Nu när första advent och december knackar på dörren tänkte jag ge lite handfasta tips på vad man kan göra för att hålla nere kemikalierna i juletid. Maten, pyntet, textilierna och klapparna.
Maten
- Använd uppläggningsfat av porslin, glas eller rostfritt till julbordet, inte minst när ni lägger upp varm mat.
- Stek/koka maten i kastruller/kärl av rostfritt eller gjutjärn, undvik teflon.
- Värm inget i plastkärl i mikron och låt maten svalna innan ni lägger eventuella rester i plastkärl.
- Välj ekologiska alternativ när det kommer till maten, clementinerna och nötterna.
- Tänk även på alkoholen, inte minst vin innehåller olika bekämpningsmedel.
- Ät hellre choklad och ekologiskt godis än blandgodis med mycket E-nummer.
Pyntet & textilierna
- Köp inte plastgran, många är gjorda av PVC och innehåller ftalater. Dessutom transporteras de från Asien och är därför en miljöbov på flera sätt. Det bästa du kan göra (om du vill ha en innegran), ur miljö- & kemikalieperspektiv är att köpa en närodlad, vanlig svenska gran. Ädelgranen är lite sämre, då den ofta importeras. Ifjol hade 80% av svenskarna gran, 30% av dessa var av plast, 70% äkta.
- En del sätter "spröjsar" i röd eller vit tejp samt fönsterdekor på fönsterna. Dessa kan vara gjorda av PVC, hör noga med butiken. Undvik gärna.
- Minska på snöspray samt konstgjord snö/glitter. De är troligen flamskyddsbehandlade, oklart vad de kan emittera till inomhusluften. Som "snö" till vårt landskap använde jag en fårskinnspläd.
- Köp hellre textilier i ull än av syntetmaterial. De i syntet kan vara flamskyddsbehandlade. Saker av riktig ull håller längre, så trots att de är dyrare är det bättre är hållbarhetssynpunkt. Tomtar, kuddfodral, filtar, granmattor, se dig runt omkring, vad har du hemma?
- Tänk på att vissa människor kan vara allergiska mot exempelvis starkt doftande hyacinther.
- Välj hellre ljus i 100% stearin, de brinner längre och är en förnyelsebar råvara, mot te x paraffin, som är en restprodukt från olja. Tyvärr avger ljus partiklar när man eldar, därför bör man begränsa tiden man har ljus tända. Värmeljus är bättre än blockljus, som är bättre än vanlig ljus. Ju långsammare ett ljus brinner, desto mindre partiklar avges. Man vet idag inte om nanopartiklarna är skadliga, så låt ditt sunda förnuft råda!
Klapparna
- Tillämpa "färre men värre"-principen. Köp hellre en bra, lite dyrare present/presentkort än en massa småsaker som ingen använder. Kvalitet framför kvantitet. Bättre för miljön och förhoppningsvis minskar du risken för kemikalieexponering.
- Köp ekologiska, närodlade eller öko-texmärkta produkter, Åhléns har "Bra val", flera butiker har bra ekologiskt sortiment. Inte minst på kläder, leksaker mm. Hos Naturskyddsföreningen finns en bra lista på "giftfria" produkter. Eller besök webbutiker som Ekokul, Rekolek mm.
- Varför inte sponsra olika välgörenhetsorganisationer? Flera organisationer har webbutiker där en viss summa av det du köper går till behövande eller forskning. Unicef, Röda korset, Rädda barnen, Barncancerfonden m fl. Eller ge ett medlemskap hos Naturskyddsföreningen.
lördag 29 november 2014
onsdag 19 november 2014
Lite nyheter i korthet: Kavat & mjukplast!
- Testfakta brukar utföra årliga tester av barnkläder, inte minst till vintern. Deras test av vinteroveraller i år hittar du här. De fokuserade på billiga alternativ, därför finns inte Didriksson eller Polarn & Pyret var med i testet. De overaller som inte var fria från fluorkarboner var Ellos, Åhléns & Stadiums Everest-overall. Bäst i test var Ellos, Kaxs och Coop.
- Testfakta har även testat årets vinterskor här och det var en känga i huvudet på främst Kavat tyvärr. Deras Yxhult (den svarta modellen) var den enda kängan med innehåll av PFOS tre gånger högre än den lagstadgade gränsen. Fyra av åtta kängor hade dessutom halter av PFOA: Ecco, Viking, Eurosko och Din sko. Kemikalieinspektionen menar att det inte är direkt risk för användaren, om man inte suger på skorna, men att ämnena lossnar och hamnar i naturen (eller i hemmet?).
Alla företag garanterar att man inte använder dessa ämnen i tillverkningen så hur hamnade de i skon? Det verkar som att avståndet mellan de som säljer produkten och de som tillverkar den är enormt och att kontrollen av underleverantörer är bristfällig. Kemikalieinspektionen menar att rengöringen av maskinerna mellan tillverkning av olika märken kan brista, eller att man använt ämnena som hjälpkemikalier. I vilket fall som helst blir slutprodukten (och miljön/människan) drabbad.
- SVT rapporterade i oktober om den nya mjukgöraren i plast, DINP, som ersatt det förbjudna DEHP är minst lika farlig. En studie vid Karlstad universitet pekar på ett samband mellan höga halter av DINP hos gravida mammor och skador hos fostret, liknande de man fick av DEHP.
Forskarna mätte det anogenitala avståndet, AGD (avståndet mellan anus och könsorganet) hos nästan 200 pojkar i 2-årsåldern. Tidigare studier har visat att vuxna män med exempelvis fertilitetsproblem har ett kortare AGD.
