Kortfakta om kemikalier, astma och allergi!

Ibland snubblar man över intressant data som verkligen är lätt att ta till sig. Här kommer några fakta gällande kemikalier, astma och allergier, vilka jag definitivt tror har kopplingar med varandra.

Kemikalier

- År 2011 var den omsatta mängden hälsofarliga kemiska produkter 7,1 ton per person.

- År 2010 innehöll drygt 25 % av alla konsumenttillgängliga kemiska produkter allergiframkallande ämnen.

Astma & allergier

- 10% av Sveriges befolkning har astma.

- I länder med hög försäljning av paracetamol (t ex Alvedon), har man också hög frekvens av astma.

- 40% av alla vuxna och 30% av alla barn i Sverige idag har någon form av allergi, vilket är en fördubbling på 30 år.

- Vanliga allergener är pälsdjur, mögel, pollen från lövträd, gräs, pälsdjur, nickel, mjölk, ägg, fisk, nötter, stenfrukter.

- De IgE-förmedlade allergierna som yttrar sig som astma-, hösnuva och böjveckseksem ("atopiskt" eksem) har ökat i alla västliga industrialiserade länder. Man kan tro att det rör sig om att man blivit mer medveten om problemen, men studier av allergier hos mönstrande värnpliktiga visar att det är en faktisk ökning.

- 4000 ämnen kan ge upphov till kontaktallergi. De mest förekommande är nickel (p g a håltagning i öron mm) parfymämnen och konserveringsmedel. 

- I Sverige och i andra rika västländer är allergi numera den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar.

- Risken att ett svenskt barn ska drabbas av allergier har ökat från ungefär 1 till 40 procent under de senaste hundra åren. Och bara under de senaste tjugo åren har risken ökat 3-4 gånger.

Hur kan man förebygga astma och allergi?

- Skaffa många barn. Barn som har äldre syskon löper mindre risk att bli allergiska än barn utan syskon. Och barn utan äldre syskon som börjar på daghem före ett års ålder halverar sin risk att utveckla allergier jämfört med barn som börjar efter två års ålder.

- Djurkontakt minskar allergirisk. Allergier är hälften så vanliga hos barn som växer upp på jordbruk jämfört med andra barn.  Intressant nog tyder flera undersökningar på att det främst är barn som har direktkontakt med djur som skyddas. Att enbart bo på landet räcker alltså inte.

- I övrigt rekommenderar man att man ska bo trängre och städa mer sällan (stick i stäv med kemikalierensningen).

- Sluta röka. Rökning ökar risken för att utveckla allergier, både för rökaren och omgivningen.

- En del forskare menar att amning skyddar mot allergi, men det är omtvistat och inte fullt belagt.

- Jag skulle personligen vilja addera "minska på exponeringen av kemikalier". Forskning har bland annat sett samband mellan förekomsten av PVC-golv och ökad risk för astma och allergi.

Läkemedelsverkets syn på parabener!

Parabener är konserveringsmedel i bland annat skönhetsartiklar men även mat. Sedan i höstas är en handfull parabener förbjudna eller begränsade. Dessa är isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben, benzylparaben samt propyl- och butylparaben. Under 2014 och 2015 träder reglerna i kraft. De olika datumen är på grund av olika deadlines för nylanseringar kontra befintliga marknadsprodukter.

Läs mer på http://www.lakemedelsverket.se/parabener

En kemikalibantad och miljövänlig trädgård!

Nu börjar det så smått närma sig våren med trädgårds- & balkongliv och det kliar i många gröna fingrar. Men lika kemikaliebantat som hemmet kan vara, lika ohälsosam och miljöovänlig kan tyvärr trädgården vara, oftast p g a ren okunskap. Här kommer därför lite tips på vad man kan göra!

Det första man bör tänka på är hur vi faktiskt anlägger våra trädgårdar. Raka gångar, stora ytor av stenläggning eller gräs, inget ogräs, rakt och ordningsamt. Raka motsatsen till vår natur. Gör man sin trädgård steril blir den även tom på djur, småfåglar och insekter som naturligt gör ett stort jobb i våra trädgårdar. Brist på gömställen, mat, material till bon samt för långa avstånd mellan dessa har minskat vår fauna. Se på din trädgård med ett djurs ögon och gör trädgården mer ombonad, om du kan. Erbjud djuren en varierad miljö med häckar, buskage och träd. Gör det lättare för smådjur och insekter att trivas i trädgården, det bidrar till mångfalden och minskar angreppen från skadedjur. Låt gärna en del av gräsmatten bli äng, plantera blommor som drar bin och fjärilar och sätt gärna upp bon till fåglar, bin och humlor.

