedel). Någon soffa behövdes byta ut, bl a för att den kom från offentlig upphandling och därför troligen är flamskyddsbehandlad. Det fanns få gardiner, inga förkläden (använde gamla skjortor/t-shirts)
- Slutligen var vi och tittade på tallrikarna, besticken och glasen. De djupa tallrikarna var av melamin, de flata av polykarbonat (Bisfenol), glasen var av okänd plast, liksom tillbringarna, förvaringsburkarna för torrvaror samt matlagningsredskapen. Melamin är inte bra men polykarbonat är betydligt värre. På den okända plasten skulle man kolla med leverantören. Resterande skulle man ta upp med kostchefen. Jag föreslog bambu som ersättning, i synnerhet för de flata tallrikarna.
Detta var vad vi fokuserade på i huvudsak. Det finns mycket mer, men det blir för mycket att skriva. Jag hade förmånen att inventera med två personer med hjärnkoll på leverantörer och mycket av materialet, vilket gör detektivarbetet för dem betydligt enklare. Men deras leverantörer lär ha en hel del att göra den närmsta tiden..! ;)
måndag 27 april 2015
tisdag 7 april 2015
Giftbanta förskolan del 3!
Nu är första inventeringen gjord! Det var mycket intressant att omsätta sin kunskap i praktiken, att se hur verkligheten ser ut. Det som faktiskt chockerade allra mest var hur en förskola byggd i slutet på 70-talet aldrig renoverats. Insidan var alltså ganska sliten på sina ställen.
Det förvånade också att genomsnittsåldern på interiören, leksaker, möbler, madrasser var från 80-talet. Lika mycket som barnen drunknar i leksaker generellt idag, lika tomt var på nyheter här. Bör tilläggas att förskolan ville främja kreativitet framför traditionella leksaker och medvetet höll igen. Men åldern på de leksaker som fanns var ca 30 år gamla och därmed potentiella kemikaliebomber.
Inventeringen tog nästan 5 timmar och då gick vi igenom drygt 1000 kvadrat och 6 avdelningar.
Så vad hittade vi då? Jo:
- skumgummimadrasser med PVC-överdrag
- "Skinn"soffor
- Ytterst få textilier
- Mycket äldre mjukplast i Barbie, pyssel, bollar mm
- Elektronik som tangentbord mm på småbarnsavdelningen
- Byggmaterial som rör, byggplast till borden, plastbackar, frigolit, stolar i plast.
- Pyssel som kassettband, plastlera, klistermärken mm
Jag fyllde i NSF lista och skrev separata noteringar över varje rum, vad som skulle prioriteras eller tittas på. Efter inventeringen hade vi sedan ett möte, där vi gick igenom hela listan och tittade på olika prioriteringar. Därefter ska dessa diskuteras med personalen. Vi hoppas på en bra utrensning!
Det förvånade också att genomsnittsåldern på interiören, leksaker, möbler, madrasser var från 80-talet. Lika mycket som barnen drunknar i leksaker generellt idag, lika tomt var på nyheter här. Bör tilläggas att förskolan ville främja kreativitet framför traditionella leksaker och medvetet höll igen. Men åldern på de leksaker som fanns var ca 30 år gamla och därmed potentiella kemikaliebomber.
Inventeringen tog nästan 5 timmar och då gick vi igenom drygt 1000 kvadrat och 6 avdelningar.
Så vad hittade vi då? Jo:
- skumgummimadrasser med PVC-överdrag
- "Skinn"soffor
- Ytterst få textilier
- Mycket äldre mjukplast i Barbie, pyssel, bollar mm
- Elektronik som tangentbord mm på småbarnsavdelningen
- Byggmaterial som rör, byggplast till borden, plastbackar, frigolit, stolar i plast.
- Pyssel som kassettband, plastlera, klistermärken mm
Jag fyllde i NSF lista och skrev separata noteringar över varje rum, vad som skulle prioriteras eller tittas på. Efter inventeringen hade vi sedan ett möte, där vi gick igenom hela listan och tittade på olika prioriteringar. Därefter ska dessa diskuteras med personalen. Vi hoppas på en bra utrensning!
Barnens saker, hur rensar man?
Först och främst, det finns många olika synsätt på hur mycket man ska rensa ut i barnens omgivning.
Vissa rensar bara ut leksaker i mjukplast, andra låter barnen endast leka med ekologiska leksaker. Inget är mer rätt eller fel än det andra, man får utgå från sin egen situation, ekonomi, ålder på barnen och på vad som känns bra för samvetet.
Personligen tänker jag så här:
- Hur ofta används saken? Som exempel har jag kvar saftmuggarna med lock i plast, samt melamintallrikarna som vi har på stranden 5 ggr/år men endast bambu/porslin att äta på/dricka ur som används varje dag här hemma.
- Hur nära kommer mina barn produkten? Våtservetter, shampoo, madrasser och kläder känns viktigare än regnskyddet på vagnen. Inomhusmiljön är mer prioriterad än utomhusmiljön då vi tillbringar 90% inomhus osv.
- Är det ekonomiskt försvarsbart att byta? Har vi råd? En fråga som är ack så viktig. Det är dyrt och inte särskilt vänligt mot miljön att byta ut ett helt hem. Vissa saker kan man köpa begagnade, andra kan man rensa ut utan att ersätta med annat, en tredje kan man ersätta det värsta och låta resten bero.
- Blir barnen lidande/utanför? Jag gillar t ex inte överbrukandet av i-pads/datorer/TV hos barnen idag och skulle helst vilja slänga ut dem men vi lever i ett digitalt samhälle, de behöver kunna teknik och kommer ha det som ett redskap i skolan mm. Så jag går den gyllene medelvägen och begränsar användandet till högst 30 min/dag, jag har inga barnspel på min mobil, jag stänger av wi-fi innan läggdags och vi har ingen elektronik i barnens sovmiljö (och knappt över huvudtaget på ovanvåningen).
