Den gyllene medelvägen!

Om ni kan stå ut med det dåliga mobilfotot kommer här lite praktisk information på hur vardagen ser ut när man kemikalie- och plastbantar. Till jul och födelsedagar kommer avvägningen mellan barnens önskningar och ens egen smärtgräns. Det är en konst att nå en gyllene medelväg. Det som låter lätt i teorin är inte alltid logiskt i praktiken. Trots att jag hållit på att rensa i över 2 år fastnar man fortfarande i olika dilemman. Så jag tänkte berätta kort om hur min tankegång går när det kommer till sådana här vägval.

 

Jag vill först förtydliga att detta speglar min personliga åsikt och vi tänker alla olika. Jag anser till exempel att barn inte bara ska få leksaker i present och julklapp, mjuka klappar och behövda saker tycker jag definitivt kan ingå. Kanske inte det som uppskattas mest av barnet direkt, men ändock saker man kan komma att använda mycket. Jag är även av åsikten, "färre men bättre" ting. Hellre två dyra bra saker än 15 skräpsaker. Med det sagt, här kommer en liten "guide" hur jag tänkt gällande  mina inköp till vår äldsta dotter.

 

 

Barbie. Älskade dem och lekte med dem varje dag när jag var liten. Tänkte självklart inte på plast, genusfrågor eller vilka signaler deras kroppsideal sänder, men tyvärr gör jag det nu. Jag hade sparat alla mina Barbie-saker men när jag nu tog fram dem så är det rena PVC-hysterin. Så nej, dottern får inte ärva dem. Men jag kommer inte förvägra henne glädjen att leka med dockor. Sen i somras är lagstiftningen strängare så jag köpte en ny Barbie istället. Att leka med och förvara i sluten låda när hon inte leks med.

 

Naturgummidocka från Petit Chose (Mill Roots). Handmålad, oerhört välsydda kläder, från Sri Lanka. Fördelar är att jag slipper (pvc-)plasten, slipper gynna Kina-fabrikerna och får en kvalitetsdocka. Nackdelarna är tygkroppen är stoppad med polyester och plastgranulat samt att företaget inte svarat på de frågor jag ställt dem, vad det är för färger eller hår. Vid kontakt med NSF menar de att polyester är ofarligt för brukaren. Jag låter det vara därhän men hade inte rekommenderat den till barn som stoppar saker i munnen (både p g a okända färger men även priset).

 

Pysselbok "Djuren i skogen". Min dotter är inne i en pysselboksperiod och denna har trevliga illustrationer samt att man lär sig om skogen. Omslaget är blankt och troligen plast, men det är ett faktum jag bortser ifrån, när det gäller alla böcker. Jag tycker användningen och kunskapen man får övervinner eventuella nackdelar.

 

Böckerna "Min första insektsbok" och "Min första trädbok" av Lars Klinting följer samma resonemang.

 

Rostfri dryckflaska Blafre. Slipper gärna plast i dryckesflaskor, då de emitterar till drycken. Dessa flaskor är prisvärda, perfekta till förskola/utflykt/sportaktiviteter och med ett namn under botten är de unika i alla ovanstående miljöer.

 

Vattenfärger med växtbaserade pigment och lim med snällare innehållsförteckning, ett bättre val än alla billiga syntetiska alternativ som finns. Eller vad sägs om saffran, fläder, paprika och klorofyll?

 

Som ni ser har jag nått en gyllene medelväg. Vissa saker gör jag inte avkall på och jag är synnerligen oförtjust i billiga plastleksaker från Kina. De brukar "försvinna" hemma hos oss och frågas aldrig efter. Men jag tror också att om man är för strikt kommer barnen göra revolt och vältra sig i kemikalier i tonåren. Jag tycker att man som medveten konsument kan göra många bättre val, men ibland får man medla eller släppa på det och trösta sig med att ens barn i alla fall har det väsentligt mycket bättre när det kommer till kemikalier, än barn generellt.

God Jul & Gott Nytt (kemikaliebantat) År!

Med bara några få dagar kvar till julafton vill jag passa på att önska er alla en God Jul & Gott Nytt År! Nu tar jag lite julledighet, vi ses i januari igen!

Miljömål för Sverige "Giftfri miljö" 2020, läs om ditt landskap!