Med det sagt börjar vi!

Rabatter

- Genom att välja rätt växter som passar jorden, solförhållanden och växtzonen har man mycket gratis.

- Räfsa inte bort gräs, löv och gamla stjälkar, de gör nytta om det får ligga kvar i rabatten. Då går näringen tillbaka till jorden.

- När du gräver, använd grepe och luckra endast upp det översta lagret. Genom att bearbeta jorden varsamt får växterna bättre motståndskraft, ogräset hålls i schack och marken bevarar sin fuktighet. Eller täck jorden med halm, flis eller presenning. I längden får du bättre jord och inga växthusgaser friges.

- Välj helst E-plantor, särskilt när det gäller viruskänsliga växter som fruktträd, rosor och potatis.

- Välj naturgödsel som stenmjöl, utspädd urin, lövmull, komposterad stallgödsel, kompost, träaska och gräsklipp.

- Välj blommor och buskar som bjuder in de viktiga bina, humlorna och fjärilarna i trädgården.

Gräsmattan

- Elgräsklippare och handdriven cylinderklippare är miljövänligast. Behöver du en bensindriven välj en 4-taktare med katalysator, helst Svanenmärkt.

- låt gräsklippet ligga kvar så får du en naturlig gödsling av gräsmattan.

- gödsla inte med konstgödsel. Konstgödsel kräver fossila bränslen för sin framställning och ger en ensidig näring. Det innehåller dessutom både kadmium, som är en mycket giftig tungmetall och växtnäringsämnet fosfor, som är en ändlig naturresurs. Dessutom trivs bin bäst där det inte är konstgödslat.

Ogräs

- Använd inte kemiska medel som minskar den biologiska mångfalden, dödar många nyttoinsekter och kan läcka ut i vattendragen. Använd inte fenoxisyran MCPA eller glyfosat som finns i många medel mot ogräs.

- Rensa ogräs mekaniskt istället, gärna direkt på våren.

- Om du kokar upp vatten och häller på ogräset dör det för en tid.

- Gräsklipp skyddar mot ogräs och vissa skadedjur.

- Regelbunden avborstning av jord och växtdelar på trappor eller gångar med plattor gör att ogräsfröna har svårare att gro.

- Konkurrera ut rotogräs med marktäckande perenner och buskar eller markduk.

-Var snabbt framme och plocka bort överblommade ogräs, d v s alla frökapslar innan de är mogna att sprängas och sprida sina frön.

- Avbränning med brännare eller bekämpning med het vattenånga dödar växternas vitala delar.

Odling

Redan när du börjar odla minskar du användningen av fossila bränslen och minskar belastningen på miljön. Ekologisk odling, utan kemikalier, sker i ett kretslopp och man tar även tillvara på allt som vissnar och dör.

- Jorden får gärna vara den egna, så kompostera växtmaterial i behållare, gärna med mask så bidrar du till det ekologiska kretsloppet.

- Välj ekologiska fröer. De ska vara certifierade av IFOAM eller ASTA. Detta innebär:

• Att jorden där växterna odlas och skördas är helt fri från artificiella bekämpningsmedel, och har varit det under minst 5 år.
• Att växterna hanteras manuellt vid sådd, skörd och ogräsbekämpning.
• Att inga artificiella bekämpningsmedel eller andra kemikalier använts i produktionen.
• Att fröerna endast transporteras i godkända förpackningar.

- Växelodla, d v s att byta ut vad man odlar, gör så att näringen i jorden räcker till alla grödor och man slipper gödsla med kemiska medel.

- Gödsla med Krav-märkt eller naturligt gödsel från en lokal Krav-bonde. Eller gör egen näring av brännässlor eller urin s k guldvatten (tänk på att använda urin som är fritt från läkemedelsrester).