Med det sagt kommer här lite handfasta tips att använda sig av när man rensar:
1. En leksak ska alltid vara CE-märkt. Då uppfyller den EU:s regler gällande mekanik, ljudnivå, brännbarhet, elsäkerhet, hygien och radioaktivitet. CE-märkningen garanterar dock inte innehållet av kemikalier då de flesta kemikalier är tillåtna och få stickkontroller utförs.
2. Leksakerna du köper ska handlas hos erkända leksaksbutiker, inte i lågprisvaruhus, på tivoli eller i suspekta småbutiker. Tänk också på att souvenirer, leksaker eller saker köpta utanför Europa har andra kemikalie- och säkerhetsregler.
3. Saker som inte är leksaker kan innehålla kemikalier som är förbjudna i leksaker. Barn bör t ex aldrig leka med gammal elektronik, byggmaterial, vuxenkläder/väskor/skärp (konstskinn är plast), förpackningar och dyl.
4. Reglerna kring leksaker skärptes under sommaren 2013. Nu tillåts inte att en leksak innehåller lika höga halter reproduktionstoxiska, mutagena eller cancerogena ämnen som tidigare. Det förbjöds även 55 allergiframkallande doftämnen i halter över en viss gräns. Köp därför inte begagnade leksaker som är äldre.
5. Använd ditt sunda förnuft, lukta på sakerna, känn och kläm. De ska inte lukta plast eller parfym eller annan konstig odör. Vid minsta misstanke om tråkigheter, köp inte leksaken.
6. Äldre träleksaker som flagnar färg kan innehålla bly, släng dem.
Lite produktinput:
- Babyleksaker av plast, undvik, även om branschen blir allt bättre. Är det någon gång man bör vara strikt är det nu, bebisar stoppar allt i munnen. Välj ekologiskt.
- Barbie, My Little Pony och dockor av mjukplast bör undvikas. Många är av PVC polyvinylchlorid) som är en hård plast från början, där man sedan tillsätter mjukgörare. Det finns bättre och sämre mjukgörare, men man har nu funnit att de nya mjukgörarna är lika farliga som de gamla som förbjöds 2007. Lukta på leksakerna, de ska inte stinka plast eller parfym. Köp saker tillverkade efter 2013, om ni inte kan skippa dem.
- Fisher Price, Littlest petshop, Playmobil, leksaker av hårdplast. Kolla med leverantören, en del av dessa produkter har haft problem med kemikalier. Lego (ABS-plast) ska vara ok. Genomskinlig hårdplast kan innehålla Bisfenol. Köp saker tillverkade efter 2013.
- Träleksaker som Brio, Kids Wood av nyare sort ska vara ok. Bl a har Brio fasat ut blyet i sina metalldelar. Annars finns det mycket ekologiska leksaker från bl a Plan Toys och Ever Earth.
- Böcker, fotbollskort, spelkort med plastad yta. Hör med leverantören gällande vilken plast de använder. Generellt har jag inte hört dem nämnas i något kemikaliesammanhang, vilket är bra.
- Elektroniska leksaker. Ha aldrig i sovrummet och om leksaken har synliga sladdar eller lödningsställen, lämna till återvinning.
- Gosedjur - står det flamsäkert eller är billiga "tivoli"-gosedjur, lämna till återvinning. Annars behåll men tvätta gosedjuren innan användning.
- Hobbymaterial/hamapärlor, klistermärken, EVA-foam, färgpennor, lera - hör med leverantören av varan. Vilken plast är klistermärken gjort av? Välj ekologiskt/miljömärkt i den mån det går. Stryk endast Hamapärlor i god ventilation.
Vill ni att jag adderar något mer eller har egen information, hojta till!
Vissa rensar bara ut leksaker i mjukplast, andra låter barnen endast leka med ekologiska leksaker. Inget är mer rätt eller fel än det andra, man får utgå från sin egen situation, ekonomi, ålder på barnen och på vad som känns bra för samvetet.
Personligen tänker jag så här:
- Hur ofta används saken? Som exempel har jag kvar saftmuggarna med lock i plast, samt melamintallrikarna som vi har på stranden 5 ggr/år men endast bambu/porslin att äta på/dricka ur som används varje dag här hemma.
- Hur nära kommer mina barn produkten? Våtservetter, shampoo, madrasser och kläder känns viktigare än regnskyddet på vagnen. Inomhusmiljön är mer prioriterad än utomhusmiljön då vi tillbringar 90% inomhus osv.
- Är det ekonomiskt försvarsbart att byta? Har vi råd? En fråga som är ack så viktig. Det är dyrt och inte särskilt vänligt mot miljön att byta ut ett helt hem. Vissa saker kan man köpa begagnade, andra kan man rensa ut utan att ersätta med annat, en tredje kan man ersätta det värsta och låta resten bero.
- Blir barnen lidande/utanför? Jag gillar t ex inte överbrukandet av i-pads/datorer/TV hos barnen idag och skulle helst vilja slänga ut dem men vi lever i ett digitalt samhälle, de behöver kunna teknik och kommer ha det som ett redskap i skolan mm. Så jag går den gyllene medelvägen och begränsar användandet till högst 30 min/dag, jag har inga barnspel på min mobil, jag stänger av wi-fi innan läggdags och vi har ingen elektronik i barnens sovmiljö (och knappt över huvudtaget på ovanvåningen).