Sverige har faktiskt uppsatta miljömål gällande "Giftfri miljö" till 2020. Mål som tyvärr redan nu bedöms omöjliga att nå. Naturvårdsverket har i alla fall intressant information på sin hemsida, gällande hela Sverige men också regional fakta. Om Skåne står det så här:

	1. Begränsad klimatpåverkan Skånes växthusgasutsläpp har minskat med en femtedel sedan 1990. De senaste åren har minskningen avstannat, främst beroende på ökad andel naturgas i energiförsörjningen samt ökade transporter. För att nå målet krävs kraftiga svenska och internationella åtaganden och förverkligandet av dessa.
	2. Frisk luft Halterna är i stort sett oförändrade och utsläppen har till och med ökat för vissa föroreningar som exempelvis PM2,5. Omställning till mer miljövänliga transporter samt teknikutveckling och användande av bästa möjliga teknik i större omfattning är viktiga åtgärdsområden i länet.
	3. Bara naturlig försurning Sjöar, vattendrag, skogsmark samt växter och djur skadas av den försurning som drabbar landskapet. Svavel- och kväveutsläpp samt skogsavverkning är drivkrafter i försurningsprocessen. Utvecklingen är överlag positiv men drabbade ekosystem uppvisar ännu starka, negativa effekter.
	4. Giftfri miljö Trots vissa åtgärder lokalt och regionalt bedöms miljömålet inte att nås till 2020. Detta beror dels på att tillräckliga styrmedel inte hinner komma på plats och dels på att återhämtningstiden är lång. Även de lokala och regionala insatserna behöver öka för att nå målet på sikt.
	5. Skyddande ozonskikt Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Ozonskiktet väntas börja återhämta sig före 2020.
	6. Säker strålmiljö För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor.
	7. Ingen övergödning Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Åtgärdsbehovet är mycket stort samtidigt som storleken på olika finansieringskällor, såsom våtmarksstöd och LOVA-bidrag, ständigt är osäker.
	8. Levande sjöar och vattendrag Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har inte prioriteras. Åtgärdsarbetet bromsar in.
	9. Grundvatten av god kvalitet Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och på sina håll råder konkurrens om vattnet. Grundvattnet behöver beaktas mer och ges större tyngd inom samhällsplanering, tillsyn, tillståndsgivning och vattenförvaltning.
	10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Skånes havsmiljö har länge påverkats av utfyllnader, tät sjötrafik, för högt fiskeuttag och för hög näringsämnesbelastning. Kunskapsluckor och brister i övervakning försvårar uppföljning av miljötillståndet och riktade miljöåtgärder. Nationella prioriteringar och internationella regler krävs.
	11. Myllrande våtmarker Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Ökad hänsyn behövs inom jord- och skogsbruk. Fortsatt återskapande av våtmarker är viktigt. Skötsel av hävdgynnade våtmarker är avgörande för bevarandet av hotade arter och skyddsarbetet av våtmarker behöver fortsätta.
	12. Levande skogar Skogen är en viktig resurs som brukas intensivt i länet vilket påverkar värdefulla skogsmiljöer negativt. Tillståndet i länets skogar varierar och det krävs fortsatt utveckling av miljöhänsynen i skogsbruket samtidigt som ytterligare bevarandeinsatser krävs.
	13. Ett rikt odlingslandskap Den totala åkerarealen har minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
	15. God bebyggd miljö Hushållning med mark och vatten är mycket aktuellt i Skåne och miljöfrågorna behöver integreras i länets fysiska planering. Flera kommuner planerar för en utglesad bebyggelse och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
	16. Ett rikt växt- och djurliv Fragmentering av habitat i landskapet fortsätter, negativ påverkan på naturen är fortfarande hög, hotade arter blir allt sällsyntare och återhämtningstakten för biologiska värden är lång. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta sitt ansvar.

Läs mer här! Då kan du också läsa om ditt landskaps miljömål!

Madrasser och bäddmadrasser till barnsängen!

Ett ämne som verkligen dryftas bland kemikaliemedvetna föräldrar är madrassen till barn och bebis. Vad är bäst/värst, vad har man råd med? För många handlar det till slut om pengarna, det är dyrt att byta till helt ekologiskt. Så jag tänkte göra en top 5 på sämsta/bästa alternativ, när det kommer till barnmadrasser. Vi börjar med de sämsta & avslutar med de bästa!


5. Billiga madrasser i skumgummi. Ofta när man letar information om olika material har skumgummi framstått som det sämsta alternativet i mina ögon. Skumgummi kan läcka isocyanter, klister och andra kemikalier. Materialet är dessutom olja, en ändlig resurs. Undvik helt.


