När man tittar på underställ finns det många olika material på marknaden. Fleece, ull, polyester m fl. Man bör vara medveten om att alla nyköp bidrar till den ohållbara konsumtionen. Så jag skulle vilja rekommendera begagnat. Men tyvärr, ur kemikalieperspektivet, är det ibland svårt att finna. Begagnatmarknaden för till exempel ekologiska kläder och ull är fortfarande liten.
Tidigare hade vi också egen textilindustri i Sverige, men den har, till största del flyttat utomlands och vi ser därför inte längre de miljöproblem som våra kläder skapar. Så även om jag vill rekommendera inhemskt, finns det en mycket begränsad marknad. Och då importerade kläder är rent för billiga, framstår ett hållbart plagg som alltför dyrt.
Lager 1 ska hålla kroppen varm och bör bestå av ett underställ i ull eller polyester, då bomull inte är värmehållande och suger åt sig fukt vilket gör att man tappar värmen. Ull- och polyesterfibrerna transporterar istället bort fukten.
Lager 2 ska isolera och bör vara av fleece eller ullfrotté som andas och släpper ut fukten och håller kvar värmen.
Nedan följer en guide för varje material:
Ull
Ull är ett material som är naturligt smutsavvisande och flamskyddande, därför behöver man inte tillsätta kemikalier för att få de effekterna. Ullen håller också värmen även när det är blött, till skillnad mot ex bomull och polyester. Många människor är känsliga mot ull direkt mot kroppen, då kan man testa ullsilke eller merinoull istället. Ullens nackdel är att den krymper vid tvätt och därför oftast får köras i 30 grader, vilket kan göra fläckar svåra att få bort. För att lösa detta har flera företag valt att tillsätta superwash till sin ull. Tekniken innebär att ullen doppas i polyamid, ett syntetiskt nylonmaterial, som fyller ut mellan fjällen, så fibrerna blir släta och inte drar i varandra vid tvättningen. Denna behandling är inte särskilt miljövänlig. Ullindustrin har också haft besvärande nyheter som mulesing, vilket idag de flesta företag tar avstånd mot. Vissa är allergiska mot ull, men frågan är om det är mot kemikalieresterna eller ullen i sig. I så fall kan man prova med så ”rena” ullplagg som möjligt: ekologisk ull, naturfärgad, inte superwash-behandlad.
Exempel på företag som säljer ren ull är bland annat Nöstebarn, Disana, Engel och Manymonth.
Exempel på företag som säljer ullkläder med viss blandning eller superwash är exempelvis Polarn & Pyret och Lindex.
Fleece: Ett material som är gjort av råolja, om det inte uttryckligen står något annat. Därför är det en ej förnybar råvara som grund. Mycket fleece görs av återvunna PET-flaskor, vilket är bra för miljön, men tveksamt ur kemikalieperspektiv. Forskare har också upptäckt att fleece, vid tvätt, avger mängder med mikroplastpartiklar som följer med vattnet ut. Detta kan inte reningsverken stoppa utan de följer med ut i haven och påverkar djur och natur. Det finns fåtal som säger sig vara allergiska till fleece, men frågan är om det är materialet i sig eller eventuella kemikalierester. De flesta av klädkedjorna säljer idag i huvudsak underställ och fleece.
Polyester, som är den vanligaste fibern som används i textilproduktion, innehåller också olja. Den är en syntetfiber som tillverkas på konstgjord väg. När polyesterfiber framställs används mycket energi, tre gånger mer än bomull och kemikalier tillsätts under hela proceduren. Polyester är däremot återvinningsbart, slitstarkt och tåligt för tvätt. Tyget absorberar också väldigt lite fukt. Underställ av polyester finns i de flesta butiker.
Summa summarum, jag känner personligen mer för ull, som är ett naturmaterial innehållande färre kemikalier. Men det är dyrare, behöver mer omsorg och det finns en mindre marknad.
Fleece och polyester är inte lika hållbart, men jag hittar inget underlag som befäster att det skulle vara farligt för oss människor att bära, så länge vi tvättar plaggen innan användning. Däremot används fler kemikalier under tillverkningen och livslängden tenderar att bli kortare.
Mitt val till mina barn denna höst, gällande underställ och tillbehör, blev Polarn & Pyret, bland annat på grund av den ekonomiska aspekten samt att begagnatmarknaden är relativt stor.
fredag 5 september 2014
söndag 24 augusti 2014
Barnens ytterkläder del 2: overaller!
Då är det dags för de lite tyngre delarna, nämligen vinterkläder. Jag har valt att fokusera på overaller för att lättare kunna jämföra och ha ett greppbart utbud.
Även här ska man titta på lite olika aspekter. Vilket material overallen är gjord av, vad som håller den vattentät mm. När man tittar på materialen bör man veta att både polyester, fleece och polyamid är olika plaster. En av de mer kända polyamiderna är nylon, så även nylon är plast. Jag finner inte någon direkt information om bättre eller sämre val inom dessa ämnen, men man bör vara medveten om att alla materialen har sitt ursprung i råolja.
En del av företagen arbetar aktivt med återvinning vilket är bra för miljön, men det gäller att ha koll på kemikalierna. När man återvinner plast innehåller den kemikalier och dessutom behöver man tillsätta nya kemikalier för att få bra kvalitet på den nya plasten. Överlag är det bästa miljöalternativet att köpa begagnat vilket tyvärr inte går hand i hand med kemikaliebantning, då det först är de senaste åren det kommit fluorkarbonfria alternativ.
Tester på overallernas kvalitet, vattenavstötning och rivtålighet görs med jämna mellanrum och 2013 års test, utfört av Testfakta, gav Didriksson "bäst i test". Även Reima har haft bra resultat.
Tyvärr hittade man också en del tråkiga kemikalier i en del av overallerna. Bland annat hade Åhlens, Tenson och Lindex tryckknappar med bly, Ellos hade ftalater i dragkedjan i sin overall. Man hittade även nickel. Så även om det finns en hög medvetenhet hos företagen så förekommer det fortfarande kemikalier i produkterna.
Även inom denna kategori har jag gjort en sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Didrikssons storm-overaller är av 100% polyamid med fluorkarbonfri vattenavvisning.
- Gneis webbutik är fortfarande stängd men de har inte fluorkarboner i sina nytillverkade kläder. Enligt dem ska det stå i webbutiken vilka overaller som är fria från fluorkarboner.
- H&M har en overall gjord i polyamid, som inte är impregnerad med fluorkarboner.
- Isbjörn of Sweden (f d Nanook) har en mycket bra hemsida där de skriver tydligt om varje material vilket tyder på en hög medvetenhet. Deras IGLOO Winter jumpsuit är gjord av nylon och impregnerad med Bionic ECO finish.
- KappAhl har en overall som är gjord i nylon. Den är flourkarbonfri.
- Lindex vinterkläder har samma agenda som regnkläderna, de håller på att byta ut sitt sortiment så att alla ytterkläder ska impregneras med Bionic ECO finish. Deras FIX-overall i år är gjord av polyamid och innehåller inte fluorkarboner. Men det verkar deras överdragsbyxor tyvärr göra.
- Miniature, ett danskt märke, har overaller till mindre barn i 100 % nylon. Däremot finner jag inget om impregneringen.
- MiniRodini har bomull och polyester i sina overaller. Det står inte uttalat att de inte har flourkarboner som impregnering, däremot har de bra information om kemikalier på sin hemsida, vilket verkar för en hög medvetenhet. De har också stor produktion av GOTS-certifierade kläder i sitt sortiment.
- Polarn & Pyret: Deras funktionsytterplagg är tillverkad i polyamid och polyester och är dessvärre ytbehandlade med perflourerade ämnen. Enligt dem använder de PFOA vid tillverkningen av impregneringen, men den ska sedan försvinna i processen. De utför också externa laboratorietester för att kontrollera att begränsade ämnen inte överstiger tillåten gräns. Däremot har deras vindfleece ingen impregnering alls.