Med det sagt kommer här lite handfasta tips att använda sig av när man rensar:
1. En leksak ska alltid vara CE-märkt. Då uppfyller den EU:s regler gällande mekanik, ljudnivå, brännbarhet, elsäkerhet, hygien och radioaktivitet. CE-märkningen garanterar dock inte innehållet av kemikalier då de flesta kemikalier är tillåtna och få stickkontroller utförs.
2. Leksakerna du köper ska handlas hos erkända leksaksbutiker, inte i lågprisvaruhus, på tivoli eller i suspekta småbutiker. Tänk också på att souvenirer, leksaker eller saker köpta utanför Europa har andra kemikalie- och säkerhetsregler.
3. Saker som inte är leksaker kan innehålla kemikalier som är förbjudna i leksaker. Barn bör t ex aldrig leka med gammal elektronik, byggmaterial, vuxenkläder/väskor/skärp (konstskinn är plast), förpackningar och dyl.
4. Reglerna kring leksaker skärptes under sommaren 2013. Nu tillåts inte att en leksak innehåller lika höga halter reproduktionstoxiska, mutagena eller cancerogena ämnen som tidigare. Det förbjöds även 55 allergiframkallande doftämnen i halter över en viss gräns. Köp därför inte begagnade leksaker som är äldre.
5. Använd ditt sunda förnuft, lukta på sakerna, känn och kläm. De ska inte lukta plast eller parfym eller annan konstig odör. Vid minsta misstanke om tråkigheter, köp inte leksaken.
6. Äldre träleksaker som flagnar färg kan innehålla bly, släng dem.
Lite produktinput:
- Babyleksaker av plast, undvik, även om branschen blir allt bättre. Är det någon gång man bör vara strikt är det nu, bebisar stoppar allt i munnen. Välj ekologiskt.
- Barbie, My Little Pony och dockor av mjukplast bör undvikas. Många är av PVC polyvinylchlorid) som är en hård plast från början, där man sedan tillsätter mjukgörare. Det finns bättre och sämre mjukgörare, men man har nu funnit att de nya mjukgörarna är lika farliga som de gamla som förbjöds 2007. Lukta på leksakerna, de ska inte stinka plast eller parfym. Köp saker tillverkade efter 2013, om ni inte kan skippa dem.
- Fisher Price, Littlest petshop, Playmobil, leksaker av hårdplast. Kolla med leverantören, en del av dessa produkter har haft problem med kemikalier. Lego (ABS-plast) ska vara ok. Genomskinlig hårdplast kan innehålla Bisfenol. Köp saker tillverkade efter 2013.
- Träleksaker som Brio, Kids Wood av nyare sort ska vara ok. Bl a har Brio fasat ut blyet i sina metalldelar. Annars finns det mycket ekologiska leksaker från bl a Plan Toys och Ever Earth.
- Böcker, fotbollskort, spelkort med plastad yta. Hör med leverantören gällande vilken plast de använder. Generellt har jag inte hört dem nämnas i något kemikaliesammanhang, vilket är bra.
- Elektroniska leksaker. Ha aldrig i sovrummet och om leksaken har synliga sladdar eller lödningsställen, lämna till återvinning.
- Gosedjur - står det flamsäkert eller är billiga "tivoli"-gosedjur, lämna till återvinning. Annars behåll men tvätta gosedjuren innan användning.
- Hobbymaterial/hamapärlor, klistermärken, EVA-foam, färgpennor, lera - hör med leverantören av varan. Vilken plast är klistermärken gjort av? Välj ekologiskt/miljömärkt i den mån det går. Stryk endast Hamapärlor i god ventilation.
Vill ni att jag adderar något mer eller har egen information, hojta till!
onsdag 1 april 2015
Giftbanta förskolan del 2!
Efter ett längre blogguppehåll hoppas jag vara tillbaka. Har haft en tuff vår med yngsta dottern som varit konstant sjuk under 3 månader, vi har nog betat av tiotalet förkylningar, influensor, lunginflammationer och dessutom 7 nya tänder..! Så dålig sömn, alla rutiner ur spel och noll kvällstid har gjort att jag fick ta en liten time-out från Kemikaliekollen. Men nu hoppas vi på bättre tider! Med det sagt återvänder vi till mitt förskoleprojekt.
- Efter att nu ha utbildat alla förskolepedagoger och berättat om hur inventeringen går till är det snart dags för att omvandla ord till handling. Om drygt en vecka är det dags att inventera, ska bli spännande att se hur det ser ut. En positiv bieffekt är att förskolorna varit väldigt entusiastiska och redan tagit bort all gammal elektronik i leksakslådorna samt börjat rensa bildäck från gården.
- Jag har även skickat ut material till förskolechefen där han fått svara på diverse frågor om husen där förskolorna huserar; golv, rör, väggar, kranar mm, vilka material som finns mm. En intressant sak som då kom upp är att det finns många externa parter som påverkar; kommunens kostenhet, städservice, inköpsavdelning, IT-avdelning mm behövs briefas och ställas frågor till, vilket jag nu utarbetar frågeformulär till.
- Inför inventeringen har jag printat NSF:s samtliga frågeformulär/stödinformation/handlingsplaner, för att vara bra förberedd. Återkommer med mer information när inventeringen är genomförd!
- Efter att nu ha utbildat alla förskolepedagoger och berättat om hur inventeringen går till är det snart dags för att omvandla ord till handling. Om drygt en vecka är det dags att inventera, ska bli spännande att se hur det ser ut. En positiv bieffekt är att förskolorna varit väldigt entusiastiska och redan tagit bort all gammal elektronik i leksakslådorna samt börjat rensa bildäck från gården.