Samtidigt analyserade de urinprov från mamman som tagits i den tionde veckan av graviditeten. Det visade sig att det fanns ett samband mellan högre halter av DiNP och litet AGD. Studien publiceras nu i det amerikanska folkhälsoinstitutets tidskrift: Environmental Health Perspectives. I Europa har tillverkare ersatt DEHP med DINP, medans den sistnämnda fortfarande är vanligast på världsmarknaden.
- Testfakta har även testat årets vinterskor här och det var en känga i huvudet på främst Kavat tyvärr. Deras Yxhult (den svarta modellen) var den enda kängan med innehåll av PFOS tre gånger högre än den lagstadgade gränsen. Fyra av åtta kängor hade dessutom halter av PFOA: Ecco, Viking, Eurosko och Din sko. Kemikalieinspektionen menar att det inte är direkt risk för användaren, om man inte suger på skorna, men att ämnena lossnar och hamnar i naturen (eller i hemmet?).
Alla företag garanterar att man inte använder dessa ämnen i tillverkningen så hur hamnade de i skon? Det verkar som att avståndet mellan de som säljer produkten och de som tillverkar den är enormt och att kontrollen av underleverantörer är bristfällig. Kemikalieinspektionen menar att rengöringen av maskinerna mellan tillverkning av olika märken kan brista, eller att man använt ämnena som hjälpkemikalier. I vilket fall som helst blir slutprodukten (och miljön/människan) drabbad.
- SVT rapporterade i oktober om den nya mjukgöraren i plast, DINP, som ersatt det förbjudna DEHP är minst lika farlig. En studie vid Karlstad universitet pekar på ett samband mellan höga halter av DINP hos gravida mammor och skador hos fostret, liknande de man fick av DEHP.
Forskarna mätte det anogenitala avståndet, AGD (avståndet mellan anus och könsorganet) hos nästan 200 pojkar i 2-årsåldern. Tidigare studier har visat att vuxna män med exempelvis fertilitetsproblem har ett kortare AGD.
Samtidigt analyserade de urinprov från mamman som tagits i den tionde veckan av graviditeten. Det visade sig att det fanns ett samband mellan högre halter av DiNP och litet AGD. Studien publiceras nu i det amerikanska folkhälsoinstitutets tidskrift: Environmental Health Perspectives. I Europa har tillverkare ersatt DEHP med DINP, medans den sistnämnda fortfarande är vanligast på världsmarknaden.
lördag 8 november 2014
Välj rätt ljus i höst och vinter!
- Paraffin är gjort av råolja, en ändlig resurs. Dessutom bildas det koldioxid vid förbränning samt avger kemikalier som toulen och bensen, som är kopplade till ökad risk för cancer och astma. Man bör dock veta att förbränningen av 30 ljus under tre timmar ger mindre hälsofarliga utsläpp än om någon röker en cigarett i rummet. Men forskare menar att man ändå ska vara restriktiv, därför bör man ha ljusen tända kortare perioder och vädra kontiunerligt.
- Stearin framställs ur vegetabiliskt eller animaliskt fett och är en förnyelsebar råvara samt biologisk nedbrytbar. Oftast med längre brinntid och med mindre kemikaliska utsläpp. Ju långsammare ett ljus brinner, desto mindre partiklar avges nämligen. Dock kan det vegetabiliska fettet vara palmolja. Titta efter RSPO-märkning.
- Doftljus innehåller parfym eller eteriska oljor, som kan vara irriterande för luftrören eller för känsliga personer.
- Värmeljus är också en miljöbov. Själva ljuset innehåller oftast paraffin och koppen är gjord av aluminium. Man bör därför återvinna kopparna, efter att man pillat bort vekhållaren. Då kan 95% av energin och 100% av aluminiumet återvinnas. Om vekhållaren inte lossas innan den läggs i återvinningen fastnar hela koppen i magneten, där järn sorteras bort. Aluminiumet brinner då upp i smältverket istället för att kunna återvinnas till nytt material. Vi använder 300 miljoner värmeljus per år så det gör stor skillnad.
En bra sak är att välja Svanen-märkta ljus. Mer än 90 procent av ljusets råvara måste då vara förnybar. De avger också minimalt med miljö- och hälsoskadliga ämnen. Det viktigaste kravet är dock att ljusen måste vara tillverkade av 100% stearin. Exempel är Liljeholmens ljus (finns i de flesta dagligvarubutiker), Diana-lys (se bild, finns i Ullared bl a) eller Delsbo Candle.
Värmeljus i 100% stearin svårare att hitta än vanliga ljus. Det enda Svanenmärkta värmeljuset säljs hos Clas Ohlson och heter Reluminus Refillsystem. Stearinet ligger i glasformar som är återanvändningsbara och ljuspuckar kan köpas som refill. Då slipper man även problemet med aluminiumkopparna.
- Ljus i bivax, rapsvax och sojavax är andra naturliga val. Var dock uppmärksam på hur grödan odlats, kan innehålla mycket bekämpningsmedel eller vara genmanipulerade. Raps är något vi har mycket av i Sverige, vilket borde främja närproducerade alternativ. Bivax kan blekas på olika sätt, välj helst den gula versionen. Titta efter ekologiska alternativ.
Jag tänkte leta lite alternativ på de lokala julmarknaderna i år. Annars kan man testa internetbutiker som Bodystore, Yvelis, Sojavaxljus?
söndag 2 november 2014
Att avgifta sig från kemikalier!
De flesta inlägg om kemikalier handlar tyvärr om att man hittar kemikalier överallt och att allt är värre än man tror. Därför är det positivt att även hitta hemsidor med inlägg som fokuserar på lösningar.
På Kurera.se finns det matnyttig information om att göra bättre val. Det inlägget jag hittade är från 2013 men mer högaktuellt än någonsin, nämligen hur man väljer kost som avgiftar kroppen från miljögifter. Deras fokus är på barn men jag tycker alla kan ta till sig informationen.
