Om man betänker att mobiler och bärbara datorer fanns i minimal utsträckning för bara 20 år sedan och att det sedan dess ökat lavinartat är inte denna informationen chockerande. Men det kan ändå vara en bra tankeställare när man numera helst byter mobil vartannat år.
För det första, att producera en datorgår det åt 1,8 ton naturresurser. Till exempel 1500 liter vatten, 5300 kWh energi, 240 kg fossila bränslen och 22 kg kemikalier. Och det är bara början på problemet.
När våra mobiler och datorer gjort sitt och man, i bästa fall, lämnar in den på återvinning är livscykeln för konsumenten avslutad. Men var tar alla dessa elektroniska produkter vägen? Många tror att delarna återvinns & att komponenterna återanvänds. Men så är tyvärr inte fallet i den utsträckning vi skulle önska.
Idag är elektriskt skrot en av de mest växande avfallsbergen i vår värld. Dit räknas även alla elektriska leksaker, vitvaror och eltandborstar med. Då produkternas livslängd även minskar blir berget ännu större och snabbväxande. Man kan till exempel ta dessa siffror från 2012 som en måttstock:
Qatar 63 kg e-skrot/invånare
USA 29,5 kg skrot/invånare (vilket gav 10 miljoner ton e-skrot)
Tyskland 23 kg e-skrot/invånare
Kina 5 kg skrot/invånare
Norge 33 kg e-skrot/invånare
Sverige 25 kg e-skrot/invånare
Världen totalt ca 50 miljoner ton e-skrot, bara under 2012!
Siffrorna har tagits fram av FN:s Step initiative som dessutom beräknar att e-skrotet i världen kommer att vara 33 procent mer år 2017 än i dag.
Enligt Greenpeace rapport ”Tox Tech: Not in our backyard” från 2008 menar man att knappt 25% av elektroniskt avfall återvinns, trots att de består av kemikalier och en rad giftiga ämnen. Mycket av elektroniken skeppas iväg under förespeglingar som donationer eller som varor för andrahandsmarknaden. Men det är sällan sakerna kan återanvändas.
En stor del av avfallet hamnar istället på soptippar i Afrika eller Asien. Där sorterar
barn och vuxna, med bara händerna, ut produkterna för att få tag på metaller
och annat värdefullt material som de kan sälja vidare. Resten eldas upp på
marken utan något skydd. Kemikalierna förgiftar människorna men också vatten, luft och jord, på och omkring soptipparna. Många arbetare klagar över samma besvär; trötthet, huvudvärk, hosta och utslag, tydliga tecken på förgiftning.
EU försöker komma tillrätta med viss lagstiftning och många leverantörer börjar ta ökat ansvar för sina brukade produkter och återvinningen av dem. Men räcker det? Så länge konsumtionsmönster, låga priser och livslängden på elektroniska produkter snurrar snabbare och snabbare är det ohållbart, tror jag.
tisdag 7 januari 2014
onsdag 1 januari 2014
Äkta mat & Hunger!
Jag stod vid tidningarna i affären och upptäckte något intressant. Nämligen att det fanns två nya mattidningar, Äkta mat och Hunger, som tydligen har startat ifjol. Jag ville se vad de handlade om så här kommer en liten summering.
Båda tidningarna vill återuppmärksamma riktig mat och granska snabbmat, E-nummer och en alltmer oseriös matindustri. Men vad är skillnaden på dessa två?
Under hösten har båda släppt sina första nummer. Båda är granskande matmagasin som vurmar för säsongsanpassad, närodlad och kemikaliefri mat och råvaror.
Bakom Äkta mat står LRF Media, som är ett helägt dotterbolag till Lantbrukarnas Ekonomi AB. Chefsredaktören Anna Michelson, menar att fokus är att göra en tidning som ger läsaren mod att testa nya råvaror och att laga mat från grunden.
Båda tidningarna vill återuppmärksamma riktig mat och granska snabbmat, E-nummer och en alltmer oseriös matindustri. Men vad är skillnaden på dessa två?
Under hösten har båda släppt sina första nummer. Båda är granskande matmagasin som vurmar för säsongsanpassad, närodlad och kemikaliefri mat och råvaror.
Bakom Äkta mat står LRF Media, som är ett helägt dotterbolag till Lantbrukarnas Ekonomi AB. Chefsredaktören Anna Michelson, menar att fokus är att göra en tidning som ger läsaren mod att testa nya råvaror och att laga mat från grunden.