- Jag har även skickat ut material till förskolechefen där han fått svara på diverse frågor om husen där förskolorna huserar; golv, rör, väggar, kranar mm, vilka material som finns mm. En intressant sak som då kom upp är att det finns många externa parter som påverkar; kommunens kostenhet, städservice, inköpsavdelning, IT-avdelning mm behövs briefas och ställas frågor till, vilket jag nu utarbetar frågeformulär till.
- Inför inventeringen har jag printat NSF:s samtliga frågeformulär/stödinformation/handlingsplaner, för att vara bra förberedd. Återkommer med mer information när inventeringen är genomförd!
tisdag 24 februari 2015
Giftbanta förskolan del 1!
Just nu håller jag i ett stort projekt på två förskolor i min kommun. Det är dels min dotters förskola, dels en systerskola och projektet är att giftbanta förskolorna. Med stöd från en entusiastisk förskolechef och bra personal har jag sen i vintras börjat arbeta med denna uppgift.
Till min hjälp har jag, förutom min egna gedigna kunskapsbank, även det ovärderliga underlaget från Naturskyddsföreningen och deras inventering av förskolor från 2013. Så här ser mina erfarenheter, tankar och tips ut hittills:
- Jag började med att ha en genomgång på föräldrasamrådet, för att informera dem kort om hur det står till med kemikalierna i barnens vardagsmiljö. Alla tyckte att en förändring var viktig och vi bestämde oss för att gå vidare. Vi satte ihop en grupp bestående av mig, förskolechefen, en förskolepedagog samt ytterligare en medveten förälder.
- Därefter hade vi ett öppet informationsmöte för föräldrarna på båda förskolorna. Det kom ytterst få föräldrar och jag rekommenderar er att hoppa över denna punkt. Två mycket bra saker kom ändå ut av mötet. Det ena var att jag fick se att min powerpoint-presentation med information höll. Den var inte för svår, inte för tung, inte för lång och hade helt rätt fokus. Det andra var att vi la föräldrainformationen på paus och inriktade oss helt på att informera förskolans personal.
- Jag är därför just nu mitt uppe i det spännande arbetet att informera och utbilda förskolepersonalen. Jag har valt att dela upp informationen i två överskådliga delar, en med allmän information om kemikalier, hur ser världen, ut, kemikalieindustrin, barnens vardag, potentiella risker mm samt en strikt fokuserad på inventeringsdelen.
- Efter denna bit kommer vi att börja inventera båda förskolorna och min tanke är att jag ska vara med på samtliga inventeringar, för att få en bra översikt på hela förskolan. Därefter kommer vi arbeta fram en kortsiktig plan och en långsiktig. Det handlar ju mycket om ekonomi för förskolorna och att få en giftbantad förskola kostar pengar. Som ett första steg kan man rensa ut de värsta produkterna; mjuka plastleksaker, gammal elektronik, icke-leksakerna och ej CE-märkta leksaker. Därefter får man göra en prioriteringslista.
Jag rekommenderar er att läsa NSF "Giftfria barn leka bäst", den är suverän som informationsunderlag. Det är oerhört beklämmande att t ex läsa om åldern på många saker i förskolorna, 30 + är inget konstigt när det gäller leksaker, madrasser, möbler mm. Det är verkligen dags för en förändring och jag ser personligen fram emot en vår där det ska rensas och giftbantas!
Återkommer efterhand med uppdateringar hur det fortskrider!
Till min hjälp har jag, förutom min egna gedigna kunskapsbank, även det ovärderliga underlaget från Naturskyddsföreningen och deras inventering av förskolor från 2013. Så här ser mina erfarenheter, tankar och tips ut hittills:
- Jag började med att ha en genomgång på föräldrasamrådet, för att informera dem kort om hur det står till med kemikalierna i barnens vardagsmiljö. Alla tyckte att en förändring var viktig och vi bestämde oss för att gå vidare. Vi satte ihop en grupp bestående av mig, förskolechefen, en förskolepedagog samt ytterligare en medveten förälder.
- Därefter hade vi ett öppet informationsmöte för föräldrarna på båda förskolorna. Det kom ytterst få föräldrar och jag rekommenderar er att hoppa över denna punkt. Två mycket bra saker kom ändå ut av mötet. Det ena var att jag fick se att min powerpoint-presentation med information höll. Den var inte för svår, inte för tung, inte för lång och hade helt rätt fokus. Det andra var att vi la föräldrainformationen på paus och inriktade oss helt på att informera förskolans personal.
- Jag är därför just nu mitt uppe i det spännande arbetet att informera och utbilda förskolepersonalen. Jag har valt att dela upp informationen i två överskådliga delar, en med allmän information om kemikalier, hur ser världen, ut, kemikalieindustrin, barnens vardag, potentiella risker mm samt en strikt fokuserad på inventeringsdelen.
- Efter denna bit kommer vi att börja inventera båda förskolorna och min tanke är att jag ska vara med på samtliga inventeringar, för att få en bra översikt på hela förskolan. Därefter kommer vi arbeta fram en kortsiktig plan och en långsiktig. Det handlar ju mycket om ekonomi för förskolorna och att få en giftbantad förskola kostar pengar. Som ett första steg kan man rensa ut de värsta produkterna; mjuka plastleksaker, gammal elektronik, icke-leksakerna och ej CE-märkta leksaker. Därefter får man göra en prioriteringslista.
Jag rekommenderar er att läsa NSF "Giftfria barn leka bäst", den är suverän som informationsunderlag. Det är oerhört beklämmande att t ex läsa om åldern på många saker i förskolorna, 30 + är inget konstigt när det gäller leksaker, madrasser, möbler mm. Det är verkligen dags för en förändring och jag ser personligen fram emot en vår där det ska rensas och giftbantas!