- Pomp De Lux vinteroveraller är gjorda i 100% nylon. De har både Öko-tex- & GOTS-märkt sortiment men jag hittar tyvärr inget om impregnering på hemsidan eller i deras CSR-rapport.
- Reima Tec har bland annat en dunoverall för barn, intressant med lite naturmaterial bland all plast. Däremot kommer ju frågan upp om hur fåglarna som gett sina fjädrar har behandlats. Annars har de även polyamid och polyester. Gällande impregneringen, se tidigare svar från dem, gällande regnkläderna.
- Ticket to Heaven fick bäst i test 2013 för sin overall. Men på hemsidan går det varken att utläsa material under produkterna eller något om kemikalier. Men efter lite detektivarbete finner jag att flera av deras overaller är gjorda av nylon.
- Troll: Deras skaloverall är tillverkad av polyuretanklädd nylon/polyester samt har ett tunt innerfoder av polyester. Den avtagbara inneroverallen är tillverkad av 100% ull. Hela overallen ska vara fri från flourkarboner, PVC, ftalater, flamskyddsmedel samt perflourerande ämnen. Den ska andas mycket bra men dock är overallens vattentäthet ett frågetecken sedan den blev näst sämst i tester från 2012. Kanske kan man kura den extra med lanolin?
Summa summarum, fler och fler företag kör med Bionic ECO finish, vilket är bra. Synd bara att så många overaller är gjorda av plast. Men samtidigt är det kanske det mest effektiva?
Även här ska man titta på lite olika aspekter. Vilket material overallen är gjord av, vad som håller den vattentät mm. När man tittar på materialen bör man veta att både polyester, fleece och polyamid är olika plaster. En av de mer kända polyamiderna är nylon, så även nylon är plast. Jag finner inte någon direkt information om bättre eller sämre val inom dessa ämnen, men man bör vara medveten om att alla materialen har sitt ursprung i råolja.
En del av företagen arbetar aktivt med återvinning vilket är bra för miljön, men det gäller att ha koll på kemikalierna. När man återvinner plast innehåller den kemikalier och dessutom behöver man tillsätta nya kemikalier för att få bra kvalitet på den nya plasten. Överlag är det bästa miljöalternativet att köpa begagnat vilket tyvärr inte går hand i hand med kemikaliebantning, då det först är de senaste åren det kommit fluorkarbonfria alternativ.
Tester på overallernas kvalitet, vattenavstötning och rivtålighet görs med jämna mellanrum och 2013 års test, utfört av Testfakta, gav Didriksson "bäst i test". Även Reima har haft bra resultat.
Tyvärr hittade man också en del tråkiga kemikalier i en del av overallerna. Bland annat hade Åhlens, Tenson och Lindex tryckknappar med bly, Ellos hade ftalater i dragkedjan i sin overall. Man hittade även nickel. Så även om det finns en hög medvetenhet hos företagen så förekommer det fortfarande kemikalier i produkterna.
Även inom denna kategori har jag gjort en sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Didrikssons storm-overaller är av 100% polyamid med fluorkarbonfri vattenavvisning.
- Gneis webbutik är fortfarande stängd men de har inte fluorkarboner i sina nytillverkade kläder. Enligt dem ska det stå i webbutiken vilka overaller som är fria från fluorkarboner.
- H&M har en overall gjord i polyamid, som inte är impregnerad med fluorkarboner.
- Isbjörn of Sweden (f d Nanook) har en mycket bra hemsida där de skriver tydligt om varje material vilket tyder på en hög medvetenhet. Deras IGLOO Winter jumpsuit är gjord av nylon och impregnerad med Bionic ECO finish.
- KappAhl har en overall som är gjord i nylon. Den är flourkarbonfri.
- Lindex vinterkläder har samma agenda som regnkläderna, de håller på att byta ut sitt sortiment så att alla ytterkläder ska impregneras med Bionic ECO finish. Deras FIX-overall i år är gjord av polyamid och innehåller inte fluorkarboner. Men det verkar deras överdragsbyxor tyvärr göra.
- Miniature, ett danskt märke, har overaller till mindre barn i 100 % nylon. Däremot finner jag inget om impregneringen.
- MiniRodini har bomull och polyester i sina overaller. Det står inte uttalat att de inte har flourkarboner som impregnering, däremot har de bra information om kemikalier på sin hemsida, vilket verkar för en hög medvetenhet. De har också stor produktion av GOTS-certifierade kläder i sitt sortiment.
- Polarn & Pyret: Deras funktionsytterplagg är tillverkad i polyamid och polyester och är dessvärre ytbehandlade med perflourerade ämnen. Enligt dem använder de PFOA vid tillverkningen av impregneringen, men den ska sedan försvinna i processen. De utför också externa laboratorietester för att kontrollera att begränsade ämnen inte överstiger tillåten gräns. Däremot har deras vindfleece ingen impregnering alls.
- Pomp De Lux vinteroveraller är gjorda i 100% nylon. De har både Öko-tex- & GOTS-märkt sortiment men jag hittar tyvärr inget om impregnering på hemsidan eller i deras CSR-rapport.
- Reima Tec har bland annat en dunoverall för barn, intressant med lite naturmaterial bland all plast. Däremot kommer ju frågan upp om hur fåglarna som gett sina fjädrar har behandlats. Annars har de även polyamid och polyester. Gällande impregneringen, se tidigare svar från dem, gällande regnkläderna.
- Ticket to Heaven fick bäst i test 2013 för sin overall. Men på hemsidan går det varken att utläsa material under produkterna eller något om kemikalier. Men efter lite detektivarbete finner jag att flera av deras overaller är gjorda av nylon.
- Troll: Deras skaloverall är tillverkad av polyuretanklädd nylon/polyester samt har ett tunt innerfoder av polyester. Den avtagbara inneroverallen är tillverkad av 100% ull. Hela overallen ska vara fri från flourkarboner, PVC, ftalater, flamskyddsmedel samt perflourerande ämnen. Den ska andas mycket bra men dock är overallens vattentäthet ett frågetecken sedan den blev näst sämst i tester från 2012. Kanske kan man kura den extra med lanolin?
Summa summarum, fler och fler företag kör med Bionic ECO finish, vilket är bra. Synd bara att så många overaller är gjorda av plast. Men samtidigt är det kanske det mest effektiva?
fredag 15 augusti 2014
Regnkläder: Svar från Lindex!
Svar från Lindex (i förkortad utformning & med de viktigaste aspekterna med)
Lindex arbetar aktivt med att begränsa användningen av alla kemikalier som har hälso- eller miljöfarliga egenskaper och vår kemikalierestriktionslista omfattar kemikalier som inte får användas i produktionen eller påträffas i våra produkter.
Under 2013 och 2014 kommer vi att ta steget fullt ut och fasa ut och totalförbjuda alla former av perfluorerade kemikalier i våra produkter.
Vi har en kemikalierestriktionslista och upparbetade rutiner som vi och våra leverantörer följer vid framställning av våra plagg & produkter. Vår kemikalielista baserar sig på gällande lagkrav (som finns på respektive försäljningsmarknad ) och på rekommendationer från myndigheter och branschorganisationer. De mest strikta kravet gäller på samtliga försäljningsmarknader.
Exempel på vad kemikalielistan omfattar:
• Nickelavgivning i smycken. (lag)
• Förbud mot cancerframkallande arylaminer som kan avges av vissa färgämnen.(lag)
• Förbud mot innehåll av sexvärt krom (läder).(lag)
• Ftalater (mjukgörande kemikalie), striktaste kraven gäller (3 lag, resten ej)
• Dispersionsfärgämnen som kan ge upphov till allergi.(ej lag)
• Nonylfenoletoxylat (APEO/NPEO)(ej lag)
Lindex tillåter inte heller att PVC används i några av våra produkter, t.ex. tryck på tröjor eller väskor och bälten.