- Odla gärna potatis, lök och jordgubbar. Enkelt att odla och de du köper i affär är bland de värst besprutade grödorna vi har.

- Odla inte i plastbehållare, hängrännor, bildäck eller PET-flaskor, de kan läcka kemikalier.

- Läs gärna på om permakultur, bokashi, växelodling och täckodling som alla bidrar till mindre kemikalier genom att efterapa naturens kretslopp.

Trädgårdsmöbler

 - köp svensktillverkat, FSC-märkt, trä. Undvik plastprodukter som "konstrotting", de har kort hållbarhet (kolla på soptippen nästa sommar så förstår ni vad jag menar).

- Köp dynor som inte är i skumgummi. och välj icke-perfluorerade tyger.

- Köp gärna begagnade möbler och återbruka. Men renovera med snälla färgalternativ.

- Köp inte trädgårdsmöbler som är gjorda av trä från regnskogar.

- Välj hellre krukor i metall eller porslin, framför plast.

Trädäck/veranda/trätrall

- Virke som är impregnerat med arsenik, krom, koppar eller kreosot bör inte användas i trädgården eftersom gifterna kan läcka ut i mark och vattendrag. För att inte säga till dina barn som leker på trädäcket. Dessa kan orsaka cancer, fertilitetsproblem, är bioackumulerande och är mycket giftiga för vattenorganismer.

- Använd istället obehandlat virke, gärna kärnvirke, lärkträ eller ek som har en naturligt lång hållbarhet. Eller virke som värmebehandlats eller behandlats med modifierad linolja.

Verktyg

- köp dyrare kvalitetsredskap, som håller länge.

- trä och metall är att föredra framför plast. I "Vi i villa" stod det till exempel om Fiskars spade med plastdelar, som hade en varningstext "Enligt Kaliforniens proposition 65 innehåller produkten ämnen som kan orsaka cancer, missbildningar eller försvåra fortplantning".


Övrigt

- Undvik myrmedel som inte är kravmärkt. Många av de omärkta innehåller kemikalier som bland annat påverkar bins minne och lokalsinne. Utsätts bina för dessa gifter hittar de helt enkelt inte tillbaka till kupan igen. År 2010 misstänkte man att ungefär 25 procent av EU:s bin ut slogs ut av kemiska gifter.

Läs mer på Allt om Trädgård, Svensk Trädgård eller på Koloniträdgårdsförbundet.

Kemikalier i fotbollskläder!

Inför fotbolls-VM i somras släppte Greenpeace en rapport om kemikalier i fotbollskläder, där Nike och Adidas har 80% av marknaden. I rapporten har man gått igenom 33 olika produkter, där många vänder sig till barn.

- 21 par skor
- 7 fotbollströjor
- 4 par målvaktshandskar
- 1 fotboll

Man letade efter perfluorerande ämnen, ftalater, nonylfenoletoxylater, dimetylformamid, organotin och antimon.

Resultaten var mycket nedslående.
- 13 par av fotbollsskorna och två par av målvaktshandskarna hade halter av perflourerande ämnen, ovanför gränsvärdet.

- Nonylfenoletoxylater återfanns i 16 par av skorna, två par av målvaktshandskarna, i en tröja samt i fotbollen.

- Ftalater fanns i alla skorna, tre par av målvaktshandskarna samt fyra av tröjorna.

- Dimetylformamid återfanns i alla skorna.

Både Nike och Adidas gick med i Greenpeaces Detox-kampanj 2011 men beskylls nu av Greenpeace att ge ihåliga löften och att inte ta ansvar. Trots det presenterar företagen sig som miljövänliga och ansvarstagande. Puma däremot, arbetar aktivt för att minska kemikaliemängden i sina produkter och beröms av Greenpeace, för att gå i bräschen.


Läs hela rapporten här!

Ftalater, fortfarande ett stort problem.