Återkommer efterhand med uppdateringar hur det fortskrider!
söndag 15 februari 2015
Kortfakta om kemikalier, astma och allergi!
Ibland snubblar man över intressant data som verkligen är lätt att ta till sig. Här kommer några fakta gällande kemikalier, astma och allergier, vilka jag definitivt tror har kopplingar med varandra.
Kemikalier
- År 2011 var den omsatta mängden hälsofarliga kemiska produkter 7,1 ton per person.
- År 2010 innehöll drygt 25 % av alla konsumenttillgängliga kemiska produkter allergiframkallande ämnen.
Astma & allergier
- 10% av Sveriges befolkning har astma.
- I länder med hög försäljning av paracetamol (t ex Alvedon), har man också hög frekvens av astma.
- 40% av alla vuxna och 30% av alla barn i Sverige idag har någon form av allergi, vilket är en fördubbling på 30 år.
- Vanliga allergener är pälsdjur, mögel, pollen från lövträd, gräs, pälsdjur, nickel, mjölk, ägg, fisk, nötter, stenfrukter.
- Risken att ett svenskt barn ska drabbas av allergier har ökat från ungefär 1 till 40 procent under de senaste hundra åren. Och bara under de senaste tjugo åren har risken ökat 3-4 gånger.
- Skaffa många barn. Barn som har äldre syskon löper mindre risk att bli allergiska än barn utan syskon. Och barn utan äldre syskon som börjar på daghem före ett års ålder halverar sin risk att utveckla allergier jämfört med barn som börjar efter två års ålder.
- Djurkontakt minskar allergirisk. Allergier är hälften så vanliga hos barn som växer upp på jordbruk jämfört med andra barn. Intressant nog tyder flera undersökningar på att det främst är barn som har direktkontakt med djur som skyddas. Att enbart bo på landet räcker alltså inte.
- I övrigt rekommenderar man att man ska bo trängre och städa mer sällan (stick i stäv med kemikalierensningen).
- Sluta röka. Rökning ökar risken för att utveckla allergier, både för rökaren och omgivningen.
- En del forskare menar att amning skyddar mot allergi, men det är omtvistat och inte fullt belagt.
- Jag skulle personligen vilja addera "minska på exponeringen av kemikalier". Forskning har bland annat sett samband mellan förekomsten av PVC-golv och ökad risk för astma och allergi.
Kemikalier
- År 2011 var den omsatta mängden hälsofarliga kemiska produkter 7,1 ton per person.
- År 2010 innehöll drygt 25 % av alla konsumenttillgängliga kemiska produkter allergiframkallande ämnen.
Astma & allergier
- 10% av Sveriges befolkning har astma.
- I länder med hög försäljning av paracetamol (t ex Alvedon), har man också hög frekvens av astma.
- 40% av alla vuxna och 30% av alla barn i Sverige idag har någon form av allergi, vilket är en fördubbling på 30 år.
- Vanliga allergener är pälsdjur, mögel, pollen från lövträd, gräs, pälsdjur, nickel, mjölk, ägg, fisk, nötter, stenfrukter.
- De IgE-förmedlade allergierna som yttrar sig som astma-, hösnuva och böjveckseksem ("atopiskt" eksem) har ökat i alla västliga industrialiserade länder. Man kan tro att det rör sig om att man blivit mer medveten om problemen, men studier av allergier hos mönstrande värnpliktiga visar att det är en faktisk ökning.
- 4000 ämnen kan ge upphov till kontaktallergi. De mest förekommande är nickel (p g a håltagning i öron mm) parfymämnen och konserveringsmedel.
- 4000 ämnen kan ge upphov till kontaktallergi. De mest förekommande är nickel (p g a håltagning i öron mm) parfymämnen och konserveringsmedel.
- I Sverige och i andra rika västländer är allergi numera den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar.
- Risken att ett svenskt barn ska drabbas av allergier har ökat från ungefär 1 till 40 procent under de senaste hundra åren. Och bara under de senaste tjugo åren har risken ökat 3-4 gånger.
Hur kan man förebygga astma och allergi?
- Skaffa många barn. Barn som har äldre syskon löper mindre risk att bli allergiska än barn utan syskon. Och barn utan äldre syskon som börjar på daghem före ett års ålder halverar sin risk att utveckla allergier jämfört med barn som börjar efter två års ålder.
- Djurkontakt minskar allergirisk. Allergier är hälften så vanliga hos barn som växer upp på jordbruk jämfört med andra barn. Intressant nog tyder flera undersökningar på att det främst är barn som har direktkontakt med djur som skyddas. Att enbart bo på landet räcker alltså inte.
- I övrigt rekommenderar man att man ska bo trängre och städa mer sällan (stick i stäv med kemikalierensningen).
- Sluta röka. Rökning ökar risken för att utveckla allergier, både för rökaren och omgivningen.
- En del forskare menar att amning skyddar mot allergi, men det är omtvistat och inte fullt belagt.
- Jag skulle personligen vilja addera "minska på exponeringen av kemikalier". Forskning har bland annat sett samband mellan förekomsten av PVC-golv och ökad risk för astma och allergi.
onsdag 11 februari 2015
Läkemedelsverkets syn på parabener!
Parabener är konserveringsmedel i bland annat skönhetsartiklar men även mat. Sedan i höstas är en handfull parabener förbjudna eller begränsade. Dessa är isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben, benzylparaben samt propyl- och butylparaben. Under 2014 och 2015 träder reglerna i kraft. De olika datumen är på grund av olika deadlines för nylanseringar kontra befintliga marknadsprodukter.
Läs mer på http://www.lakemedelsverket.se/parabener
Läs mer på http://www.lakemedelsverket.se/parabener
onsdag 4 februari 2015
En kemikalibantad och miljövänlig trädgård!