De har bland annat tips som
- att äta linfrön i maten, som genom sina fiber, kan binda gifter i kroppen.
- att ha koriander i maten, då den binder tungmetaller.
- att äta sparris, grönkål, spenat, broccoli, blomkål eller brysselkål då dessa binder fosfater.
- att äta lök och vitlök innehåller som innehåller svavel. Dessa kan motverka tungmetaller.
Det finns även fler råd som är lite mer extrema och man bör ta i beaktande att tipsen fokuserar mycket på alternativ- och naturmedicin, därför tycker jag man ska göra dessa tips i samrådan med läkare, i synnerhet när det gäller barn.
Många av naturmedicinerna är inte tillräckligt utredda med tanke på biverkningarna, men å andra sidan är den traditionella läkarvården inte så öppen för naturmedicin, trots dess långa historik.
Läs hela inlägget här.
På Kurera.se finns det matnyttig information om att göra bättre val. Det inlägget jag hittade är från 2013 men mer högaktuellt än någonsin, nämligen hur man väljer kost som avgiftar kroppen från miljögifter. Deras fokus är på barn men jag tycker alla kan ta till sig informationen.
De har bland annat tips som
- att äta linfrön i maten, som genom sina fiber, kan binda gifter i kroppen.
- att ha koriander i maten, då den binder tungmetaller.
- att äta sparris, grönkål, spenat, broccoli, blomkål eller brysselkål då dessa binder fosfater.
- att äta lök och vitlök innehåller som innehåller svavel. Dessa kan motverka tungmetaller.
Det finns även fler råd som är lite mer extrema och man bör ta i beaktande att tipsen fokuserar mycket på alternativ- och naturmedicin, därför tycker jag man ska göra dessa tips i samrådan med läkare, i synnerhet när det gäller barn.
Många av naturmedicinerna är inte tillräckligt utredda med tanke på biverkningarna, men å andra sidan är den traditionella läkarvården inte så öppen för naturmedicin, trots dess långa historik.
Läs hela inlägget här.
söndag 26 oktober 2014
Stavmixrar och ftalatdränkta tröjor från Hollisters!
Här kommer lite kemikalie-"nyheter" i korthet.
- Råd & Rön har nu i oktober gjort en test av 15 t-shirts från olika företag. De testade tröjorna för azo-färgämnen, nonylfenoler, formaldehyd, PAH, flamskyddsmedel och ftalater. Gällande de tre första kemikalierna fann de inget att anmärka på. Det tråkiga kom när det gällde trycken på tröjorna, som i flera fall innehöll höga halter av ftalater (hormonstörande och reproduktionshämmande). Värst var utan tvekan Hollister, följt av bl a Monki.
Läs mer på Råd & Röns hemsida
- Dessutom testade Stockholms universtitet 12 olika stavmixrar och 8 av dem läckte klorparaffiner, 5 i höga mängder.
Klorparaffiner drabbar lever, njurar och sköldkörtel och är möjligt cancerframkallande, dessutom farligt för vattenorganismer och är persistenta. De används i skärvätskor inom metallindustrin och som mjukgörare och/eller brandskyddsmedel i plaster.
2012 bekräftade KemI att det finns klorparaffiner i bröstmjölk. Och en nyligen publicerad studie från Tyskland bekräftar att klorparaffiner fanns bland de högsta halterna i fettet i köksfläktarna, så det förekommer en del i våra kök.
Märken som testades och hade halter av klorparaffiner var modellerna:
Matsui (M24HBW09E)
Voltage (HM-918)
OBH Nordica Kitchen Quickmix (6705)
OBH Nordica Kitchen Quickprep 500 (7701)
Braun Multiquick 3 (4162)
Electrolux Ultramix Pro (ESTM6400)
Coline (LW-3318)
Russel Hobbs (18274-56)
Märken som klarade sig utan anmärkning var modellerna:
Bosch (MSM6B100)
OBH Nordica Chili (6707)
OBH Nordica Indigo (6712)
Philips Pro mix HR (1607/08)
Läs mer här, där finns dessutom en länk till hela rapporten.
- Melamin är ett ämne som det ur kemikaliesynpunkt går att hitta försvinnande lite om. Men jag har hittat en artikel från 2013 där Sund.nu skriver att melaminet läcker från tallriken. I studien (Från Taiwan) delade man in testpersonerna i två olika grupper - en som åt varm nudelsoppa från melaminskålar och en som åt varm nudelsoppa från keramiska skålar. Genom urinprov visade det sig att de som åt från melamin-tallrikar hade 6 gånger högre halter melamin i urinen, vilken kopplats ihop med njurskador och ökad risk för cancer. Man bör därför inte servera varm mat eller sura livsmedel på melamin. Det nämns även att formaldehyd påträffats i för höga halter. Läs artikeln här.
- Och sist men inte minst, något högaktuellt. Naturskyddsföreningen vill att vår nya miljöminister Åsa Romson begränsar Bisfenolerna i olika produkter.
NSF skriver att de svenska politikerna just nu utreder hur vi ska få mindre av miljögiftet bisfenol A i oss. Det är ett hormonstörande ämne som kan hittas i bl a konservburkar, kvitton, eller tandpastan som vi lagar barnens tänder med.
Problemet är också att även om Bisfenol A skulle förbjudas finns det många andra Bisfenoler (ett helt alfabet) som kemikalieindustrin kan ersätta med. Två av de mer kända heter Bisfenol S och Bisfenol F, och de har precis plockats upp på en lista över särskilt farliga kemikalier.
Därför har nu NSF startat en namninsamling för att trycka på för ett bra beslut i januari. Skriv under och gör skillnad här!