Alla regnplagg hos oss är impregnerat med Bionic Finish Eco och innehåller inga fluorkemikalier, PFOS/PFOA, andra perfluorerade ämnen, paraffin eller formaldehydbaserad melamin.
Tack för ditt mail!
(Jag har nu ställt frågan om det även gäller alla deras ytterplagg och varför de inte har informationen i webbutiken, vilket de hade tidigare. Vill också tillägga att jag köpte en jacka och en FIX overall i veckan och både hade Bionic ECO finish. Så om inte alla kläder är helt utan fluorkarboner, bör de vara på mycket god väg. Om jag får svar kommer det vara med vid genomgång av ytterplagg.)
Lindex arbetar aktivt med att begränsa användningen av alla kemikalier som har hälso- eller miljöfarliga egenskaper och vår kemikalierestriktionslista omfattar kemikalier som inte får användas i produktionen eller påträffas i våra produkter.
Under 2013 och 2014 kommer vi att ta steget fullt ut och fasa ut och totalförbjuda alla former av perfluorerade kemikalier i våra produkter.
Vi har en kemikalierestriktionslista och upparbetade rutiner som vi och våra leverantörer följer vid framställning av våra plagg & produkter. Vår kemikalielista baserar sig på gällande lagkrav (som finns på respektive försäljningsmarknad ) och på rekommendationer från myndigheter och branschorganisationer. De mest strikta kravet gäller på samtliga försäljningsmarknader.
Exempel på vad kemikalielistan omfattar:
• Nickelavgivning i smycken. (lag)
• Förbud mot cancerframkallande arylaminer som kan avges av vissa färgämnen.(lag)
• Förbud mot innehåll av sexvärt krom (läder).(lag)
• Ftalater (mjukgörande kemikalie), striktaste kraven gäller (3 lag, resten ej)
• Dispersionsfärgämnen som kan ge upphov till allergi.(ej lag)
• Nonylfenoletoxylat (APEO/NPEO)(ej lag)
Lindex tillåter inte heller att PVC används i några av våra produkter, t.ex. tryck på tröjor eller väskor och bälten.
Alla regnplagg hos oss är impregnerat med Bionic Finish Eco och innehåller inga fluorkemikalier, PFOS/PFOA, andra perfluorerade ämnen, paraffin eller formaldehydbaserad melamin.
Tack för ditt mail!
(Jag har nu ställt frågan om det även gäller alla deras ytterplagg och varför de inte har informationen i webbutiken, vilket de hade tidigare. Vill också tillägga att jag köpte en jacka och en FIX overall i veckan och både hade Bionic ECO finish. Så om inte alla kläder är helt utan fluorkarboner, bör de vara på mycket god väg. Om jag får svar kommer det vara med vid genomgång av ytterplagg.)
måndag 11 augusti 2014
Regnkläder: svar från Reima!
Jag fick det här svaret från Reima:
Vi i Norge har ett totalförbud för PFOA så det finns mycket små rester av detta ämne kvar i våra kläder, dock av den sorten som är av den kortare varianten ,inte den med de långa som inte naturen kan bryta ner. Då Norge har ett totalförbud för kläder med Fluorkarboner (och Norge är verkligen ett Reima land) har vi testat våra kläder mycket noggrant. Testerna visar att vi är med marginal under den tillåtna gränsen och de har godkänt våra kläder för försäljning i Norge
Vi i Norge har ett totalförbud för PFOA så det finns mycket små rester av detta ämne kvar i våra kläder, dock av den sorten som är av den kortare varianten ,inte den med de långa som inte naturen kan bryta ner. Då Norge har ett totalförbud för kläder med Fluorkarboner (och Norge är verkligen ett Reima land) har vi testat våra kläder mycket noggrant. Testerna visar att vi är med marginal under den tillåtna gränsen och de har godkänt våra kläder för försäljning i Norge
Läs svar från vår kvalitetsavdelning från Finland :
The Norwegians have placed a limit for trace values of PFOA (= one microgram/square meter of fabric) starting 1.6. 2014. The traces in our AW14 products are well under that limit. We have tested and double-tested this and are sure about it.
Summa är att: Ja , det finns Fluorkarbon i mycket små mängder (den med den kortare uppbyggnaden som naturen ska ha lättare att bryta ner än den gamla lite längre)
Vi har egna fabriker som vi lätt kan ha kontroll över och jobbar alltid med miljö och barnsäkerhetsfrågor på högsta nivå. Målet är alltid giftfria, kvalitetskläder som tål smuts och hårda tag.
onsdag 6 augusti 2014
Barnens ytterkläder del 1: regnkläder!
Nu börjar det gå mot höst och för många föräldrar innebär det en uppdatering av ytterkläder till barnen. Men hur vet man vad som är bästa valen ur kemikaliesynpunkt? Jag har sammanställt en lista, bra att ha i bakhuvudet när du ska handla. Vi börjar med regnkläderna!
Regnkläder
Galon är benämningen för plastbelagd textil t ex bomull. Plasten kan vara av PVC eller Polyuretan, undvik PVC, som kan innehålla ftalater. När man köper regnkläder bör man också vara medveten om att barn inte svettas lika mycket som vuxna, därför behöver inte plaggen "andas" lika mycket som till vuxna.
Förutom materialet i regnkläderna behöver man titta på vilka kemikalier som gör dem smuts- och vattenavvisande. Det finns till exempel dåliga val, som fluorföreningar ex PFOA/PFOS. Gore-Tex brukar innehålla fluorföreningar, därför bör man undvika alla produkter med Gore-Tex.
Ett bättre val är impregnering med Bionic finish ECO, vilket innebär att regnkläderna är ekologiskt behandlad, utan fluor. De aktiva substanser är istället dimethicone (en sorts silikon) och polyuretan.
Även knapparna kan innehålla tråkigheter. 2011 analyserade Testfakta 11 regnställ och mer än hälften innehöll bly i knapparna. Värst var Polarn & Pyret med en halt 22 gånger högre än den tillåtna. Regnstället stoppades från försäljning och när Testfakta kontrollerade regnställ på våren 2012 var felet åtgärdat, både hos Polarn & Pyret, Didriksson & H&M. Men däremot innehöll två märken fortfarande bly samt kadmium och ftalaten DEHP (förbjuden i leksaker men inte i kläder), både i väven och i dragkläppen. Märkena var Ticket to Heaven och Garda.
Ser man till vattentäthet och slitage har det gjorts tester där Didrikssons, Kappahl, Lindex samt Polarn & Pyret får höga betyg medan Stadium, Ticket to heaven samt H&M får sämre betyg.
Nedan kommer en liten sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Abeko har både regnställ i PU och PVC. De ska dock vara öko-texmärkta.
- CeLaVi har regnställ med innehåll 62% polyester och 38% polyuretan. De har dock fleecebelagd insida och fick dåliga testresultat 2012.
- Didriksson har regnställ av bl a 100% polyester. Deras Waterman Kids set fick "bäst i test" 2012 och är även valet när författarna till "Handla rätt för en giftfri barndom" rankade bästa valet på marknaden 2013. Deras sortiment är impregnerade med Bionic finish ECO sedan 2013.
- Gneis har flera tyger som är Öko-tex-märkta, oklart om det gäller regnkläderna då deras webshop just nu är stängd. De använder impregneringen Bionic finish ECO i nytillverkade plagg.
- H&M har en skaljacka i 100% polyester, utan fluorkarboner.
- Isbjörn har en viss del av deras sortimentet impregnerade med Bionic finish ECO.
- KappAhls regnställ är av 100% Polyuretan. På deras lista över förbjudna/begränsade kemikalier finns PFOS/PFOA med, det framgår dock inte om de är begränsade eller förbjudna.
- Katvig har regnkläder i återvunnen polyester med öko-texmärkt PU-skikt. De hade dock, enligt senast utförda test, inga reflexer och dålig vattentäthet.
- Lindex regnställ är av 100% polyureten och impregnerade med Bionic finish ECO. De har fått genomgående höga betyg i olika tester.