Nu börjar det så smått närma sig våren med trädgårds- & balkongliv och det kliar i många gröna fingrar. Men lika kemikaliebantat som hemmet kan vara, lika ohälsosam och miljöovänlig kan tyvärr trädgården vara, oftast p g a ren okunskap. Här kommer därför lite tips på vad man kan göra!
Det första man bör tänka på är hur vi faktiskt anlägger våra trädgårdar. Raka gångar, stora ytor av stenläggning eller gräs, inget ogräs, rakt och ordningsamt. Raka motsatsen till vår natur. Gör man sin trädgård steril blir den även tom på djur, småfåglar och insekter som naturligt gör ett stort jobb i våra trädgårdar. Brist på gömställen, mat, material till bon samt för långa avstånd mellan dessa har minskat vår fauna. Se på din trädgård med ett djurs ögon och gör trädgården mer ombonad, om du kan. Erbjud djuren en varierad miljö med häckar, buskage och träd. Gör det lättare för smådjur och insekter att trivas i trädgården, det bidrar till mångfalden och minskar angreppen från skadedjur. Låt gärna en del av gräsmatten bli äng, plantera blommor som drar bin och fjärilar och sätt gärna upp bon till fåglar, bin och humlor.
Med det sagt börjar vi!
Rabatter
- Genom att välja rätt växter som passar jorden, solförhållanden och växtzonen har man mycket gratis.
- Räfsa inte bort gräs, löv och gamla stjälkar, de gör nytta om det får ligga kvar i rabatten. Då går näringen tillbaka till jorden.
- När du gräver, använd grepe och luckra endast upp det översta lagret. Genom att bearbeta jorden varsamt får växterna bättre motståndskraft, ogräset hålls i schack och marken bevarar sin fuktighet. Eller täck jorden med halm, flis eller presenning. I längden får du bättre jord och inga växthusgaser friges.
- Välj helst E-plantor, särskilt när det gäller viruskänsliga växter som fruktträd, rosor och potatis.
- Välj naturgödsel som stenmjöl, utspädd urin, lövmull, komposterad stallgödsel, kompost, träaska och gräsklipp.
- Välj blommor och buskar som bjuder in de viktiga bina, humlorna och fjärilarna i trädgården.
Gräsmattan
- Elgräsklippare och handdriven cylinderklippare är miljövänligast. Behöver du en bensindriven välj en 4-taktare med katalysator, helst Svanenmärkt.
- låt gräsklippet ligga kvar så får du en naturlig gödsling av gräsmattan.
- gödsla inte med konstgödsel. Konstgödsel kräver fossila bränslen för sin framställning och ger en ensidig näring. Det innehåller dessutom både kadmium, som är en mycket giftig tungmetall och växtnäringsämnet fosfor, som är en ändlig naturresurs. Dessutom trivs bin bäst där det inte är konstgödslat.
Ogräs
- Använd inte kemiska medel som minskar den biologiska mångfalden, dödar många nyttoinsekter och kan läcka ut i vattendragen. Använd inte fenoxisyran MCPA eller glyfosat som finns i många medel mot ogräs.
- Rensa ogräs mekaniskt istället, gärna direkt på våren.
- Om du kokar upp vatten och häller på ogräset dör det för en tid.
- Gräsklipp skyddar mot ogräs och vissa skadedjur.
- Regelbunden avborstning av jord och växtdelar på trappor eller gångar med plattor gör att ogräsfröna har svårare att gro.
- Konkurrera ut rotogräs med marktäckande perenner och buskar eller markduk.
-Var snabbt framme och plocka bort överblommade ogräs, d v s alla frökapslar innan de är mogna att sprängas och sprida sina frön.
- Avbränning med brännare eller bekämpning med het vattenånga dödar växternas vitala delar.
Odling
Redan när du börjar odla minskar du användningen av fossila bränslen och minskar belastningen på miljön. Ekologisk odling, utan kemikalier, sker i ett kretslopp och man tar även tillvara på allt som vissnar och dör.
- Jorden får gärna vara den egna, så kompostera växtmaterial i behållare, gärna med mask så bidrar du till det ekologiska kretsloppet.
- Välj ekologiska fröer. De ska vara certifierade av IFOAM eller ASTA. Detta innebär:
- Växelodla, d v s att byta ut vad man odlar, gör så att näringen i jorden räcker till alla grödor och man slipper gödsla med kemiska medel.
- Gödsla med Krav-märkt eller naturligt gödsel från en lokal Krav-bonde. Eller gör egen näring av brännässlor eller urin s k guldvatten (tänk på att använda urin som är fritt från läkemedelsrester).
- Odla gärna potatis, lök och jordgubbar. Enkelt att odla och de du köper i affär är bland de värst besprutade grödorna vi har.
- Odla inte i plastbehållare, hängrännor, bildäck eller PET-flaskor, de kan läcka kemikalier.
- Läs gärna på om permakultur, bokashi, växelodling och täckodling som alla bidrar till mindre kemikalier genom att efterapa naturens kretslopp.
Trädgårdsmöbler
- köp svensktillverkat, FSC-märkt, trä. Undvik plastprodukter som "konstrotting", de har kort hållbarhet (kolla på soptippen nästa sommar så förstår ni vad jag menar).
- Köp dynor som inte är i skumgummi. och välj icke-perfluorerade tyger.
- Köp gärna begagnade möbler och återbruka. Men renovera med snälla färgalternativ.
- Köp inte trädgårdsmöbler som är gjorda av trä från regnskogar.
- Välj hellre krukor i metall eller porslin, framför plast.