- Råd & Rön har nu i oktober gjort en test av 15 t-shirts från olika företag. De testade tröjorna för azo-färgämnen, nonylfenoler, formaldehyd, PAH, flamskyddsmedel och ftalater. Gällande de tre första kemikalierna fann de inget att anmärka på. Det tråkiga kom när det gällde trycken på tröjorna, som i flera fall innehöll höga halter av ftalater (hormonstörande och reproduktionshämmande). Värst var utan tvekan Hollister, följt av bl a Monki.
Läs mer på Råd & Röns hemsida
- Dessutom testade Stockholms universtitet 12 olika stavmixrar och 8 av dem läckte klorparaffiner, 5 i höga mängder.
Klorparaffiner drabbar lever, njurar och sköldkörtel och är möjligt cancerframkallande, dessutom farligt för vattenorganismer och är persistenta. De används i skärvätskor inom metallindustrin och som mjukgörare och/eller brandskyddsmedel i plaster.
2012 bekräftade KemI att det finns klorparaffiner i bröstmjölk. Och en nyligen publicerad studie från Tyskland bekräftar att klorparaffiner fanns bland de högsta halterna i fettet i köksfläktarna, så det förekommer en del i våra kök.
Märken som testades och hade halter av klorparaffiner var modellerna:
Matsui (M24HBW09E)
Voltage (HM-918)
OBH Nordica Kitchen Quickmix (6705)
OBH Nordica Kitchen Quickprep 500 (7701)
Braun Multiquick 3 (4162)
Electrolux Ultramix Pro (ESTM6400)
Coline (LW-3318)
Russel Hobbs (18274-56)
Märken som klarade sig utan anmärkning var modellerna:
Bosch (MSM6B100)
OBH Nordica Chili (6707)
OBH Nordica Indigo (6712)
Philips Pro mix HR (1607/08)
Läs mer här, där finns dessutom en länk till hela rapporten.
- Melamin är ett ämne som det ur kemikaliesynpunkt går att hitta försvinnande lite om. Men jag har hittat en artikel från 2013 där Sund.nu skriver att melaminet läcker från tallriken. I studien (Från Taiwan) delade man in testpersonerna i två olika grupper - en som åt varm nudelsoppa från melaminskålar och en som åt varm nudelsoppa från keramiska skålar. Genom urinprov visade det sig att de som åt från melamin-tallrikar hade 6 gånger högre halter melamin i urinen, vilken kopplats ihop med njurskador och ökad risk för cancer. Man bör därför inte servera varm mat eller sura livsmedel på melamin. Det nämns även att formaldehyd påträffats i för höga halter. Läs artikeln här.
- Och sist men inte minst, något högaktuellt. Naturskyddsföreningen vill att vår nya miljöminister Åsa Romson begränsar Bisfenolerna i olika produkter.
NSF skriver att de svenska politikerna just nu utreder hur vi ska få mindre av miljögiftet bisfenol A i oss. Det är ett hormonstörande ämne som kan hittas i bl a konservburkar, kvitton, eller tandpastan som vi lagar barnens tänder med.
Problemet är också att även om Bisfenol A skulle förbjudas finns det många andra Bisfenoler (ett helt alfabet) som kemikalieindustrin kan ersätta med. Två av de mer kända heter Bisfenol S och Bisfenol F, och de har precis plockats upp på en lista över särskilt farliga kemikalier.
Därför har nu NSF startat en namninsamling för att trycka på för ett bra beslut i januari. Skriv under och gör skillnad här!
fredag 17 oktober 2014
Tips på grundutrensning av leksaker!
Ibland känns det onödigt att uppfinna hjulet på nytt. Därför tipsar jag om lite olika hemsidor som har handfasta tips på vad man kan börja rensa ut i leksaksdjungeln.
Först ut är Retoy - som grundades 2011 och är ett företag, som i samarbete med näringsliv och ideella aktörer, erbjuder barn en mötesplats där man kan lära sig vara miljövänlig och återskapa med begagnade leksaker. Retoy tar dels emot begagnade leksaker, dels kan man som barn byta sina leksaker mot andra leksaker. Dock har Retoy valt att sortera ut de leksaker som innehåller tråkiga kemikalier. De har, i samarbete med Blocket sammanställt en lista här på vad som är bra att byta ut.
På Kemikalieinspektionens hemsida har de en bra sammanställning över olika produktgrupper och vad man ska tänka på. Den hittar du på http://konsument.kemi.se/. Vill du fördjupa dig kan du välja olika produktgrupper, till exempel leksaker. Jag tycker egentligen man kunde fördjupat sig ännu mer, men den ger lite idéer när det gäller hobbymaterial bland annat.
På Trygga barn (Trygg-Hansa) har de en allmän information, mer fokuserad på kemikalierna i sig än vad man faktiskt ska rensa ut.
Då är Naturskyddsföreningen betydligt bättre, med sin pedagogsika information om hur man avgiftar barnrummet.
Alla dessa länkar innehåller en bra grundstart att börja med. Sen kommer det svåra, när man gjort den första stora utrensningen och sitter med leksaker som är i gränslandet eller som man (eller barnet) har en känslomässig relation till och har svårt att göra sig av med. Därför har jag börjat sammanställa en lista på leksaksprodukter, som jag hoppas bli klar med innan december.
Först ut är Retoy - som grundades 2011 och är ett företag, som i samarbete med näringsliv och ideella aktörer, erbjuder barn en mötesplats där man kan lära sig vara miljövänlig och återskapa med begagnade leksaker. Retoy tar dels emot begagnade leksaker, dels kan man som barn byta sina leksaker mot andra leksaker. Dock har Retoy valt att sortera ut de leksaker som innehåller tråkiga kemikalier. De har, i samarbete med Blocket sammanställt en lista här på vad som är bra att byta ut.