Kemikalieinspektionen vill fortsätta begränsa ftalater i olika produktgrupper för att minska risken för mjukgörare. Några exempel på varugrupper där ftalater fortfarande används är:

• fordon
• kablar
• ledningar
• golv
• slangar
• packningar
• medicintekniska produkter
• leksaker
• förpackningsmaterial för mat
• belagda textilier/vävar
• kläder med tryck
• sportutrustning
• konstläder
• skor
• väskor
• möbler

Många av ovan nämnda grupper är svåra att undvika eller välja bort och då många ftalater är klassificerade som fortplantningsstörande, är det viktigt att begränsa deras existens. Idag är tretton ftalater upptagna på den så kallade kandidatförteckningen över särskilt farliga ämnen i EU:s kemikalielagstiftning (Reach). Men förbuden är inte tillräckliga och Kemikalieinspektionen arbetar för striktare lagstiftning inom EU och på nationell nivå. Läs mer här

Den gyllene medelvägen!

Om ni kan stå ut med det dåliga mobilfotot kommer här lite praktisk information på hur vardagen ser ut när man kemikalie- och plastbantar. Till jul och födelsedagar kommer avvägningen mellan barnens önskningar och ens egen smärtgräns. Det är en konst att nå en gyllene medelväg. Det som låter lätt i teorin är inte alltid logiskt i praktiken. Trots att jag hållit på att rensa i över 2 år fastnar man fortfarande i olika dilemman. Så jag tänkte berätta kort om hur min tankegång går när det kommer till sådana här vägval.

 

Jag vill först förtydliga att detta speglar min personliga åsikt och vi tänker alla olika. Jag anser till exempel att barn inte bara ska få leksaker i present och julklapp, mjuka klappar och behövda saker tycker jag definitivt kan ingå. Kanske inte det som uppskattas mest av barnet direkt, men ändock saker man kan komma att använda mycket. Jag är även av åsikten, "färre men bättre" ting. Hellre två dyra bra saker än 15 skräpsaker. Med det sagt, här kommer en liten "guide" hur jag tänkt gällande  mina inköp till vår äldsta dotter.

 

 

Barbie. Älskade dem och lekte med dem varje dag när jag var liten. Tänkte självklart inte på plast, genusfrågor eller vilka signaler deras kroppsideal sänder, men tyvärr gör jag det nu. Jag hade sparat alla mina Barbie-saker men när jag nu tog fram dem så är det rena PVC-hysterin. Så nej, dottern får inte ärva dem. Men jag kommer inte förvägra henne glädjen att leka med dockor. Sen i somras är lagstiftningen strängare så jag köpte en ny Barbie istället. Att leka med och förvara i sluten låda när hon inte leks med.

 

Naturgummidocka från Petit Chose (Mill Roots). Handmålad, oerhört välsydda kläder, från Sri Lanka. Fördelar är att jag slipper (pvc-)plasten, slipper gynna Kina-fabrikerna och får en kvalitetsdocka. Nackdelarna är tygkroppen är stoppad med polyester och plastgranulat samt att företaget inte svarat på de frågor jag ställt dem, vad det är för färger eller hår. Vid kontakt med NSF menar de att polyester är ofarligt för brukaren. Jag låter det vara därhän men hade inte rekommenderat den till barn som stoppar saker i munnen (både p g a okända färger men även priset).

 

Pysselbok "Djuren i skogen". Min dotter är inne i en pysselboksperiod och denna har trevliga illustrationer samt att man lär sig om skogen. Omslaget är blankt och troligen plast, men det är ett faktum jag bortser ifrån, när det gäller alla böcker. Jag tycker användningen och kunskapen man får övervinner eventuella nackdelar.

 

Böckerna "Min första insektsbok" och "Min första trädbok" av Lars Klinting följer samma resonemang.

 

Rostfri dryckflaska Blafre. Slipper gärna plast i dryckesflaskor, då de emitterar till drycken. Dessa flaskor är prisvärda, perfekta till förskola/utflykt/sportaktiviteter och med ett namn under botten är de unika i alla ovanstående miljöer.

 

Vattenfärger med växtbaserade pigment och lim med snällare innehållsförteckning, ett bättre val än alla billiga syntetiska alternativ som finns. Eller vad sägs om saffran, fläder, paprika och klorofyll?

 

Som ni ser har jag nått en gyllene medelväg. Vissa saker gör jag inte avkall på och jag är synnerligen oförtjust i billiga plastleksaker från Kina. De brukar "försvinna" hemma hos oss och frågas aldrig efter. Men jag tror också att om man är för strikt kommer barnen göra revolt och vältra sig i kemikalier i tonåren. Jag tycker att man som medveten konsument kan göra många bättre val, men ibland får man medla eller släppa på det och trösta sig med att ens barn i alla fall har det väsentligt mycket bättre när det kommer till kemikalier, än barn generellt.