Trädäck/veranda/trätrall
- Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot bör inte användas i trädgården eftersom gifterna kan läcka ut i mark och vattendrag. För att inte säga till dina barn som leker på trädäcket. Dessa kan orsaka cancer, fertilitetsproblem, är bioackumulerande och är mycket giftiga för vattenorganismer.
- Använd istället obehandlat virke, gärna kärnvirke, lärkträ eller ek som har en naturligt lång hållbarhet. Eller virke som värmebehandlats eller behandlats med modifierad linolja.
Verktyg
- köp dyrare kvalitetsredskap, som håller länge.
- trä och metall är att föredra framför plast. I "Vi i villa" stod det till exempel om Fiskars spade med plastdelar, som hade en varningstext "Enligt Kaliforniens proposition 65 innehåller produkten ämnen som kan orsaka cancer, missbildningar eller försvåra fortplantning".
Övrigt
- Undvik myrmedel som inte är kravmärkt. Många av de omärkta innehåller kemikalier som bland annat påverkar bins minne och lokalsinne. Utsätts bina för dessa gifter hittar de helt enkelt inte tillbaka till kupan igen. År 2010 misstänkte man att ungefär 25 procent av EU:s bin ut slogs ut av kemiska gifter.
Läs mer på Allt om Trädgård, Svensk Trädgård eller på Koloniträdgårdsförbundet.
Det första man bör tänka på är hur vi faktiskt anlägger våra trädgårdar. Raka gångar, stora ytor av stenläggning eller gräs, inget ogräs, rakt och ordningsamt. Raka motsatsen till vår natur. Gör man sin trädgård steril blir den även tom på djur, småfåglar och insekter som naturligt gör ett stort jobb i våra trädgårdar. Brist på gömställen, mat, material till bon samt för långa avstånd mellan dessa har minskat vår fauna. Se på din trädgård med ett djurs ögon och gör trädgården mer ombonad, om du kan. Erbjud djuren en varierad miljö med häckar, buskage och träd. Gör det lättare för smådjur och insekter att trivas i trädgården, det bidrar till mångfalden och minskar angreppen från skadedjur. Låt gärna en del av gräsmatten bli äng, plantera blommor som drar bin och fjärilar och sätt gärna upp bon till fåglar, bin och humlor.
Med det sagt börjar vi!
Rabatter
- Genom att välja rätt växter som passar jorden, solförhållanden och växtzonen har man mycket gratis.
- Räfsa inte bort gräs, löv och gamla stjälkar, de gör nytta om det får ligga kvar i rabatten. Då går näringen tillbaka till jorden.
- När du gräver, använd grepe och luckra endast upp det översta lagret. Genom att bearbeta jorden varsamt får växterna bättre motståndskraft, ogräset hålls i schack och marken bevarar sin fuktighet. Eller täck jorden med halm, flis eller presenning. I längden får du bättre jord och inga växthusgaser friges.
- Välj helst E-plantor, särskilt när det gäller viruskänsliga växter som fruktträd, rosor och potatis.
- Välj naturgödsel som stenmjöl, utspädd urin, lövmull, komposterad stallgödsel, kompost, träaska och gräsklipp.
- Välj blommor och buskar som bjuder in de viktiga bina, humlorna och fjärilarna i trädgården.
Gräsmattan
- Elgräsklippare och handdriven cylinderklippare är miljövänligast. Behöver du en bensindriven välj en 4-taktare med katalysator, helst Svanenmärkt.
- låt gräsklippet ligga kvar så får du en naturlig gödsling av gräsmattan.
- gödsla inte med konstgödsel. Konstgödsel kräver fossila bränslen för sin framställning och ger en ensidig näring. Det innehåller dessutom både kadmium, som är en mycket giftig tungmetall och växtnäringsämnet fosfor, som är en ändlig naturresurs. Dessutom trivs bin bäst där det inte är konstgödslat.
Ogräs
- Använd inte kemiska medel som minskar den biologiska mångfalden, dödar många nyttoinsekter och kan läcka ut i vattendragen. Använd inte fenoxisyran MCPA eller glyfosat som finns i många medel mot ogräs.
- Rensa ogräs mekaniskt istället, gärna direkt på våren.
- Om du kokar upp vatten och häller på ogräset dör det för en tid.
- Gräsklipp skyddar mot ogräs och vissa skadedjur.
- Regelbunden avborstning av jord och växtdelar på trappor eller gångar med plattor gör att ogräsfröna har svårare att gro.
- Konkurrera ut rotogräs med marktäckande perenner och buskar eller markduk.
-Var snabbt framme och plocka bort överblommade ogräs, d v s alla frökapslar innan de är mogna att sprängas och sprida sina frön.
- Avbränning med brännare eller bekämpning med het vattenånga dödar växternas vitala delar.
Odling
Redan när du börjar odla minskar du användningen av fossila bränslen och minskar belastningen på miljön. Ekologisk odling, utan kemikalier, sker i ett kretslopp och man tar även tillvara på allt som vissnar och dör.
- Jorden får gärna vara den egna, så kompostera växtmaterial i behållare, gärna med mask så bidrar du till det ekologiska kretsloppet.
- Välj ekologiska fröer. De ska vara certifierade av IFOAM eller ASTA. Detta innebär:
- Att jorden där växterna odlas och skördas är helt fri från artificiella bekämpningsmedel, och har varit det under minst 5 år.
- Att växterna hanteras manuellt vid sådd, skörd och ogräsbekämpning.
- Att inga artificiella bekämpningsmedel eller andra kemikalier använts i produktionen.
- Att fröerna endast transporteras i godkända förpackningar.
- Växelodla, d v s att byta ut vad man odlar, gör så att näringen i jorden räcker till alla grödor och man slipper gödsla med kemiska medel.