På Kemikalieinspektionens hemsida har de en bra sammanställning över olika produktgrupper och vad man ska tänka på. Den hittar du på http://konsument.kemi.se/. Vill du fördjupa dig kan du välja olika produktgrupper, till exempel leksaker. Jag tycker egentligen man kunde fördjupat sig ännu mer, men den ger lite idéer när det gäller hobbymaterial bland annat.
På Trygga barn (Trygg-Hansa) har de en allmän information, mer fokuserad på kemikalierna i sig än vad man faktiskt ska rensa ut.
Då är Naturskyddsföreningen betydligt bättre, med sin pedagogsika information om hur man avgiftar barnrummet.
Alla dessa länkar innehåller en bra grundstart att börja med. Sen kommer det svåra, när man gjort den första stora utrensningen och sitter med leksaker som är i gränslandet eller som man (eller barnet) har en känslomässig relation till och har svårt att göra sig av med. Därför har jag börjat sammanställa en lista på leksaksprodukter, som jag hoppas bli klar med innan december.
måndag 13 oktober 2014
15 tips för att undvika perfluorerande ämnen!
På Ecolabel kan man läsa massa matnyttig information från Miljömärkning Danmark. De har bland annat en lista på 15 punkterom hur man kan undvika fluorföreningar. Fluorföreningar som PFOS och PFOA tillsätts till produkter för sin fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper. De kan öka risken för fetma, cancer, hormonstörningar och nedsatt fertilitet.
Jag utgår att rekommendationerna även gäller för Sverige då det handlar om Svanenmärkta produkter, som är en nordisk märkning.
Här kommer listan, förenklad och översatt:
1. Använd Svanenmärkt bakplåtspapper och muffinsformar, de är utan fluorföreningar.
2. Ät mindre skräpmat, många hamburgerpapper, pommesaskar och pizzakartonger är belagda med en fett- och vattenavvisande yta.
3. Undvik engångsmaterial som har kontakt med mat (engångstallrikar mm). Inte alla produkter är belagda med fluorföreningar, men om det inte tydligt står att det är utan, är det svårt att veta.
4. Skippa micropopcorn.
5. Ta ut färdigrätter ur förpackningen och värm på tallrik av porslin istället.
6. Även om det visat sig att det överförs mycket små mängder från förpackningen till mat, rekommenderas det att man för över torrvaror till glasburk istället.
7. Välj matvaruförpackningar i plast istället för papper. Notera dock att plasten kan läcka andra saker som till exempel östrogen.
8. Städa kontinuerligt i hemmet, fluorföreningar är luftburna och blandar sig med dammet.
9. Tvätta händerna ofta, av samma anledning som ovan.
10. Välj bilvax och skidvax utan fluorföreningar. Fråga säljaren om det inte står.
11. Impregnera dina skor med fluorfri impregnering. Till exempel Nikwax eller Grönlandsvax.
12. Förtvätta alltid kläderna.
13. Välj Svanenmärkta möbler och textilier.
14. Välj ytterkläder (regnkläder och vinterkläder bl a) med Bionic Eco Finish.
15. Köp Svanenmärkt målarfärg.
Jag utgår att rekommendationerna även gäller för Sverige då det handlar om Svanenmärkta produkter, som är en nordisk märkning.
Här kommer listan, förenklad och översatt:
1. Använd Svanenmärkt bakplåtspapper och muffinsformar, de är utan fluorföreningar.
2. Ät mindre skräpmat, många hamburgerpapper, pommesaskar och pizzakartonger är belagda med en fett- och vattenavvisande yta.
3. Undvik engångsmaterial som har kontakt med mat (engångstallrikar mm). Inte alla produkter är belagda med fluorföreningar, men om det inte tydligt står att det är utan, är det svårt att veta.
4. Skippa micropopcorn.
5. Ta ut färdigrätter ur förpackningen och värm på tallrik av porslin istället.
6. Även om det visat sig att det överförs mycket små mängder från förpackningen till mat, rekommenderas det att man för över torrvaror till glasburk istället.
7. Välj matvaruförpackningar i plast istället för papper. Notera dock att plasten kan läcka andra saker som till exempel östrogen.
8. Städa kontinuerligt i hemmet, fluorföreningar är luftburna och blandar sig med dammet.
9. Tvätta händerna ofta, av samma anledning som ovan.
10. Välj bilvax och skidvax utan fluorföreningar. Fråga säljaren om det inte står.
11. Impregnera dina skor med fluorfri impregnering. Till exempel Nikwax eller Grönlandsvax.
12. Förtvätta alltid kläderna.
13. Välj Svanenmärkta möbler och textilier.
14. Välj ytterkläder (regnkläder och vinterkläder bl a) med Bionic Eco Finish.
15. Köp Svanenmärkt målarfärg.
söndag 5 oktober 2014
Kemikalier i elektronik!
Grenpeace kom nyligen ut med en rapport som heter ”Green Gadgets – designing the future”, i vilken de tittar på elektronikmarknaden och jämför hur företagen förbättrat miljö- och kemikalietänket sedan 2006. De har bl a undersökt hur företagen arbetar med att få bort giftiga kemikalier, minska energiavtryck och bygga hållbara
leverantörskedjor. Greenpeace har granskat 16 olika märken (Acer, Apple, Dell, HCL, HP, Lenovo, LGE, Nokia, Panasonic, Philips, RIM,
Samsung, Sharp, Sony, Toshiba, Wipro) och utslaget var en hel del ris men även lite ros.
I plasterna som används i elektronik kan flamskyddsmedel, mjukgörare och andra kemikalier vara tillsatta. En del elektronik innehåller även andra giftiga substanser som bly, kvicksilver, kadmium, arsenik, selen och sexvärt krom. Även i batterier kan det förekomma bly, kvicksilver och kadmium.