God Jul & Gott Nytt (kemikaliebantat) År!

Med bara några få dagar kvar till julafton vill jag passa på att önska er alla en God Jul & Gott Nytt År! Nu tar jag lite julledighet, vi ses i januari igen!

Miljömål för Sverige "Giftfri miljö" 2020, läs om ditt landskap!

Sverige har faktiskt uppsatta miljömål gällande "Giftfri miljö" till 2020. Mål som tyvärr redan nu bedöms omöjliga att nå. Naturvårdsverket har i alla fall intressant information på sin hemsida, gällande hela Sverige men också regional fakta. Om Skåne står det så här:

	1. Begränsad klimatpåverkan Skånes växthusgasutsläpp har minskat med en femtedel sedan 1990. De senaste åren har minskningen avstannat, främst beroende på ökad andel naturgas i energiförsörjningen samt ökade transporter. För att nå målet krävs kraftiga svenska och internationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
	2. Frisk luft Halterna är i stort sett oförändrade och utsläppen har till och med ökat för vissa föroreningar som exempelvis PM2,5. Omställning till mer miljövänliga transporter samt teknikutveckling och användande av bästa möjliga teknik i större omfattning är viktiga åtgärdsområden i länet.
	3. Bara naturlig försurning Sjöar, vattendrag, skogsmark samt växter och djur skadas av den försurning som drabbar landskapet. Svavel- och kväveutsläpp samt skogsavverkning är drivkrafter i försurningsprocessen. Utvecklingen är överlag positiv men drabbade ekosystem uppvisar ännu starka, negativa effekter.
	4. Giftfri miljö Trots vissa åtgärder lokalt och regionalt bedöms miljömålet inte att nås till 2020. Detta beror dels på att tillräckliga styrmedel inte hinner komma på plats och dels på att återhämtningstiden är lång. Även de lokala och regionala insatserna behöver öka för att nå målet på sikt.
	5. Skyddande ozonskikt Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020.
	6. Säker strålmiljö För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor.
	7. Ingen övergödning Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Åtgärdsbehovet är mycket stort samtidigt som storleken på olika finansieringskällor, såsom våtmarksstöd och LOVA-bidrag, ständigt är osäker.
	8. Levande sjöar och vattendrag Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har inte prioriteras. Åtgärdsarbetet bromsar in.
	9. Grundvatten av god kvalitet Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.
	10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Skånes havsmiljö har länge påverkats av utfyllnader, tät sjötrafik, för högt fiskeuttag och för hög näringsämnesbelastning. Kunskapsluckor och brister i övervakning försvårar uppföljning av miljötillståndet och riktade miljöåtgärder. Nationella prioriteringar och internationella regler krävs.
	11. Myllrande våtmarker Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Ökad hänsyn behövs inom jord- och skogsbruk. Fortsatt återskapande av våtmarker är viktigt. Skötsel av hävdgynnade våtmarker är avgörande för bevarandet av hotade arter och skyddsarbetet av våtmarker behöver fortsätta.
	12. Levande skogar Skogen är en viktig resurs som brukas intensivt i länet vilket påverkar värdefulla skogsmiljöer negativt. Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser krävs.
	13. Ett rikt odlingslandskap Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
	15. God bebyggd miljö Hushållning med mark och vatten är mycket aktuellt i Skåne och miljöfrågorna behöver integreras i länets fysiska planering. Flera kommuner planerar för en utglesad bebyggelse och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
	16. Ett rikt växt- och djurliv Fragmentering av habitat i landskapet fortsätter, negativ påverkan på naturen är fortfarande hög, hotade arter blir allt sällsyntare och återhämtningstakten för biologiska värden är lång. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta sitt ansvar.

Läs mer här! Då kan du också läsa om ditt landskaps miljömål!

Madrasser och bäddmadrasser till barnsängen!

Ett ämne som verkligen dryftas bland kemikaliemedvetna föräldrar är madrassen till barn och bebis. Vad är bäst/värst, vad har man råd med? För många handlar det till slut om pengarna, det är dyrt att byta till helt ekologiskt. Så jag tänkte göra en top 5 på sämsta/bästa alternativ, när det kommer till barnmadrasser. Vi börjar med de sämsta & avslutar med de bästa!