- Gödsla med Krav-märkt eller naturligt gödsel från en lokal Krav-bonde. Eller gör egen näring av brännässlor eller urin s k guldvatten (tänk på att använda urin som är fritt från läkemedelsrester).
- Odla gärna potatis, lök och jordgubbar. Enkelt att odla och de du köper i affär är bland de värst besprutade grödorna vi har.
- Odla inte i plastbehållare, hängrännor, bildäck eller PET-flaskor, de kan läcka kemikalier.
- Läs gärna på om permakultur, bokashi, växelodling och täckodling som alla bidrar till mindre kemikalier genom att efterapa naturens kretslopp.
Trädgårdsmöbler
- köp svensktillverkat, FSC-märkt, trä. Undvik plastprodukter som "konstrotting", de har kort hållbarhet (kolla på soptippen nästa sommar så förstår ni vad jag menar).
- Köp dynor som inte är i skumgummi. och välj icke-perfluorerade tyger.
- Köp gärna begagnade möbler och återbruka. Men renovera med snälla färgalternativ.
- Köp inte trädgårdsmöbler som är gjorda av trä från regnskogar.
- Välj hellre krukor i metall eller porslin, framför plast.
Trädäck/veranda/trätrall
- Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot bör inte användas i trädgården eftersom gifterna kan läcka ut i mark och vattendrag. För att inte säga till dina barn som leker på trädäcket. Dessa kan orsaka cancer, fertilitetsproblem, är bioackumulerande och är mycket giftiga för vattenorganismer.
- Använd istället obehandlat virke, gärna kärnvirke, lärkträ eller ek som har en naturligt lång hållbarhet. Eller virke som värmebehandlats eller behandlats med modifierad linolja.
Verktyg
- köp dyrare kvalitetsredskap, som håller länge.
- trä och metall är att föredra framför plast. I "Vi i villa" stod det till exempel om Fiskars spade med plastdelar, som hade en varningstext "Enligt Kaliforniens proposition 65 innehåller produkten ämnen som kan orsaka cancer, missbildningar eller försvåra fortplantning".
Övrigt
- Undvik myrmedel som inte är kravmärkt. Många av de omärkta innehåller kemikalier som bland annat påverkar bins minne och lokalsinne. Utsätts bina för dessa gifter hittar de helt enkelt inte tillbaka till kupan igen. År 2010 misstänkte man att ungefär 25 procent av EU:s bin ut slogs ut av kemiska gifter.
Läs mer på Allt om Trädgård, Svensk Trädgård eller på Koloniträdgårdsförbundet.
fredag 23 januari 2015
Kemikalier i fotbollskläder!
Inför fotbolls-VM i somras släppte Greenpeace en rapport om kemikalier i fotbollskläder, där Nike och Adidas har 80% av marknaden. I rapporten har man gått igenom 33 olika produkter, där många vänder sig till barn.
- 21 par skor
- 7 fotbollströjor
- 4 par målvaktshandskar
- 1 fotboll
Man letade efter perfluorerande ämnen, ftalater, nonylfenoletoxylater, dimetylformamid, organotin och antimon.
Resultaten var mycket nedslående.
- 13 par av fotbollsskorna och två par av målvaktshandskarna hade halter av perflourerande ämnen, ovanför gränsvärdet.
- Nonylfenoletoxylater återfanns i 16 par av skorna, två par av målvaktshandskarna, i en tröja samt i fotbollen.
- Ftalater fanns i alla skorna, tre par av målvaktshandskarna samt fyra av tröjorna.
- Dimetylformamid återfanns i alla skorna.
Både Nike och Adidas gick med i Greenpeaces Detox-kampanj 2011 men beskylls nu av Greenpeace att ge ihåliga löften och att inte ta ansvar. Trots det presenterar företagen sig som miljövänliga och ansvarstagande. Puma däremot, arbetar aktivt för att minska kemikaliemängden i sina produkter och beröms av Greenpeace, för att gå i bräschen.
Läs hela rapporten här!
- 21 par skor
- 7 fotbollströjor
- 4 par målvaktshandskar
- 1 fotboll
Man letade efter perfluorerande ämnen, ftalater, nonylfenoletoxylater, dimetylformamid, organotin och antimon.
Resultaten var mycket nedslående.
- 13 par av fotbollsskorna och två par av målvaktshandskarna hade halter av perflourerande ämnen, ovanför gränsvärdet.
- Nonylfenoletoxylater återfanns i 16 par av skorna, två par av målvaktshandskarna, i en tröja samt i fotbollen.
- Ftalater fanns i alla skorna, tre par av målvaktshandskarna samt fyra av tröjorna.
- Dimetylformamid återfanns i alla skorna.
Både Nike och Adidas gick med i Greenpeaces Detox-kampanj 2011 men beskylls nu av Greenpeace att ge ihåliga löften och att inte ta ansvar. Trots det presenterar företagen sig som miljövänliga och ansvarstagande. Puma däremot, arbetar aktivt för att minska kemikaliemängden i sina produkter och beröms av Greenpeace, för att gå i bräschen.
Läs hela rapporten här!
onsdag 14 januari 2015
Ftalater, fortfarande ett stort problem.
Kemikalieinspektionen vill fortsätta begränsa ftalater i olika produktgrupper för att minska risken för mjukgörare. Några exempel på varugrupper där ftalater fortfarande används är:
- fordon
- kablar
- ledningar
- golv
- slangar
- packningar
- medicintekniska produkter
- leksaker
- förpackningsmaterial för mat
- belagda textilier/vävar
- kläder med tryck
- sportutrustning
- konstläder
- skor
- väskor
- möbler
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)