- Polarn & Pyret har en sammansättning av 30% polyuretan och 70% polyester i sina regnkläder. Vid en förfrågan till Polarn & Pyret som bloggen enklare johanna ställde i augusti 2013 framkom det att deras regnkläder inte är behandlade med perfluorerande ämnen, det är PU:n som gör dem vattentäta.
- Reima nämner inget om material på sin hemsida men plaggen beskrivs som både smuts- & vattenavvisande genom bl a deras material ReimaTec, vilken troligen är namnet för en syntetisk och kemikalisk sammansättning. Vid kontakt med dem informerar de om att alla deras kläder är PVC-fria samt att impregnering är PFOS-fri. Men inte fluorfri? De skulle kontakta kontoret i Finland och återkomma.
Gummistövlar
I Testfaktas analys från 2010 fanns det inga gummistövlar som innehöll ftalater, därför hade de inte med den punkten i testet 2013. Men för att vara på den säkra sidan tycker jag man ska välja ett par i naturgummi, vilket är att föredra framför olika plastsorter. Viking, CeLaVi & Tretorn är några exempel på företag med gummistövlar i naturgummi.
CeLaVi uttalar även att deras stövlar är fria från tungmetaller och PVC. Även Tretorn samt Kavat skriver att de är fria från PVC, Kavats stövlar är dock tillverkade i återvunnen gummi.
H&M och Polarn & Pyret har gummistövlar i 100% gummi, oklart vilken sorts gummi.
I Testfaktas analys 2013 kom man också fram till att alla stövlar höll vatten bra. Sämst i test var Polarn & Pyret då den hade sämre stöd för foten och åldrades snabbast. Bäst i test blev Crocs, som är gjorda i materialet Crocs-Lite. Jag är dock skeptisk till deras sortiment då man kan lukta sig till deras affärer på långt håll. Ordet Crocs-Lite vittnar också om en syntetisk materialsammansättning, som idag är okänd.
Regnkläder
Galon är benämningen för plastbelagd textil t ex bomull. Plasten kan vara av PVC eller Polyuretan, undvik PVC, som kan innehålla ftalater. När man köper regnkläder bör man också vara medveten om att barn inte svettas lika mycket som vuxna, därför behöver inte plaggen "andas" lika mycket som till vuxna.
Förutom materialet i regnkläderna behöver man titta på vilka kemikalier som gör dem smuts- och vattenavvisande. Det finns till exempel dåliga val, som fluorföreningar ex PFOA/PFOS. Gore-Tex brukar innehålla fluorföreningar, därför bör man undvika alla produkter med Gore-Tex.
Ett bättre val är impregnering med Bionic finish ECO, vilket innebär att regnkläderna är ekologiskt behandlad, utan fluor. De aktiva substanser är istället dimethicone (en sorts silikon) och polyuretan.
Även knapparna kan innehålla tråkigheter. 2011 analyserade Testfakta 11 regnställ och mer än hälften innehöll bly i knapparna. Värst var Polarn & Pyret med en halt 22 gånger högre än den tillåtna. Regnstället stoppades från försäljning och när Testfakta kontrollerade regnställ på våren 2012 var felet åtgärdat, både hos Polarn & Pyret, Didriksson & H&M. Men däremot innehöll två märken fortfarande bly samt kadmium och ftalaten DEHP (förbjuden i leksaker men inte i kläder), både i väven och i dragkläppen. Märkena var Ticket to Heaven och Garda.
Ser man till vattentäthet och slitage har det gjorts tester där Didrikssons, Kappahl, Lindex samt Polarn & Pyret får höga betyg medan Stadium, Ticket to heaven samt H&M får sämre betyg.
Nedan kommer en liten sammanställning för några av de mest förekommande märken.
- Abeko har både regnställ i PU och PVC. De ska dock vara öko-texmärkta.
- CeLaVi har regnställ med innehåll 62% polyester och 38% polyuretan. De har dock fleecebelagd insida och fick dåliga testresultat 2012.
- Didriksson har regnställ av bl a 100% polyester. Deras Waterman Kids set fick "bäst i test" 2012 och är även valet när författarna till "Handla rätt för en giftfri barndom" rankade bästa valet på marknaden 2013. Deras sortiment är impregnerade med Bionic finish ECO sedan 2013.
- Gneis har flera tyger som är Öko-tex-märkta, oklart om det gäller regnkläderna då deras webshop just nu är stängd. De använder impregneringen Bionic finish ECO i nytillverkade plagg.
- H&M har en skaljacka i 100% polyester, utan fluorkarboner.
- Isbjörn har en viss del av deras sortimentet impregnerade med Bionic finish ECO.
- KappAhls regnställ är av 100% Polyuretan. På deras lista över förbjudna/begränsade kemikalier finns PFOS/PFOA med, det framgår dock inte om de är begränsade eller förbjudna.
- Katvig har regnkläder i återvunnen polyester med öko-texmärkt PU-skikt. De hade dock, enligt senast utförda test, inga reflexer och dålig vattentäthet.
- Lindex regnställ är av 100% polyureten och impregnerade med Bionic finish ECO. De har fått genomgående höga betyg i olika tester.
- Polarn & Pyret har en sammansättning av 30% polyuretan och 70% polyester i sina regnkläder. Vid en förfrågan till Polarn & Pyret som bloggen enklare johanna ställde i augusti 2013 framkom det att deras regnkläder inte är behandlade med perfluorerande ämnen, det är PU:n som gör dem vattentäta.
- Reima nämner inget om material på sin hemsida men plaggen beskrivs som både smuts- & vattenavvisande genom bl a deras material ReimaTec, vilken troligen är namnet för en syntetisk och kemikalisk sammansättning. Vid kontakt med dem informerar de om att alla deras kläder är PVC-fria samt att impregnering är PFOS-fri. Men inte fluorfri? De skulle kontakta kontoret i Finland och återkomma.
Gummistövlar
I Testfaktas analys från 2010 fanns det inga gummistövlar som innehöll ftalater, därför hade de inte med den punkten i testet 2013. Men för att vara på den säkra sidan tycker jag man ska välja ett par i naturgummi, vilket är att föredra framför olika plastsorter. Viking, CeLaVi & Tretorn är några exempel på företag med gummistövlar i naturgummi.
CeLaVi uttalar även att deras stövlar är fria från tungmetaller och PVC. Även Tretorn samt Kavat skriver att de är fria från PVC, Kavats stövlar är dock tillverkade i återvunnen gummi.
H&M och Polarn & Pyret har gummistövlar i 100% gummi, oklart vilken sorts gummi.
I Testfaktas analys 2013 kom man också fram till att alla stövlar höll vatten bra. Sämst i test var Polarn & Pyret då den hade sämre stöd för foten och åldrades snabbast. Bäst i test blev Crocs, som är gjorda i materialet Crocs-Lite. Jag är dock skeptisk till deras sortiment då man kan lukta sig till deras affärer på långt håll. Ordet Crocs-Lite vittnar också om en syntetisk materialsammansättning, som idag är okänd.
lördag 19 juli 2014
GMO, en extra krydda i maten?
Genmodifiering är ett hett diskussionsämne världen över och det finns förespråkare på båda sidor, inte minst när man pratar om olika grödor som potatis och majs. Men det är svårt att få en helhetsbild och därför tänkte jag att det kunde vara intressant med en fördjupning angående detta.
GMO - översikt
GMO betyder Genetiskt Modifierad Organism och kan appliceras både på växter och djur. Människan har i alla tider, genom att korsa arter, försökt modifiera arter till att ha högre resistens, annat utseende eller andra egenskaper. Man kan se det inom blomsternäringen, hos rasdjur (katter och hundar bl a) samt inte minst, inom matindustrin. Därför pratar man ofta om genmodifierad mat.
Genmodifierad mat innebär att man förändrar arvsmassan som därigenom kan göra maten mer motståndskraftig mot sjukdomar, kyla, torka eller insekter. Man kan också ge maten högre näringsinnehåll eller göra den mer snabbväxande. Detta sker genom att man antingen tillsätter en bakterie eller en ny gen med de önskvärda egenskaperna.