När det kommer till mobiler är resultaten ganska positiva, mobilföretagen har nu lyckats rensa halva marknaden från PVC och bromerande flamskydd. Apple har lyckats ännu lite bättre och rensat alla sina produkter, inklusive tillbehör och sladdar, från de värsta kemikalierna.
När det kommer till datorer är Apple det enda märket utan PVC och flamskyddsmedel.
När det kommer till TV-apparater är det betydligt mer nedslående. Philips Econova LED-TV, släppt 2010 är idag den enda TV:n på marknaden, som är utan flamskydd och PVC.
Nedan kommer en tabell, lånad från Greenpeace som ger en bra indikation på hur långt företagen kommit:
Utifrån deras rapport borde då Apples produkter vara de bästa ur kemikalieperspektiv. Men glöm aldrig att lufta vid nyinköpta produkter, fortsätt gärna några veckor generellt och lite extra vid användning. Dessutom, den bästa elektronikprodukten ur miljöperspektiv är den som aldrig tillverkas, försök därför använda era produkter så länge som möjligt och när de är uttjänta, ska de lämnas som farligt avfall.
Ni kan läsa hela Greenpeace rapport här!
I plasterna som används i elektronik kan flamskyddsmedel, mjukgörare och andra kemikalier vara tillsatta. En del elektronik innehåller även andra giftiga substanser som bly, kvicksilver, kadmium, arsenik, selen och sexvärt krom. Även i batterier kan det förekomma bly, kvicksilver och kadmium.
När det kommer till mobiler är resultaten ganska positiva, mobilföretagen har nu lyckats rensa halva marknaden från PVC och bromerande flamskydd. Apple har lyckats ännu lite bättre och rensat alla sina produkter, inklusive tillbehör och sladdar, från de värsta kemikalierna.
När det kommer till datorer är Apple det enda märket utan PVC och flamskyddsmedel.
När det kommer till TV-apparater är det betydligt mer nedslående. Philips Econova LED-TV, släppt 2010 är idag den enda TV:n på marknaden, som är utan flamskydd och PVC.
Nedan kommer en tabell, lånad från Greenpeace som ger en bra indikation på hur långt företagen kommit:
Utifrån deras rapport borde då Apples produkter vara de bästa ur kemikalieperspektiv. Men glöm aldrig att lufta vid nyinköpta produkter, fortsätt gärna några veckor generellt och lite extra vid användning. Dessutom, den bästa elektronikprodukten ur miljöperspektiv är den som aldrig tillverkas, försök därför använda era produkter så länge som möjligt och när de är uttjänta, ska de lämnas som farligt avfall.
Ni kan läsa hela Greenpeace rapport här!
tisdag 30 september 2014
Kort om kemikalier!
- Det är alltid glädjande när man hittar en blogg som vurmar för samma sak som en själv, nämligen att informera om det kemikaliesamhälle vi lever i. Därför vill jag rekommendera er att gå in på Kemikaliepappan och läsa lite, inte minst om de senaste inläggen om kemikalier i bilar och bilbarnstolar. Jag är också extra glad över att det är en pappa som bloggar, annars är den kvinnliga dominansen stor när det kommer till kemikalieoro.
- Hos Barn och kemikalier skrivs det om en föreläsning gjord av Ethel Forsberg, som var generaldirektör hos Kemikalieinspektionen mellan 2001-2010. Jag har tidigare tipsat om hennes bok "Makt, plast, gift och våra barn", som är mycket bra! En intervju kan ni dessutom se här! (tillgänglig fram till 16 okt)
Jag vill också hjälpa till att sprida kemikalieupproret, där samma bloggare skapat en poster man kan printa ut här & sätta upp/dela ut. Gör en aktiv insats!
- I början på september bjöd miljöminister Lena Ek och Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier in till ett seminarium för att diskutera frågan ”hur skapar vi ett giftfritt mode” . Fokus var på hur man kan återvinna mer kläder och hur man minskar kemikalierna i kläder. Ministern uppmanade både branschfolk och intresseorganisationer att vara med och bidra till återvinning av textilier och att ställa krav på textilproducenterna så att de inte använder farliga kemikalier i sin produktion. Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste decenniet så frågan är definitivt högaktuell.
- Inte minst sedan KemI gjorde en analys av hudnära plagg i juni och det visade sig att dryga 30% av plaggen innehöll nonylfenoletoxilat. De plagg från de större klädbutikskedjorna på den svenska marknaden som testades innehöll inget nonylfenoletoxilat, som har misstänkt hormonstörande egenskaper. Användning av nonylfenol och nonylfenoletoxilater inom EU är förbjudet, men inte i importerade kläder.
- Efter stor påtryckning från bl a Danmark har nu EU-kommissionen beslutat att pålägga industrin krav på att testa kemikalier om de är hormonstörande eller kan skada hjärnans utveckling. Detta gäller kemikalier och blir framöver obligatoriskt för kemikalier som produceras mer än 100 ton/år. Den nya regeln förväntas träda i kraft i början på 2015.
- Däremot hävs Danmarks förbud gällande ftalater. Deras förbud var tänkt att starta 2015 men upphävs nu, efter påtryckning från EU.
- Hos Barn och kemikalier skrivs det om en föreläsning gjord av Ethel Forsberg, som var generaldirektör hos Kemikalieinspektionen mellan 2001-2010. Jag har tidigare tipsat om hennes bok "Makt, plast, gift och våra barn", som är mycket bra! En intervju kan ni dessutom se här! (tillgänglig fram till 16 okt)
Jag vill också hjälpa till att sprida kemikalieupproret, där samma bloggare skapat en poster man kan printa ut här & sätta upp/dela ut. Gör en aktiv insats!