– Äkta Mat kommer inte att ägna sig åt undersökande journalistik eller vara en renodlad recepttidning, utan vi vill att läsaren ska våga gå och köpa en majrova eller ett helt lamm. Vi ska ha mycket tips om hur man hanterar råvarorna, hur man styckar och hur man handlar i säsong, fortsätter hon.
Tidningen kommer ges ut med 10 nummer per år och hade redan, vid första nummersläppet, över 2000 prenumeranter.
Hunger är tidningen från skaparna bakom ”Filter” och ”Offside", denna gången med den före detta SvD-journalisten Mats-Eric Nilsson med i gänget. Han har redan släppt både böcker och kokböcker tidigare, bl a "Den hemlige kocken" som granskar alla E-nummer i mat. Tidningen kommer granska fusket i butikerna och på krogen och är tänkt att passa den breda massan som bryr sig om vad de stoppar i sig.
– Varje nummer innehåller några granskande reportage blandat med kortare information. Men det ska även finnas matinspiration och gästkockar, dock inget superstajlat, menar Mats-Eric Nilsson.
De kommer troligen ha närmare 4000 prenumeranter till premiärnumret och första tidningen sålde slut mycket snabbt.
Jag tycker båda låter mycket intressanta. För visst är vi alla lite till mans trötta på köttskandaler, massindustri, hemliga tillsatser och ett Sverige som inte ens vet när äpple-säsongen är?
Så här ser tidningarna ut, intressant!
Jag tycker båda låter mycket intressanta. För visst är vi alla lite till mans trötta på köttskandaler, massindustri, hemliga tillsatser och ett Sverige som inte ens vet när äpple-säsongen är?
Så här ser tidningarna ut, intressant!
lördag 28 december 2013
Växterna som rensar inomhusluften!
Vår inomhusluft påverkas mycket av de val vi gör. Byggmaterial, väggfärger, tapeter, golv, leksaker, elektriska varor, textilier, tillagning av mat och våra kläder bidrar till en försämrad inomhusluft.
För att motverka detta kan man lufta dagligen, våttorka golven en gång i veckan och välja bättre material till sitt hem. Men man kan även köpa bra växter som både renar och ökar luftfuktigheten.
Växterna tar upp gifter såväl genom blad och rötter som genom mikroorganismer i jorden. Man får in mer syre, behagligare luft, mindre torra slemhinnor och motverkar statisk elektricitet. Dessutom gör den fuktiga luften närmast växtens blad att damm fastnar.
Redan 1980 upptäckte NASA att vanliga krukväxter kan rena inomhusluften. Flertalet studier har visat att krukväxter kan minska halterna av bl a aceton, ammoniak, bensen, toluen och xylen. Ett enda exemplar av Ampellilja eller Gullranka kan t ex eliminera all formaldehyd i ett 50 kubikmeter stort rum på högst två timmar.
Man har också upptäckt att när man placerar växter på en arbetsplats eller skola har hälsoproblem och sjukfrånvaro minskat. Människors koncentration förbättrades, man fick förbättrad inlärningsförmåga och mindre huvudvärk samt var inte så trötta och tunga i huvudet. I USA fann man också att växter påverkar patienter på sjukhus. Patienter blev fortare friska och behövde mindre smärtstillande mediciner om de hade växter omkring sig.
De flesta växter tar upp koldioxid (CO2) och släpper ut syre (O2) som ett resultat av fotosyntesen, vilket ger en friskare luft. Men på natten, när fotosyntesen inte pågår, tar växten upp syre och släpper ut koldioxid precis som en människa. Vissa växter kan dock utföra så kallad CAM-fotosyntes, där de aktivt tar upp koldioxid ur luften på natten för att lagra i bladen. I ett sovrum kan man därför fokusera på CAM-växter som Bromelia, Aloe, Novemberkaktus, Paradisträd och Svärmorstunga.
Många växter är multifunktionella och suger upp flera olika kemikalier. Nedan följer en lista på vanliga kemikalier och vilka växter som motverkar dem.
Finns i nagellackborttagningsmedel, kosmetika, blanketter och utandningsluft.
Växter som rensar är fredskalla.
Alkohol
Finns i fibermaterial, spånskivor, golvmaterial, heltäckningsmattor, kopiatorer, klister, målarfärg, tapeter och människans utandningsluft.