Genmodifiering tillämpas idag på bland annat snabbväxande fiskarter, på försökskaniner, foder till djur, olika insekter samt grödor som soja, majs, raps och bomull.
Genom att genmodifiera djur och växter vill man uppnå större lönsamhet, öka produktionen, slå ut sjukdomar, minska svinnet o s v.
GMO i världen
I Sverige finns bara ett fåtal produkter på marknaden. Under 2012 lade BASF (tyskt kemikalieföretag) ner den svenska odlingen av den genmodifierade potatisen Amflora, efter digra protester. Idag pågår fältförsök av bl a hybridasp som har modifierats genetiskt för att klara torrare och strängare miljöförhållanden eller som är resistenta mot skadeinsekter, raps som är tolerant mot ett bekämpningsmedel och sockerbeta som har förändrats för att vara resistent mot ett mycket skadligt virus och ett bekämpningsmedel. All annan verksamhet än fältförsöken sker idag i så kallad innesluten användning, vilket innebär att GMO hålls i till exempel ett laboratorium eller ett växthus för att förhindra att de kommer ut i miljön. Dessa GMO produceras för användning i läkemedel eller andra produkter.
I EU finns dessutom den hårdaste lagstiftningen i världen och endast ett fåtal produkter är godkända.
Som exempel finns det några växtsorter som används inom livsmedelsproduktionen, till exempel soja, majs, raps och sockerbeta. Det odlas genetiskt modifierade majs i Frankrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Tjeckien och Tyskland.Sammanlagt finns knappt hundra produkter som innehåller ingredienser från godkända genetiskt modifierade växter i EU.
Ungern har infört Europas striktaste GMO-lagstiftning och Grekland har förbjudit GMO helt.
Under år 2006 sade Vietnam, Kina, Iran och Thailand nej till import och produktion av GMO-ris. I Indien förstördes GMO-risfält och 2011 avslog man godkännandet av en GMO- aubergine, den enda GMO-matgrödan det fanns en ansökan om odling för i landet.
I Afrika har man, med växande befolkning och extremare väder, sett fördelaktigt på viss GMO, inte minst när det gäller grödor som majs. I Kenya pågår ett stort projekt där man tagit fram majs som bättre ska tåla torka. Den är tänkt att släppas under 2017, om försöken faller väl ut.
Över 90 procent av alla GMO-grödor för matproduktion odlas i fyra länder i Nord- och Sydamerika.
Fördelar & nackdelar med GMO
Fördelar:
- kan bidra till större matproduktion när miljöförståringen ger mer extrema väderförhållanden som torka, översvämningar mm
- kan minska behovet av besprutning av olika bekämpningsmedel
- kan minska matbristen i fattiga länder
- ökad lönsamhet
- minskat svinn
- slå ut sjukdomar
Nackdelar:
- hot mot den biologiska mångfalden
- risk för spridning till andra arter samt vilda arter
- svårt att förutse konsekvenserna
- att stora företag som Monsanto tar ut för höga priser för fröna och då riskerar att slå ut det småskaliga jordbruket
Monsanto är ett företag man ofta hör om, från kritikerna. Företaget tillverkar Roundup som ska vara säkert, enligt dem. Men de har varit i blåsväder många gånger, till exempel när de försökte sälja in en sorts soja som skulle tåla Roundup. Vad få visste var att sojan hade fått en extra gen som gjorde att den tålde bekämpningsmedlet. Få förstod också att GMO-sojan var utvecklad av samma företag som säljer Roundup.
Roundup består av ingrediensen Glyfosat som tar död på ogräs men även annan växtlighet, då den inte gör någon åtskillnad på växter. Genom att så GMO-grödor resistenta mot Roundup (s k Roundup Ready) blir det möjligt för lantbrukare att bespruta sina fält för att döda allt ogräs utan att påverka de resistenta grödorna. Efter massiva protester valde Monsanto att lägga ner försäljningen av GMO-grödor i Europa ifjol och senast i maj demonstrerade tusentals människor världen över mot företaget.
Kan man undvika GMO?
Alla livsmedel som består av, innehåller eller har framställts av GMO ska märkas. På ett livsmedel kan det till exempel stå ”framställd av genetiskt modifierad soja”.
Kött, mjölk och ägg från djur som har utfodrats med genetiskt modifierat foder behöver däremot inte märkas. För närvarande finns det inte något GMO-foder i Sverige. Däremot kommer nästan alla importerade kött- och mejeriprodukter från djur som ätit GMO. Svenskt Sigill eller KRAV garanterar efter kontroll på varje gård att GMO inte används i produktionen.
I USA behöver inte genetiskt modifierade livsmedel märkas. Och inom EU tillåter man 0,9 procents inblandning av GMO-odlade grödor i livsmedel utan krav på märkning.
GMO - översikt
GMO betyder Genetiskt Modifierad Organism och kan appliceras både på växter och djur. Människan har i alla tider, genom att korsa arter, försökt modifiera arter till att ha högre resistens, annat utseende eller andra egenskaper. Man kan se det inom blomsternäringen, hos rasdjur (katter och hundar bl a) samt inte minst, inom matindustrin. Därför pratar man ofta om genmodifierad mat.
Genmodifierad mat innebär att man förändrar arvsmassan som därigenom kan göra maten mer motståndskraftig mot sjukdomar, kyla, torka eller insekter. Man kan också ge maten högre näringsinnehåll eller göra den mer snabbväxande. Detta sker genom att man antingen tillsätter en bakterie eller en ny gen med de önskvärda egenskaperna.
Genmodifiering tillämpas idag på bland annat snabbväxande fiskarter, på försökskaniner, foder till djur, olika insekter samt grödor som soja, majs, raps och bomull.
Genom att genmodifiera djur och växter vill man uppnå större lönsamhet, öka produktionen, slå ut sjukdomar, minska svinnet o s v.
GMO i världen
I Sverige finns bara ett fåtal produkter på marknaden. Under 2012 lade BASF (tyskt kemikalieföretag) ner den svenska odlingen av den genmodifierade potatisen Amflora, efter digra protester. Idag pågår fältförsök av bl a hybridasp som har modifierats genetiskt för att klara torrare och strängare miljöförhållanden eller som är resistenta mot skadeinsekter, raps som är tolerant mot ett bekämpningsmedel och sockerbeta som har förändrats för att vara resistent mot ett mycket skadligt virus och ett bekämpningsmedel. All annan verksamhet än fältförsöken sker idag i så kallad innesluten användning, vilket innebär att GMO hålls i till exempel ett laboratorium eller ett växthus för att förhindra att de kommer ut i miljön. Dessa GMO produceras för användning i läkemedel eller andra produkter.
I EU finns dessutom den hårdaste lagstiftningen i världen och endast ett fåtal produkter är godkända.
Som exempel finns det några växtsorter som används inom livsmedelsproduktionen, till exempel soja, majs, raps och sockerbeta. Det odlas genetiskt modifierade majs i Frankrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien, Tjeckien och Tyskland.Sammanlagt finns knappt hundra produkter som innehåller ingredienser från godkända genetiskt modifierade växter i EU.
Ungern har infört Europas striktaste GMO-lagstiftning och Grekland har förbjudit GMO helt.
Under år 2006 sade Vietnam, Kina, Iran och Thailand nej till import och produktion av GMO-ris. I Indien förstördes GMO-risfält och 2011 avslog man godkännandet av en GMO- aubergine, den enda GMO-matgrödan det fanns en ansökan om odling för i landet.
I Afrika har man, med växande befolkning och extremare väder, sett fördelaktigt på viss GMO, inte minst när det gäller grödor som majs. I Kenya pågår ett stort projekt där man tagit fram majs som bättre ska tåla torka. Den är tänkt att släppas under 2017, om försöken faller väl ut.
Över 90 procent av alla GMO-grödor för matproduktion odlas i fyra länder i Nord- och Sydamerika.