4. Polyestermadrasser (= plast). Polyester i sig är inte farligt för brukaren, men den kan läcka vid tvättning i tvättmaskin och vara behandlad med flamskyddsmedel. Ikea har ett stort utbud av polyestermadrasser, och enligt deras utsago ska de inte ha flamskyddsmedel i sina produkter. Rätt Start Exklusiv är förvisso också gjord av polyester men den är öko-texmärkt och därför testad för skadliga kemikalier. Hilding har Svanenmärkta sängar, men jag tycker den certifieringen känns lite vek generellt, så jag är även skeptisk här. De har bl a resårmadrasser som omtalas negativt Ekobyggportalen.


3. Bovetemadrass. Ett naturmaterial som transporterar bort fukt och kvalster ogillar, därför ska det vara bra för allergiker. Man bör ta reda på hur bovetet odlats och vilket material yttertyget är av, ekologisk bomull är att föredra. På Bovete.se finns madrasser men det står inget om yttertyget? Annars så man kan kanske köpa KRAV-märkt bovete på lösvikt och sy själv?


2. Kapok/kapock kallas även bomullsträd men tillhör malvaväxterna och odlas i Sydamerika och Asien bland annat. Det är nötterna på trädet som skördas, därför påverkas inte ekosystemet, som i te x konventionell bomullsodling. I likhet med bovete transporterar det bort fukt och ogillas av kvalster. Ekologisk kapok finns bland annat i danska butikerna Babynature.dk, de svarar snabbt på mail och känns seriösa. Priserna är ungefär hälften mot Grön interiörs sortiment.


1. Prolana/Grön interiör har GOTS-certifierade material i sina naturmadrasser, men är betydligt dyrare än övriga alternativ. Kvalitet och hållbarhet kostar mer, men i längden är det en investering väl värd sina pengar. Tänk på att ull, även om det är ett fantastiskt material, är känsligare för magsjukor/olyckor i sängen samt att vissa allergiker kan reagera på ull. På Kemikaliepappan får ni tips på hur man kan beställa Prolanas sortiment billigare från tyska butiker.


I denna djungel finns även folk som syr eget av ex gamla ullfiltar, vilket jag starkt avråder ifrån, då malmedel kan finnas kvar, som är direkt skadligt. Man bör också betänka att ett naturmaterial i sig inte är en garanti, det kan ändå innehålla tråkigheter. Därför är ekologiskt att föredra, helst certifierad.


Lycka till!

Ett giftfritt Stockholm 2030!

I Stockholm har man tagit gifterna på allvar och har nu inrättat ett Kemikaliecentrum under miljöförvaltningen. Tanken är att tre anställda experter aktivt ska stödja stadens alla verksamheter på vägen till ett giftfritt Stockholm 2030.

Genom en kemikalieplan, som ska fokusera på

Kemikaliekrav vid upphandlingar.

Val av byggmaterial.

Säker hantering av kemiska produkter.

Information till konsumenter och företag 

Fortbildning av stadens personal

hoppas man på att fasa ut flertalet farliga ämnen genom sin "svarta lista". Det är ämnen som dels ska fasas ut och dels inte får finnas i nya varor vid upphandling. Prioriterat är bl a olika Alkylfenoler och Bisfenol, antibakteriella ämnen, bromerande flamskyddsmedel, ftalater, polyfluorerade föreningar (PFOA; PFBS), Kadmium, Bly, Koppar och Zink.

Barnen är en stor fokusgrupp, då de är mer känsliga för exponering än vuxna. I en åtgärdsplan beskrivs sju olika åtgärdsområden som ska genomföras 2014-2019.

Stockholm är först ut men en förhoppning är att andra städer i Sverige ska följa efter.
Låter mycket intressant och hoppingivande!

Läs mer här!   

En kemikaliefri jul - favorit i repris!

Nu när första advent och december knackar på dörren tänkte jag ge lite handfasta tips på vad man kan göra för att hålla nere kemikalierna i juletid. Maten, pyntet, textilierna och klapparna.

Maten

- Använd uppläggningsfat av porslin, glas eller rostfritt till julbordet, inte minst när ni lägger upp varm mat.

- Stek/koka maten i kastruller/kärl av rostfritt eller gjutjärn, undvik teflon.

- Värm inget i plastkärl i mikron och låt maten svalna innan ni lägger eventuella rester i plastkärl.

- Välj ekologiska alternativ när det kommer till maten, clementinerna och nötterna.

- Tänk även på alkoholen, inte minst vin innehåller olika bekämpningsmedel.