- I början på september bjöd miljöminister Lena Ek och Kemikalieinspektionens generaldirektör Nina Cromnier in till ett seminarium för att diskutera frågan ”hur skapar vi ett giftfritt mode” . Fokus var på hur man kan återvinna mer kläder och hur man minskar kemikalierna i kläder. Ministern uppmanade både branschfolk och intresseorganisationer att vara med och bidra till återvinning av textilier och att ställa krav på textilproducenterna så att de inte använder farliga kemikalier i sin produktion. Konsumtionen av textilier har ökat med 40 procent i Sverige under det senaste decenniet så frågan är definitivt högaktuell.
- Inte minst sedan KemI gjorde en analys av hudnära plagg i juni och det visade sig att dryga 30% av plaggen innehöll nonylfenoletoxilat. De plagg från de större klädbutikskedjorna på den svenska marknaden som testades innehöll inget nonylfenoletoxilat, som har misstänkt hormonstörande egenskaper. Användning av nonylfenol och nonylfenoletoxilater inom EU är förbjudet, men inte i importerade kläder.
- Efter stor påtryckning från bl a Danmark har nu EU-kommissionen beslutat att pålägga industrin krav på att testa kemikalier om de är hormonstörande eller kan skada hjärnans utveckling. Detta gäller kemikalier och blir framöver obligatoriskt för kemikalier som produceras mer än 100 ton/år. Den nya regeln förväntas träda i kraft i början på 2015.
- Däremot hävs Danmarks förbud gällande ftalater. Deras förbud var tänkt att starta 2015 men upphävs nu, efter påtryckning från EU.
måndag 22 september 2014
Barnens ytterkläder del 4: skor!
När man tittar på skobranschen slår det en att det är en bransch som nyligen vaknat till liv när det gäller kemikalier. Det tillverkas ytterst få ekologiska skor på marknaden idag och konsumenternas medvetenhet är låg. Det är liten fokus på kemikalier vilket är alarmerande.
Många skor kan nämligen innehålla tungmetaller som arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar och kvicksilver. Även bly och ftalater är vanligt. Detta påverkar både den fabriksarbetaren som tillverkar skon, bäraren i viss mån, samt hanteringen när de är utslitna. Skon påverkar alltså tre gånger under sin livslängd.
När man pratar om kemikalier bör man också veta att skinn inte är harmlöst, det behandlas ofta med kemikalier för att uppnå olika egenskaper. När man slaktat djuret kan man tillsätta upp till 130 olika kemikalier under garvningen. En av de kemikalier som man främst använder är krom. Upp till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.
Det finns också andra delar av skon som kan påverka, ex vad sulan är gjord av, hur skon är limmad och färgad samt hur materialet är behandlat, te x smuts- eller vattenavvisande.
I en undersökning gjord av Göteborgsposten 2012 hittade man över 200 olika skor som rapporterats in till Rapex, EU:s lista över alarmerande varor. Man kan tyvärr utgå från att en mycket liten mängd rapporteras hit. Listan är dels beroende av att kemikalierna i skorna upptäcks, dels att medlemsländerna anmäler skorna till listan. Av de 220 paren framkom att 166 modeller innehöll dimetylfumarat (som förbjöds 2009), 15 modeller innehöll för höga halter av krom 6. Det framkom också att även om skoföretagen visste om problemet återkallades få skor.
Även danskarna har uppmärksammat problemet, inte minst den Danska Miljøstyrelsen som 2011 gjorde en stickprovskontroll av krominnehållet i vanliga läderskor. Kontrollen visade att i åtta av arton skor återfanns krom 6 i betydligt större mängder än 3 milligram per kilo, det lägsta värde vid vilket krom sex kan upptäckas och det gränsvärde som Tyskland på eget bevåg infört. En barnsandal var bland de värsta exemplen, med tio gånger mer krom 6 än gränsvärdet.
Även i en svensk analys i maj 2008 fick man tråkiga besked. Samtliga 10 par skor, inköpta i centrala Göteborg, innehöll kemikalier som var både giftiga och miljöfarliga, som krom, arsenik, bly, kadmium, lösningsmedel och perflourerade ämnen.
När man kommer till barnskor är det framför allt fem punkter man bör titta på.
- Undvik skor med antibakteriella impregneringar. Helt onödigt till barn.
- Undvik skor impregnerade med Gore-Tex. I slutet på 2013 ska företaget ha fasat ut all PFOA i sina produkter, de ersätter istället det med PTFE, som de menar är ofarligt. Forskare menar dock att man forskat för lite på den nya kemikalien. Och alla begagnade skor innehåller PFOA.
- Vilket är huvudmaterialet? Välj helst skor av naturgarvat läder eller växtprodukter, undvik syntetiska material.
- Vad består sulan av? Sulor gjorda av naturgummi eller återvunnet gummimaterial är bättre än syntetiskt tillverkat gummi.
- Är skon ekologiskt märkt på något sätt? EU Ecolabel är ett exempel.
Jag kommer inte gå igenom märke för märke, då det rör sig om ytterst få producenter som har miljömärkta skor. Därför kommer jag istället nämna de få företag jag hittat. Notera också att av de märken jag nämner tillverkar inte alla barnskor, vinterskor eller ytterskor.
Bellio och Bobux gör båda skinnmockasiner. Det förstnämnda är svenskt, båda har ekologiska versioner.
Docksta sko, Kero, Knulp (ej ekologisk?) och Skråmträskskon är alla svenska skomärken som tillverkar skor i vegetabilgarvat läder. Det ekologiskt garvade lädret är gjort av en blandning av salt och ekbark.
El Nauralista är ett spanskt företag som gör ekologiska skor som är växtfärgade. Dock fick de bottennotering av Råd & Rön 2012, när de mätte miljöansvar, socialt ansvar osv?