Fördelar & nackdelar med GMO
Fördelar:
- kan bidra till större matproduktion när miljöförståringen ger mer extrema väderförhållanden som torka, översvämningar mm
- kan minska behovet av besprutning av olika bekämpningsmedel
- kan minska matbristen i fattiga länder
- ökad lönsamhet
- minskat svinn
- slå ut sjukdomar
Nackdelar:
- hot mot den biologiska mångfalden
- risk för spridning till andra arter samt vilda arter
- svårt att förutse konsekvenserna
- att stora företag som Monsanto tar ut för höga priser för fröna och då riskerar att slå ut det småskaliga jordbruket
Monsanto är ett företag man ofta hör om, från kritikerna. Företaget tillverkar Roundup som ska vara säkert, enligt dem. Men de har varit i blåsväder många gånger, till exempel när de försökte sälja in en sorts soja som skulle tåla Roundup. Vad få visste var att sojan hade fått en extra gen som gjorde att den tålde bekämpningsmedlet. Få förstod också att GMO-sojan var utvecklad av samma företag som säljer Roundup.
Roundup består av ingrediensen Glyfosat som tar död på ogräs men även annan växtlighet, då den inte gör någon åtskillnad på växter. Genom att så GMO-grödor resistenta mot Roundup (s k Roundup Ready) blir det möjligt för lantbrukare att bespruta sina fält för att döda allt ogräs utan att påverka de resistenta grödorna. Efter massiva protester valde Monsanto att lägga ner försäljningen av GMO-grödor i Europa ifjol och senast i maj demonstrerade tusentals människor världen över mot företaget.
Kan man undvika GMO?
Alla livsmedel som består av, innehåller eller har framställts av GMO ska märkas. På ett livsmedel kan det till exempel stå ”framställd av genetiskt modifierad soja”.
Kött, mjölk och ägg från djur som har utfodrats med genetiskt modifierat foder behöver däremot inte märkas. För närvarande finns det inte något GMO-foder i Sverige. Däremot kommer nästan alla importerade kött- och mejeriprodukter från djur som ätit GMO. Svenskt Sigill eller KRAV garanterar efter kontroll på varje gård att GMO inte används i produktionen.
I USA behöver inte genetiskt modifierade livsmedel märkas. Och inom EU tillåter man 0,9 procents inblandning av GMO-odlade grödor i livsmedel utan krav på märkning.
fredag 4 juli 2014
ROHS-direktivet, vad är det?
Ibland när man läser om kemikalier nämns något som heter RoHS-direktivet. Men vad är det egentligen?
Jo, RoHS betyder "restriction of hazardous substances" och började gälla 2006. Den syftar på att minska riskerna för människors hälsa och för miljön (inte minst vid avfallshantering) genom att ersätta kemikalierna:
- kvicksilver
- kadmium
- bly
- sexvärt krom
- flamskyddsmedlen PBB och PBDE
i elektrisk och elektronisk utrustning med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik. Den maximala koncentrationen av respektive ämne är 1 ‰ av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,1 ‰. Koncentrationen beräknas på varje enskild komponent i produkten för sig.
En annan tanke med direktivet var också att förbättra materialåtervinningen och göra den mer hållbar.
Från januari 2013 ersattes RoHs-direktivet med RoHS2 som hade ett par nya punkter. Detta för att
det rått osäkerhet om vilka produkter som omfattades av RoHS-direktivet samt att kraven har tolkats olika av länderna, speciellt när det gäller vilka produkter som omfattas.
Enligt Kemikalieinspektionens hemsida är de nya punkterna bl a:
- att det kommer omfatta fler produktgrupper. Från 2019 kommer RoHS-direktivet att omfatta all elektrisk och elektronisk utrustning, om den inte klart uttalat är undantagen.
- att nya kriterier har införts för undantag. Undantagen är nu tidsbegränsade till max fem respektive sju år, beroende på kategori.
- att från 2013 används CE-märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS. De krav som CE-märkningen ställer på företagen gäller nu även RoHS.
Däremot förbjuds inga nya ämnen och gränsvärdena är detsamma som i det ursprungliga RoHS-direktivet.
Jo, RoHS betyder "restriction of hazardous substances" och började gälla 2006. Den syftar på att minska riskerna för människors hälsa och för miljön (inte minst vid avfallshantering) genom att ersätta kemikalierna:
- kvicksilver
- kadmium
- bly
- sexvärt krom
- flamskyddsmedlen PBB och PBDE
i elektrisk och elektronisk utrustning med mindre farliga alternativ eller alternativ teknik. Den maximala koncentrationen av respektive ämne är 1 ‰ av vikten, utom för kadmium som är begränsat till 0,1 ‰. Koncentrationen beräknas på varje enskild komponent i produkten för sig.
En annan tanke med direktivet var också att förbättra materialåtervinningen och göra den mer hållbar.
Från januari 2013 ersattes RoHs-direktivet med RoHS2 som hade ett par nya punkter. Detta för att
det rått osäkerhet om vilka produkter som omfattades av RoHS-direktivet samt att kraven har tolkats olika av länderna, speciellt när det gäller vilka produkter som omfattas.
Enligt Kemikalieinspektionens hemsida är de nya punkterna bl a:
- att det kommer omfatta fler produktgrupper. Från 2019 kommer RoHS-direktivet att omfatta all elektrisk och elektronisk utrustning, om den inte klart uttalat är undantagen.
- att nya kriterier har införts för undantag. Undantagen är nu tidsbegränsade till max fem respektive sju år, beroende på kategori.
- att från 2013 används CE-märket för att visa att en produkt uppfyller RoHS. De krav som CE-märkningen ställer på företagen gäller nu även RoHS.
Däremot förbjuds inga nya ämnen och gränsvärdena är detsamma som i det ursprungliga RoHS-direktivet.
tisdag 24 juni 2014
Sulfater, shampoo & torr hårbotten!
 |
| Ett ekologiskt alternativ till rengöringsmedel med sulfater |
En av de absolut vanligaste ingredienserna i rengörande produkter (shampoo, duschkrämer och tvål)är sulfater. Benämns ofta som SLS (sodium lauryl sulfate) och SLES (sodium laureth sulfate).Oftast kommer det direkt efter vatten i ingredienslistan. Men vad är egentligen en sulfat och vad gör den för nytta (eller skada)?
Sulfater är ett billigt ämne som löser upp fett, smuts och silikon och som gör att shampoot löddrar. Idag använder vi många hårvårdsprodukter som silikoner (plaster) och mineralolja (paraffin) i sprayer, mousser m fl och de ingredienserna är inte vattenlösliga. Därför behövs ett sulfatschampo som kan lösa upp dem.
Men sulfater är även uttorkande och irriterande för hud och hårbotten. Det gör nämligen ingen skillnad på smuts, stylingprodukter och överflödigt fett mot behövligt fett. Sulfaterna tränger istället in i hårstråets sprickor och torkar ut inifrån. Det tar också bort allt välbehövligt fett från hårbotten. Vem kan inte identifiera sig med följande:
- kliande, irriterad & torr hårbotten
- torrt och livlöst hår
- hår som blir fett snabbt igen
Allt detta kan härröras till sulfater. När det behövliga fettet i hårbotten tvättas bort blir huden känslig och irriterad. Man kan få klåda och många tror att de har "mjäll" när det egentligen är en irriterad hårbotten som bråkar. Håret blir livlöst och torrt för att sulfaterna tränger in och torkar ut hårstrået. Då tillsätter många silikoner för att få upp glansen (kolla i ingredienslistan, du lär hitta det under namn som slutar på -cone ex silicone) och så blir det en ond cirkel. Håret blir dessutom fett snabbt igen på grund av att hårbotten överkompenserar med att tillverka mer fett för att skydda sig. Vilket gör att vi tvättar det ännu oftare. Moment 22 har uppstått.