- Ät hellre choklad och ekologiskt godis än blandgodis med mycket E-nummer.

Pyntet & textilierna

- Köp inte plastgran, många är gjorda av PVC och innehåller ftalater. Dessutom transporteras de från Asien och är därför en miljöbov på flera sätt. Det bästa du kan göra (om du vill ha en innegran), ur miljö- & kemikalieperspektiv är att köpa en närodlad, vanlig svenska gran. Ädelgranen är lite sämre, då den ofta importeras. Ifjol hade 80% av svenskarna gran, 30% av dessa var av plast, 70% äkta.

- En del sätter "spröjsar" i röd eller vit tejp samt fönsterdekor på fönsterna. Dessa kan vara gjorda av PVC, hör noga med butiken. Undvik gärna.

- Minska på snöspray samt konstgjord snö/glitter. De är troligen flamskyddsbehandlade, oklart vad de kan emittera till inomhusluften. Som "snö" till vårt landskap använde jag en fårskinnspläd.

- Köp hellre textilier i ull än av syntetmaterial. De i syntet kan vara flamskyddsbehandlade. Saker av riktig ull håller längre, så trots att de är dyrare är det bättre är hållbarhetssynpunkt. Tomtar, kuddfodral, filtar, granmattor, se dig runt omkring, vad har du hemma?

- Tänk på att vissa människor kan vara allergiska mot exempelvis starkt doftande hyacinther.

- Välj hellre ljus i 100% stearin, de brinner längre och är en förnyelsebar råvara, mot te x paraffin, som är en restprodukt från olja. Tyvärr avger ljus partiklar när man eldar, därför bör man begränsa tiden man har ljus tända. Värmeljus är bättre än blockljus, som är bättre än vanlig ljus. Ju långsammare ett ljus brinner, desto mindre partiklar avges. Man vet idag inte om nanopartiklarna är skadliga, så låt ditt sunda förnuft råda!

Klapparna

- Tillämpa "färre men värre"-principen. Köp hellre en bra, lite dyrare present/presentkort än en massa småsaker som ingen använder. Kvalitet framför kvantitet. Bättre för miljön och förhoppningsvis minskar du risken för kemikalieexponering.

- Köp ekologiska, närodlade eller öko-texmärkta produkter, Åhléns har "Bra val", flera butiker har bra ekologiskt sortiment. Inte minst på kläder, leksaker mm. Hos Naturskyddsföreningen finns en bra lista på "giftfria" produkter. Eller besök webbutiker som Ekokul, Rekolek mm.

- Varför inte sponsra olika välgörenhetsorganisationer? Flera organisationer har webbutiker där en viss summa av det du köper går till behövande eller forskning. Unicef, Röda korset, Rädda barnen, Barncancerfonden m fl. Eller ge ett medlemskap hos Naturskyddsföreningen.

Lite nyheter i korthet: Kavat & mjukplast!

- Testfakta brukar utföra årliga tester av barnkläder, inte minst till vintern. Deras test av vinteroveraller i år hittar du här. De fokuserade på billiga alternativ, därför finns inte Didriksson eller Polarn & Pyret var med i testet. De overaller som inte var fria från fluorkarboner var Ellos, Åhléns & Stadiums Everest-overall. Bäst i test var Ellos, Kaxs och Coop.

- Testfakta har även testat årets vinterskor här och det var en känga i huvudet på främst Kavat tyvärr. Deras Yxhult (den svarta modellen) var den enda kängan med innehåll av PFOS tre gånger högre än den lagstadgade gränsen. Fyra av åtta kängor hade dessutom halter av PFOA: Ecco, Viking, Eurosko och Din sko. Kemikalieinspektionen menar att det inte är direkt risk för användaren, om man inte suger på skorna, men att ämnena lossnar och hamnar i naturen (eller i hemmet?).

Alla företag garanterar att man inte använder dessa ämnen i tillverkningen så hur hamnade de i skon? Det verkar som att avståndet mellan de som säljer produkten och de som tillverkar den är enormt och att kontrollen av underleverantörer är bristfällig. Kemikalieinspektionen menar att rengöringen av maskinerna mellan tillverkning av olika märken kan brista, eller att man använt ämnena som hjälpkemikalier. I vilket fall som helst blir slutprodukten (och miljön/människan) drabbad.

- SVT rapporterade i oktober om den nya mjukgöraren i plast, DINP, som ersatt det förbjudna DEHP är minst lika farlig. En studie vid Karlstad universitet pekar på ett samband mellan höga halter av DINP hos gravida mammor och skador hos fostret, liknande de man fick av DEHP.