Växter som rensar är fredskalla.
Ammoniak
Finns i produkter som används i fotolabb, på frisörsalongen, i utandningsluft, skrivare och i olika rengöringsmedel.
Växter som rensar är buskpalm, rosenkalla, krysantemum, påfågelsblad, ormbunke och tulpaner.
Bensen
Denna kemikalie hittar man i lösningsmedel och rengöringsmedel, avgaser, rökning, industriutsläpp men även i plaster, tapeter, takskivor, färger och gummi. Bensen ger direkt illamående i högre koncentrationer, men är framförallt säkerställt cancerframkallande.
Växter som rensar är gerbera, murgröna, band- & kantdracena, freds- & silverkalla, svärmorstunga, bergspalm och krysantemum.
Formaldehyd
Finns i plaster, möbler, tapeter, textilier och pappersprodukter men också i färger och spånplattor samt från cigarettrök. Att utsättas för formaldehyd kan ge irritation och illamående, och på längre sikt är det allergiframkallande och misstänkt cancerframkallande.
Växter som rensar är ädelbanan, murgröna, band- & kantdracena, freds- & klätterkalla, svärmorstunga, bergspalm, ampellilja, gullranka, stor spjutranka, ormbunkar, fönsterfikus, benjaminfikus och aralia.
Är en fettlösare som ingår i rengöringsmedel, lim och lack.
Växter som rensar är gerbera, murgröna, band- & kantdracena, fredskalla, svärmorstunga och bambupalm
Xylen och Toluen
Dessa är aromatiska kolväten som kan avges till luften från bl.a. datorer, skrivare, lim, färger, spånskivor, fotokopieringsmaskiner, fernissa, golvmaterial, klister, takskivor, tapeter, utandningsluften, lösningsmedel och flamskyddsmedel. Effekten av låga koncentrationer är inte väl undersökt, men pekar på att ämnena har en viss cancerframkallande risk. I höga koncentrationer skadar de det centrala nervsystemet.
Växter som rensar är spjutbräken, benjaminfikus, guldpalm, brudorkide, prickblad och fredskalla.
Om man summerar informationen hade jag valt svärmorstunga, fredskalla, ampellilja, aralia, murgröna, paradisträd samt kant- & banddracena. Enkla att sköta, finns överallt att köpa och inte alltför dyra. Placeras ut efter läget de gillar, men gärna i sovrummen och vardagsrummet, vid elektriska apparater; TV, dator mm.
För lite mer intressant information, titta gärna in här.
söndag 22 december 2013
God Jul & Gott Nytt År!!
Nu går jag på en kortare julledighet, hoppas ni alla får en härlig jul med mycket kärlek! Så ses vi i januari igen, bland annat med två längre inlägg som jag samlar information till just nu; Vilka växter i våra hem som rensar kemikalier och en Informationsguide mellan konventionella blöjor/våtservietter och ekologiska ditos. Men tills dess, ha en riktigt God Jul & Gott Nytt År!
 |
onsdag 18 december 2013
Sju nya ämnen på Kandidatförteckningen!
Kandidatförteckningen över särskilt farliga ämnen har uppdaterats med sju nya ämnen, enligt Kemikalieinspektionen den 16 december.
Följande ämnen fördes upp på listan i december 2013:
- Dihexyl ftalat (Mjukgörare i PVC-plast)
- Dinatrium-3,3 (Färgämne för textil och läder)
- Dinatrium-4-amino-3 (Färgämne för textil och läder)
- Imidazolidin-2-tion/Etylentiourea
- Blyacetat (kan förekomma i färg, färgborttagningsmedel och förtunningsmedel)
- Trixylylfosfat
När ett ämne har tagits upp på Kandidatförteckningen ställs det krav på de företag som tillverkar, importerar eller använder ämnet. Om ämnet ingår i en vara ska leverantören informera om detta. Som kund ska du även kunna få information inom 45 dagar, av leverantören, om ett ämne från Kandidatförteckningen ingår i varan.