Men det finns bättre alternativ. Välj ett sulfatfritt shampoo eller gå över till en ekologisk serie. Jag bytte själv till en ekologisk serie för 1 1/2 år sedan och har aldrig ångrat mig. Mitt hår ser friskare ut och har finare glans och min hårbotten har slutat klia.
Värt att veta om du vill byta är att:
1. Din hårbotten kommer behöva ett par månader att ställa om sin fett-tillverkning. Det tog mig drygt två månader innan mitt hår slutade att bli fett varannan dag och då hade jag ändå endast tvättat mitt hår var tredje dag innan. Idag behövs det var femte dag ungefär.
2. Ett ekologiskt shampoo klarar inte av traditionella hårvårdsprodukter. Därför behöver du dra ner på stylingprodukter eller välja bättre alternativ, utan silikon och mineralolja. Jag har i hårspray högst en gång varannan månad utan problem. Vill jag höja glansen adderar jag ett par droppar avocadoolja och drar lätt över håret.
3. När man byter shampoo kan det bli matt (då man slutar tillsätta silikoner) och mindre rent (då man slutar med sulfater). Ett bra sätt att "nollställa" håret inför ett byte är att tvätta med ditt gamla shampoo en gång till för att rensa det på alla kemikalier. Ett annat bra sätt är att använda vanlig äppelcidervinäger. Den behöver spädas ut ca 1-3 msk till ett glas vatten. Skölj då håret med utspädd vinäger och använd sedan balsam som vanligt.
Exempel på sulfater:
Ammonium Laureth Sulfate
Ammonium Lauryl Sulfate
Ammoniumlaurylsulfat
Natriumlaurylsulfat
Sodium Alkyl Sulfate
Sodium Laureth Sulfate (SLES)
Sodium Lauryl Sulfate (SLS)
Ammonium Lauryl Sulfate
Ammoniumlaurylsulfat
Natriumlaurylsulfat
Sodium Alkyl Sulfate
Sodium Laureth Sulfate (SLES)
Sodium Lauryl Sulfate (SLS)
Exempel på silikoner:
Amodimethicone
Cyclohexasiloxane
Cyclomethicone
Cyclopentasiloxane
Dimethicone
Dimethicone copolyol
Dimethiconol
Phenyl Trimethicone
Polysilicone-9
Cyclohexasiloxane
Cyclomethicone
Cyclopentasiloxane
Dimethicone
Dimethicone copolyol
Dimethiconol
Phenyl Trimethicone
Polysilicone-9
lördag 21 juni 2014
Kemikalier i godis!
Lakrits, choklad, sött och surt. Alla smakerna är klassiker, men det är ju inte så konstigt, godis är nästan lika heligt som midsommar och Kalle Anka på julafton.
Sedan lösgodis i butik slog igenom på 1980-talet har konsumtionen ständigt ökat. Svensken äter nu i genomsnitt 17 kg per år (2010) och en stor del av våra matkassar innehåller just godis, chips, läsk och kakor. En hel del onyttigheter med andra ord!
Men det är sällan man tänker på vad man äter egentligen eller vad det kostar. Man kan stå och muttra lite över kilopriset på ekologisk frukt för att sedan glatt köpa en påse lösgodis för facila priset 70 kr/kg. Och apropå diskussionen om ökande övervikt, cancer, diabetes, åderförkalkning samt hjärt- & kärlsjukdomar, kan man verkligen ifrågasätta godiskonsumtionen i Sverige.
Jag har därför satt ihop en lista, bra att ha i bakhuvudet nästa gång du handlar. För inte är väl nedanstående vad vi vill "unna" våra kroppar en lördagskväll?
Arom - Ett smakämne. Kan vara naturligt (från frukter och bär) eller konstgjort. I dagsläget behöver aromer inte specificeras i antal eller om de är konstgjorda eller naturliga.
Azo-ämnen - Färgämnen som förbjöds i Sverige men som genom EU-inträdet blev ok att använda igen. Men glädjande nog återfinns de i mycket liten mängd på svenska marknaden. Kan orsaka hyperaktivitet hos barn, samt hudutslag och allergireaktioner hos känsliga människor.
E120 - Karminsyra, ett rött färgämne från löss. Det är ett extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Ämnet har rapporterats orsaka allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller detta färgämne.
E131 - Patentblått färgämne. Har inte några kända hälsoeffekter men som är förbjudet i Australien och Nya Zeeland.
E153 - Vegetabiliskt kol, ett svart färgämne som är vanligt i lakrits. Framställs genom att förkolna växtdelar, vilket därför misstänks kunna ge cancer.
E330 - Citronsyra, framställs bl a genom att glukos jäser med mögelsvampar. Misstänks kunna ge allergiska reaktioner.
E441 - Gelatin. Man kokar hud och ben från gris och/eller kor. Det ger en geléartad konsistens.
Glukossirap - En klar, trögflytande sockerlösning som oftast görs av vete eller majs. Ersätter ofta socker, då det är billigare att tillverka. Forskare menar att glukossirap är dubbelt så skadligt som vanligt socker, bland annat för att det har högre GI, är beroendeframkallande och behöver tillsättas i större mängd för att uppnå samma söthet som socker.
Karnaubavax - Ett ytbehandlingsmedel som man gör av palmblad. Medlet läggs utanpå godiset för att ge en blank yta – eller för att godisarna inte ska klibba ihop. Godkänd som KRAV-ingrediens.
Lakrits, lakritsextrakt och lakritspulver - Görs av lakritsrot. Eftersom lakrits kan påverka saltbalansen i kroppen bör personer med högt blodtryck undvika att äta alltför mycket lakrits. Och studier har visat att mycket lakrits under graviditeten kan påverka barnets beteende och intelligens. Orsaken är ämnet glycyrrhizin, som kan försvaga moderkakan så att den släpper igenom stresshormoner. Men enligt Livsmedelsverket är det ingen fara om man inte äter väldigt stora mängder lakrits.
Maltodextrin - Små bitar av kolhydrater som inte smakar mycket. Det fungerar främst som utfyllnad. Kan vara gjort av majs eller potatis.
Socker - Vanligt vitt socker som görs av sockerbetor eller sockerrör. I vår kropp bidrar det till övervikt, diabetes, sockerberoende, ökad hunger, mer humörsvängningar samt inflammationer, reaktioner som kan orsaka cancer och alzheimers.
Sojalecitin - Fett från soja som används för att ämnena i godiset ska blandas och inte ”skära sig”. emulgerings- och antioxidationsmedel. Framställs ur sojabönor, vilket inte låter så farligt, men processen sker på samma sätt som palmoljan. Höga halter hexan finns kvar i det färdiga lecitinet, vilket kan orsaka cancer.
Vegetabiliskt fett/ olja - Från till exempel palm, majs, solros eller raps. Palmolja anses vara en av de värsta tillsatserna, även om själva palmoljan naturlig inte är farlig, utan det är processen som gör den farlig. Palmolja utvinns ofta med hjälp av starka lösningsmedel som t.ex. bensinämnet hexan, vilket är cancerframkallande. Även upphettningen av råvaran för att pressa ut palmoljan kräver höga temperaturer, vilket kan bidra till att PAH-ämnen bildas, vilka också misstänks vara cancerogena, då främst bröst- och testikelcancer. Palmoljeindustrin skövlar också stora mängder regnskog.
Och apropå miljö, visste ni att en påse skumgodis har lika stor miljöpåverkan som en portion fläskkött? (studie gjord på uppdrag av Livsmedelsverket)
Några tips är att äta godis endast på lördagarna, att äta mindre mängd, att välja ekologiskt godis eller ännu bättre, blanda med nötter och frukt.
På Äkta vara kan ni hitta en bra guide till alla E-nummer!
Sedan lösgodis i butik slog igenom på 1980-talet har konsumtionen ständigt ökat. Svensken äter nu i genomsnitt 17 kg per år (2010) och en stor del av våra matkassar innehåller just godis, chips, läsk och kakor. En hel del onyttigheter med andra ord!