Forskarna mätte det anogenitala avståndet, AGD (avståndet mellan anus och könsorganet) hos nästan 200 pojkar i 2-årsåldern. Tidigare studier har visat att vuxna män med exempelvis fertilitetsproblem har ett kortare AGD.

Samtidigt analyserade de urinprov från mamman som tagits i den tionde veckan av graviditeten. Det visade sig att det fanns ett samband mellan högre halter av DiNP och litet AGD. Studien publiceras nu i det amerikanska folkhälsoinstitutets tidskrift: Environmental Health Perspectives. I Europa har tillverkare ersatt DEHP med DINP, medans den sistnämnda fortfarande är vanligast på världsmarknaden.

Välj rätt ljus i höst och vinter!

Nu när höstmörkret börjar nalkas är det många som gillar att ha värmeljus eller vanliga ljus som mysbelysning. I Sverige använder vi 18000 ton ljus per år och det finns bättre och sämre val att göra när det kommer till materialet. Nedan kommer en liten guide.

- Paraffin är gjort av råolja, en ändlig resurs. Dessutom bildas det koldioxid vid förbränning samt avger kemikalier som toulen och bensen, som är kopplade till ökad risk för cancer och astma. Man bör dock veta att förbränningen av 30 ljus under tre timmar ger mindre hälsofarliga utsläpp än om någon röker en cigarett i rummet. Men forskare menar att man ändå ska vara restriktiv, därför bör man ha ljusen tända kortare perioder och vädra kontiunerligt.
 
- Stearin framställs ur vegetabiliskt eller animaliskt fett och är en förnyelsebar råvara samt biologisk nedbrytbar. Oftast med längre brinntid och med mindre kemikaliska utsläpp. Ju långsammare ett ljus brinner, desto mindre partiklar avges nämligen. Dock kan det vegetabiliska fettet vara palmolja. Titta efter RSPO-märkning.

- Doftljus innehåller parfym eller eteriska oljor, som kan vara irriterande för luftrören eller för känsliga personer.

- Värmeljus är också en miljöbov. Själva ljuset innehåller oftast paraffin och koppen är gjord av aluminium. Man bör därför återvinna kopparna, efter att man pillat bort vekhållaren. Då kan 95% av energin och 100% av aluminiumet återvinnas. Om vekhållaren inte lossas innan den läggs i återvinningen fastnar hela koppen i magneten, där järn sorteras bort. Aluminiumet brinner då upp i smältverket istället för att kunna återvinnas till nytt material. Vi använder 300 miljoner värmeljus per år så det gör stor skillnad.

En bra sak är att välja Svanen-märkta ljus. Mer än 90 procent av ljusets råvara måste då vara förnybar. De avger också minimalt med miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det viktigaste kravet är dock att ljusen måste vara tillverkade av 100% stearin. Exempel är Liljeholmens ljus (finns i de flesta dagligvarubutiker), Diana-lys (se bild, finns i Ullared bl a) eller Delsbo Candle.

Värmeljus i 100% stearin svårare att hitta än vanliga ljus. Det enda Svanenmärkta värmeljuset säljs hos Clas Ohlson och heter Reluminus Refillsystem. Stearinet ligger i glasformar som är återanvändningsbara och ljuspuckar kan köpas som refill. Då slipper man även problemet med aluminiumkopparna.

- Ljus i bivax, rapsvax och sojavax är andra naturliga val. Var dock uppmärksam på hur grödan odlats, kan innehålla mycket bekämpningsmedel eller vara genmanipulerade. Raps är något vi har mycket av i Sverige, vilket borde främja närproducerade alternativ. Bivax kan blekas på olika sätt, välj helst den gula versionen. Titta efter ekologiska alternativ.

Jag tänkte leta lite alternativ på de lokala julmarknaderna i år. Annars kan man testa internetbutiker som Bodystore, Yvelis, Sojavaxljus?

Att avgifta sig från kemikalier!

De flesta inlägg om kemikalier handlar tyvärr om att man hittar kemikalier överallt och att allt är värre än man tror. Därför är det positivt att även hitta hemsidor med inlägg som fokuserar på lösningar.

På Kurera.se finns det matnyttig information om att göra bättre val. Det inlägget jag hittade är från 2013 men mer högaktuellt än någonsin, nämligen hur man väljer kost som avgiftar kroppen från miljögifter. Deras fokus är på barn men jag tycker alla kan ta till sig informationen.