5. Billiga madrasser i skumgummi. Ofta när man letar information om olika material har skumgummi framstått som det sämsta alternativet i mina ögon. Skumgummi kan läcka isocyanter, klister och andra kemikalier. Materialet är dessutom olja, en ändlig resurs. Undvik helt.


4. Polyestermadrasser (= plast). Polyester i sig är inte farligt för brukaren, men den kan läcka vid tvättning i tvättmaskin och vara behandlad med flamskyddsmedel. Ikea har ett stort utbud av polyestermadrasser, och enligt deras utsago ska de inte ha flamskyddsmedel i sina produkter. Rätt Start Exklusiv är förvisso också gjord av polyester men den är öko-texmärkt och därför testad för skadliga kemikalier. Hilding har Svanenmärkta sängar, men jag tycker den certifieringen känns lite vek generellt, så jag är även skeptisk här. De har bl a resårmadrasser som omtalas negativt Ekobyggportalen.


3. Bovetemadrass. Ett naturmaterial som transporterar bort fukt och kvalster ogillar, därför ska det vara bra för allergiker. Man bör ta reda på hur bovetet odlats och vilket material yttertyget är av, ekologisk bomull är att föredra. På Bovete.se finns madrasser men det står inget om yttertyget? Annars så man kan kanske köpa KRAV-märkt bovete på lösvikt och sy själv?


2. Kapok/kapock kallas även bomullsträd men tillhör malvaväxterna och odlas i Sydamerika och Asien bland annat. Det är nötterna på trädet som skördas, därför påverkas inte ekosystemet, som i te x konventionell bomullsodling. I likhet med bovete transporterar det bort fukt och ogillas av kvalster. Ekologisk kapok finns bland annat i danska butikerna Babynature.dk, de svarar snabbt på mail och känns seriösa. Priserna är ungefär hälften mot Grön interiörs sortiment.


1. Prolana/Grön interiör har GOTS-certifierade material i sina naturmadrasser, men är betydligt dyrare än övriga alternativ. Kvalitet och hållbarhet kostar mer, men i längden är det en investering väl värd sina pengar. Tänk på att ull, även om det är ett fantastiskt material, är känsligare för magsjukor/olyckor i sängen samt att vissa allergiker kan reagera på ull. På Kemikaliepappan får ni tips på hur man kan beställa Prolanas sortiment billigare från tyska butiker.


I denna djungel finns även folk som syr eget av ex gamla ullfiltar, vilket jag starkt avråder ifrån, då malmedel kan finnas kvar, som är direkt skadligt. Man bör också betänka att ett naturmaterial i sig inte är en garanti, det kan ändå innehålla tråkigheter. Därför är ekologiskt att föredra, helst certifierad.


Lycka till!

Ett giftfritt Stockholm 2030!

I Stockholm har man tagit gifterna på allvar och har nu inrättat ett Kemikaliecentrum under miljöförvaltningen. Tanken är att tre anställda experter aktivt ska stödja stadens alla verksamheter på vägen till ett giftfritt Stockholm 2030.

Genom en kemikalieplan, som ska fokusera på

Kemikaliekrav vid upphandlingar.

Val av byggmaterial.

Säker hantering av kemiska produkter.

Information till konsumenter och företag 

Fortbildning av stadens personal

hoppas man på att fasa ut flertalet farliga ämnen genom sin "svarta lista". Det är ämnen som dels ska fasas ut och dels inte får finnas i nya varor vid upphandling. Prioriterat är bl a olika Alkylfenoler och Bisfenol, antibakteriella ämnen, bromerande flamskyddsmedel, ftalater, polyfluorerade föreningar (PFOA; PFBS), Kadmium, Bly, Koppar och Zink.

Barnen är en stor fokusgrupp, då de är mer känsliga för exponering än vuxna. I en åtgärdsplan beskrivs sju olika åtgärdsområden som ska genomföras 2014-2019.

Stockholm är först ut men en förhoppning är att andra städer i Sverige ska följa efter.
Låter mycket intressant och hoppingivande!

Läs mer här!