Men det är sällan man tänker på vad man äter egentligen eller vad det kostar. Man kan stå och muttra lite över kilopriset på ekologisk frukt för att sedan glatt köpa en påse lösgodis för facila priset 70 kr/kg. Och apropå diskussionen om ökande övervikt, cancer, diabetes, åderförkalkning samt hjärt- & kärlsjukdomar, kan man verkligen ifrågasätta godiskonsumtionen i Sverige.
Jag har därför satt ihop en lista, bra att ha i bakhuvudet nästa gång du handlar. För inte är väl nedanstående vad vi vill "unna" våra kroppar en lördagskväll?
Arom - Ett smakämne. Kan vara naturligt (från frukter och bär) eller konstgjort. I dagsläget behöver aromer inte specificeras i antal eller om de är konstgjorda eller naturliga.
Azo-ämnen - Färgämnen som förbjöds i Sverige men som genom EU-inträdet blev ok att använda igen. Men glädjande nog återfinns de i mycket liten mängd på svenska marknaden. Kan orsaka hyperaktivitet hos barn, samt hudutslag och allergireaktioner hos känsliga människor.
E120 - Karminsyra, ett rött färgämne från löss. Det är ett extrakt från torkade honor av kochenillsköldlusen. Ämnet har rapporterats orsaka allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, nässelfeber, astma och svullnader. Nästan allt rosa, rött eller lila godis innehåller detta färgämne.
E131 - Patentblått färgämne. Har inte några kända hälsoeffekter men som är förbjudet i Australien och Nya Zeeland.
E153 - Vegetabiliskt kol, ett svart färgämne som är vanligt i lakrits. Framställs genom att förkolna växtdelar, vilket därför misstänks kunna ge cancer.
E330 - Citronsyra, framställs bl a genom att glukos jäser med mögelsvampar. Misstänks kunna ge allergiska reaktioner.
E441 - Gelatin. Man kokar hud och ben från gris och/eller kor. Det ger en geléartad konsistens.
Glukossirap - En klar, trögflytande sockerlösning som oftast görs av vete eller majs. Ersätter ofta socker, då det är billigare att tillverka. Forskare menar att glukossirap är dubbelt så skadligt som vanligt socker, bland annat för att det har högre GI, är beroendeframkallande och behöver tillsättas i större mängd för att uppnå samma söthet som socker.
Karnaubavax - Ett ytbehandlingsmedel som man gör av palmblad. Medlet läggs utanpå godiset för att ge en blank yta – eller för att godisarna inte ska klibba ihop. Godkänd som KRAV-ingrediens.
Lakrits, lakritsextrakt och lakritspulver - Görs av lakritsrot. Eftersom lakrits kan påverka saltbalansen i kroppen bör personer med högt blodtryck undvika att äta alltför mycket lakrits. Och studier har visat att mycket lakrits under graviditeten kan påverka barnets beteende och intelligens. Orsaken är ämnet glycyrrhizin, som kan försvaga moderkakan så att den släpper igenom stresshormoner. Men enligt Livsmedelsverket är det ingen fara om man inte äter väldigt stora mängder lakrits.
Maltodextrin - Små bitar av kolhydrater som inte smakar mycket. Det fungerar främst som utfyllnad. Kan vara gjort av majs eller potatis.
Socker - Vanligt vitt socker som görs av sockerbetor eller sockerrör. I vår kropp bidrar det till övervikt, diabetes, sockerberoende, ökad hunger, mer humörsvängningar samt inflammationer, reaktioner som kan orsaka cancer och alzheimers.
Sojalecitin - Fett från soja som används för att ämnena i godiset ska blandas och inte ”skära sig”. emulgerings- och antioxidationsmedel. Framställs ur sojabönor, vilket inte låter så farligt, men processen sker på samma sätt som palmoljan. Höga halter hexan finns kvar i det färdiga lecitinet, vilket kan orsaka cancer.
Vegetabiliskt fett/ olja - Från till exempel palm, majs, solros eller raps. Palmolja anses vara en av de värsta tillsatserna, även om själva palmoljan naturlig inte är farlig, utan det är processen som gör den farlig. Palmolja utvinns ofta med hjälp av starka lösningsmedel som t.ex. bensinämnet hexan, vilket är cancerframkallande. Även upphettningen av råvaran för att pressa ut palmoljan kräver höga temperaturer, vilket kan bidra till att PAH-ämnen bildas, vilka också misstänks vara cancerogena, då främst bröst- och testikelcancer. Palmoljeindustrin skövlar också stora mängder regnskog.
Och apropå miljö, visste ni att en påse skumgodis har lika stor miljöpåverkan som en portion fläskkött? (studie gjord på uppdrag av Livsmedelsverket)
Några tips är att äta godis endast på lördagarna, att äta mindre mängd, att välja ekologiskt godis eller ännu bättre, blanda med nötter och frukt.
På Äkta vara kan ni hitta en bra guide till alla E-nummer!
onsdag 11 juni 2014
Allt du inte vill veta om plast!
I förrgår släppte Naturskyddsföreningen sin stora rapport om plast! Det finns många fördelar med plast men även mycket tråkiga nackdelar:
- Plast är gjord av icke förnybar råvara (petroleum)
- Plast utsöndrar farliga kemikalier som tas upp i kroppen
- Plast är svårt att bryta ner och skräpar ner hela vår planet, inte minst haven
- Plast har ej lång hållbarhet när det gäller köksprodukter, leksaker mm
- Plast kan genom sina kemikalier orsaka större risk för hormonstörningar, cancer, fetma, diabetes, astma och olika allergier
Där står också om de värsta ämnen vi vet idag:
- Ftalater
- Bisfenoler
- Bromerade flamskyddsmedel
- Högfluorerade ämnen
Samt de mest problematiska plasterna:
•Akrylnitril-butadien-styren (ABS)
•Akrylnitrilbutadiengummi
•Aminplaster och aminhartser (t.ex. melamin, UF-plast och MF-plast)
•Butylgummi
•Epoxiplaster och epoxihartser (t.ex. DGEBA med BPA som en monomer)
•Fenolplaster och fenolhartser
•Fluorerad etenplast (FEP)
•Fluoropolymergummin
•Nitrilgummi
•Omättad polyester – om styren används
•Polykarbonat (PC)
•Polyeter eterketon (PEEK)
•Polypropenkarbonat (PPC)
•Polystyren (PS)
•Polytetrafluoreten (PTFE)
• Polyuretan (PUR)
•Polyvinylklorid (PVC)
Du hittar en sammanfattning samt länk till hela rapporten här!
- Plast är gjord av icke förnybar råvara (petroleum)
- Plast utsöndrar farliga kemikalier som tas upp i kroppen
- Plast är svårt att bryta ner och skräpar ner hela vår planet, inte minst haven
- Plast har ej lång hållbarhet när det gäller köksprodukter, leksaker mm
- Plast kan genom sina kemikalier orsaka större risk för hormonstörningar, cancer, fetma, diabetes, astma och olika allergier
Där står också om de värsta ämnen vi vet idag:
- Ftalater
- Bisfenoler
- Bromerade flamskyddsmedel
- Högfluorerade ämnen
Samt de mest problematiska plasterna:
•Akrylnitril-butadien-styren (ABS)
•Akrylnitrilbutadiengummi
•Aminplaster och aminhartser (t.ex. melamin, UF-plast och MF-plast)
•Butylgummi
•Epoxiplaster och epoxihartser (t.ex. DGEBA med BPA som en monomer)
•Fenolplaster och fenolhartser
•Fluorerad etenplast (FEP)
•Fluoropolymergummin
•Nitrilgummi
•Omättad polyester – om styren används
•Polykarbonat (PC)
•Polyeter eterketon (PEEK)
•Polypropenkarbonat (PPC)
•Polystyren (PS)
•Polytetrafluoreten (PTFE)
• Polyuretan (PUR)
•Polyvinylklorid (PVC)
Du hittar en sammanfattning samt länk till hela rapporten här!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)