De har bland annat tips som

- att äta linfrön i maten, som genom sina fiber, kan binda gifter i kroppen.

- att ha koriander i maten, då den binder tungmetaller.

- att äta sparris, grönkål, spenat, broccoli, blomkål eller brysselkål då dessa binder fosfater.

- att äta lök och vitlök innehåller som innehåller svavel. Dessa kan motverka tungmetaller.

Det finns även fler råd som är lite mer extrema och man bör ta i beaktande att tipsen fokuserar mycket på alternativ- och naturmedicin, därför tycker jag man ska göra dessa tips i samrådan med läkare, i synnerhet när det gäller barn.

Många av naturmedicinerna är inte tillräckligt utredda med tanke på biverkningarna, men å andra sidan är den traditionella läkarvården inte så öppen för naturmedicin, trots dess långa historik.

Läs hela inlägget här.

Stavmixrar och ftalatdränkta tröjor från Hollisters!

Här kommer lite kemikalie-"nyheter" i korthet.

- Råd & Rön har nu i oktober gjort en test av 15 t-shirts från olika företag. De testade tröjorna för azo-färgämnen, nonylfenoler, formaldehyd, PAH, flamskyddsmedel och ftalater. Gällande de tre första kemikalierna fann de inget att anmärka på. Det tråkiga kom när det gällde trycken på tröjorna, som i flera fall innehöll höga halter av ftalater (hormonstörande och reproduktionshämmande). Värst var utan tvekan Hollister, följt av bl a Monki.

Läs mer på Råd & Röns hemsida

- Dessutom testade Stockholms universtitet 12 olika stavmixrar och 8 av dem läckte klorparaffiner, 5 i höga mängder.

Klorparaffiner drabbar lever, njurar och sköldkörtel och är möjligt cancerframkallande, dessutom farligt för vattenorganismer och är persistenta. De används i skärvätskor inom metallindustrin och som mjukgörare och/eller brandskyddsmedel i plaster.

2012 bekräftade KemI att det finns klorparaffiner i bröstmjölk. Och en nyligen publicerad studie från Tyskland bekräftar att klorparaffiner fanns bland de högsta halterna i fettet i köksfläktarna, så det förekommer en del i våra kök.

Märken som testades och hade halter av klorparaffiner var modellerna:

Matsui (M24HBW09E)
Voltage (HM-918)
OBH Nordica Kitchen Quickmix (6705)
OBH Nordica Kitchen Quickprep 500 (7701)
Braun Multiquick 3 (4162)
Electrolux Ultramix Pro (ESTM6400)
Coline (LW-3318)
Russel Hobbs (18274-56)

Märken som klarade sig utan anmärkning var modellerna:

Bosch (MSM6B100)
OBH Nordica Chili (6707)
OBH Nordica Indigo (6712)
Philips Pro mix HR (1607/08)

Läs mer här, där finns dessutom en länk till hela rapporten.

- Melamin är ett ämne som det ur kemikaliesynpunkt går att hitta försvinnande lite om. Men jag har hittat en artikel från 2013 där Sund.nu skriver att melaminet läcker från tallriken. I studien (Från Taiwan) delade man in testpersonerna i två olika grupper - en som åt varm nudelsoppa från melaminskålar och en som åt varm nudelsoppa från keramiska skålar. Genom urinprov visade det sig att de som åt från melamin-tallrikar hade 6 gånger högre halter melamin i urinen, vilken kopplats ihop med njurskador och ökad risk för cancer. Man bör därför inte servera varm mat eller sura livsmedel på melamin. Det nämns även att formaldehyd påträffats i för höga halter. Läs artikeln här.

- Och sist men inte minst, något högaktuellt. Naturskyddsföreningen vill att vår nya miljöminister Åsa Romson begränsar Bisfenolerna i olika produkter.

NSF skriver att de svenska politikerna just nu utreder hur vi ska få mindre av miljögiftet bisfenol A i oss. Det är ett hormonstörande ämne som kan hittas i bl a konservburkar, kvitton, eller tandpastan som vi lagar barnens tänder med.

Problemet är också att även om Bisfenol A skulle förbjudas finns det många andra Bisfenoler (ett helt alfabet) som kemikalieindustrin kan ersätta med. Två av de mer kända heter Bisfenol S och Bisfenol F, och de har precis plockats upp på en lista över särskilt farliga kemikalier.

Därför har nu NSF startat en namninsamling för att trycka på för ett bra beslut i januari. Skriv under och gör skillnad här!