Ethletic gör ekologiska sneakers med natursula. Dock inga vinterskor.
Veja är ett franskt märke som gör ekologiska skor, sulorna är av naturligt latex, lädret är ekologiskt garvat med extrakt av akacia. Dock inga vinterskor.
Så min slutsats är att när det kommer till bra, kvalitativa, barnvänliga vinterskor står mitt förstaval hos KAVAT, som sedan 2008 har tillverkat många skor som bär ECO label. De har valt att använda lokalproducerat vegetabiliskt garvat läder som råmaterial samt att miljömärka slutprodukterna. Det svenska företaget Tärnsjö Garveri levererar läder till Kavats barnskor. Det finns en bra begagnatmarknad, om man finner skorna dyra. Men andrahandsvärdet är högt. Man får betala för kvalitet.
Avslutningsvis bör man även läsa om olika impregneringssprayer här samt WWF:s kortfattade information genrellt om skor här.
Många skor kan nämligen innehålla tungmetaller som arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar och kvicksilver. Även bly och ftalater är vanligt. Detta påverkar både den fabriksarbetaren som tillverkar skon, bäraren i viss mån, samt hanteringen när de är utslitna. Skon påverkar alltså tre gånger under sin livslängd.
När man pratar om kemikalier bör man också veta att skinn inte är harmlöst, det behandlas ofta med kemikalier för att uppnå olika egenskaper. När man slaktat djuret kan man tillsätta upp till 130 olika kemikalier under garvningen. En av de kemikalier som man främst använder är krom. Upp till 85 procent av allt läder garvas med hjälp av krom.
Det finns också andra delar av skon som kan påverka, ex vad sulan är gjord av, hur skon är limmad och färgad samt hur materialet är behandlat, te x smuts- eller vattenavvisande.
I en undersökning gjord av Göteborgsposten 2012 hittade man över 200 olika skor som rapporterats in till Rapex, EU:s lista över alarmerande varor. Man kan tyvärr utgå från att en mycket liten mängd rapporteras hit. Listan är dels beroende av att kemikalierna i skorna upptäcks, dels att medlemsländerna anmäler skorna till listan. Av de 220 paren framkom att 166 modeller innehöll dimetylfumarat (som förbjöds 2009), 15 modeller innehöll för höga halter av krom 6. Det framkom också att även om skoföretagen visste om problemet återkallades få skor.
Även danskarna har uppmärksammat problemet, inte minst den Danska Miljøstyrelsen som 2011 gjorde en stickprovskontroll av krominnehållet i vanliga läderskor. Kontrollen visade att i åtta av arton skor återfanns krom 6 i betydligt större mängder än 3 milligram per kilo, det lägsta värde vid vilket krom sex kan upptäckas och det gränsvärde som Tyskland på eget bevåg infört. En barnsandal var bland de värsta exemplen, med tio gånger mer krom 6 än gränsvärdet.
Även i en svensk analys i maj 2008 fick man tråkiga besked. Samtliga 10 par skor, inköpta i centrala Göteborg, innehöll kemikalier som var både giftiga och miljöfarliga, som krom, arsenik, bly, kadmium, lösningsmedel och perflourerade ämnen.
När man kommer till barnskor är det framför allt fem punkter man bör titta på.
- Undvik skor med antibakteriella impregneringar. Helt onödigt till barn.
- Undvik skor impregnerade med Gore-Tex. I slutet på 2013 ska företaget ha fasat ut all PFOA i sina produkter, de ersätter istället det med PTFE, som de menar är ofarligt. Forskare menar dock att man forskat för lite på den nya kemikalien. Och alla begagnade skor innehåller PFOA.
- Vilket är huvudmaterialet? Välj helst skor av naturgarvat läder eller växtprodukter, undvik syntetiska material.
- Vad består sulan av? Sulor gjorda av naturgummi eller återvunnet gummimaterial är bättre än syntetiskt tillverkat gummi.
- Är skon ekologiskt märkt på något sätt? EU Ecolabel är ett exempel.
Jag kommer inte gå igenom märke för märke, då det rör sig om ytterst få producenter som har miljömärkta skor. Därför kommer jag istället nämna de få företag jag hittat. Notera också att av de märken jag nämner tillverkar inte alla barnskor, vinterskor eller ytterskor.
Bellio och Bobux gör båda skinnmockasiner. Det förstnämnda är svenskt, båda har ekologiska versioner.
Docksta sko, Kero, Knulp (ej ekologisk?) och Skråmträskskon är alla svenska skomärken som tillverkar skor i vegetabilgarvat läder. Det ekologiskt garvade lädret är gjort av en blandning av salt och ekbark.
El Nauralista är ett spanskt företag som gör ekologiska skor som är växtfärgade. Dock fick de bottennotering av Råd & Rön 2012, när de mätte miljöansvar, socialt ansvar osv?
Ethletic gör ekologiska sneakers med natursula. Dock inga vinterskor.
Veja är ett franskt märke som gör ekologiska skor, sulorna är av naturligt latex, lädret är ekologiskt garvat med extrakt av akacia. Dock inga vinterskor.
Så min slutsats är att när det kommer till bra, kvalitativa, barnvänliga vinterskor står mitt förstaval hos KAVAT, som sedan 2008 har tillverkat många skor som bär ECO label. De har valt att använda lokalproducerat vegetabiliskt garvat läder som råmaterial samt att miljömärka slutprodukterna. Det svenska företaget Tärnsjö Garveri levererar läder till Kavats barnskor. Det finns en bra begagnatmarknad, om man finner skorna dyra. Men andrahandsvärdet är högt. Man får betala för kvalitet.
Avslutningsvis bör man även läsa om olika impregneringssprayer här samt WWF:s kortfattade information genrellt om skor här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)