Följande ämnen fördes upp på listan i december 2013:
- Dihexyl ftalat (Mjukgörare i PVC-plast)
- Dinatrium-3,3 (Färgämne för textil och läder)
- Dinatrium-4-amino-3 (Färgämne för textil och läder)
- Imidazolidin-2-tion/Etylentiourea
- Blyacetat (kan förekomma i färg, färgborttagningsmedel och förtunningsmedel)
- Trixylylfosfat
När ett ämne har tagits upp på Kandidatförteckningen ställs det krav på de företag som tillverkar, importerar eller använder ämnet. Om ämnet ingår i en vara ska leverantören informera om detta. Som kund ska du även kunna få information inom 45 dagar, av leverantören, om ett ämne från Kandidatförteckningen ingår i varan.
måndag 16 december 2013
Farliga kemikalier i 25% av leksakerna
Nu när det närmar sig jul kommer vi svenskar att köpa leksaker för mer än en miljard kronor. Men vad är det vi ger våra barn? Tyvärr inte det bästa visar det sig.
Kemikalieinspektionen har under försommaren undersökt över 200 leksaker och tyvärr hittat farliga kemikalier i mer än 50 av dem. Nu inleder åklagare förundersökning mot 10 av leksakerna, till att börja med. Men troligen kommer ett dussin till att läggas under lupp.
De vanligaste överträdelserna gäller ftalater i mjuka plastleksaker och bly i elektriska leksaker. Men det finns även giftiga kortkedjiga klorparaffiner i leksakerna.
De leksaker som gav mest utslag var i många fall köpta på marknader och av lågprisgrossister. Hos de stora leksakskedjorna ser det lite bättre ut.
Frida Ramström, vid Kemikalieinspektionen menar att det är bättre att köpa leksaker hos de stora leksaksföretagen och istället köpa ett par dyrare än många billiga.
För att se vilka de 53 giftiga leksakerna är, titta här!
Kemikalieinspektionen arbetar också vidare, under 2014, med projektet "Giftfri förskola", där de granskar barns vardag i förskolan. De kommer sedan att ta fram kriterier för upphandling i förskolan, så att de som står för inköpen till förskolor kan få råd om varor och vilka krav som kan ställas vid inköp.
Kemikalieinspektionen har under försommaren undersökt över 200 leksaker och tyvärr hittat farliga kemikalier i mer än 50 av dem. Nu inleder åklagare förundersökning mot 10 av leksakerna, till att börja med. Men troligen kommer ett dussin till att läggas under lupp.
De vanligaste överträdelserna gäller ftalater i mjuka plastleksaker och bly i elektriska leksaker. Men det finns även giftiga kortkedjiga klorparaffiner i leksakerna.
De leksaker som gav mest utslag var i många fall köpta på marknader och av lågprisgrossister. Hos de stora leksakskedjorna ser det lite bättre ut.
Frida Ramström, vid Kemikalieinspektionen menar att det är bättre att köpa leksaker hos de stora leksaksföretagen och istället köpa ett par dyrare än många billiga.
För att se vilka de 53 giftiga leksakerna är, titta här!
Kemikalieinspektionen arbetar också vidare, under 2014, med projektet "Giftfri förskola", där de granskar barns vardag i förskolan. De kommer sedan att ta fram kriterier för upphandling i förskolan, så att de som står för inköpen till förskolor kan få råd om varor och vilka krav som kan ställas vid inköp.
onsdag 11 december 2013
Ett giftfritt Stockholm?
Idag kommer en glad nyhet om att kommunalpolitikerna i Stockholm börjar vakna och kommer att göra förändringar i upphandlingsavtalen.
De vill med denna förändring att skapa ett giftfritt Stockholm till 2030. För att klara detta ska Stockholm stad bygga upp ett särskilt kemikaliecenter med experter, med extra fokus på barn.
– Vi har tagit fram en kemikalieplan som ska styra all upphandling i staden. Vi är omgivna av en rad giftiga ämnen som vi måste bli av med, säger Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd.
Därför har de upprättat en kemikaliernas svarta lista med ämnen som inte ska få finnas i varor som upphandlas till kommunen. Produkter som omfattas är bland annat dagisleksaker och barnmöbler men även allt från byggmaterial till renodlat kemiska produkter ska upphandlas enligt de nya riktlinjerna.
Per Ankersjö menar att världen generellt ligger långt efter och att någon måste börja.
-Många föräldrar känner oro inför exponeringen av gifter som kan innebära ökad risk för cancer eller reproduktionsskador.
Stockholm är först i Sverige med en kemikalieplan som omfattar all kommunal verksamhet. Men Malmö, Helsingborg, Göteborg och Västerås är på gång med liknande dokument.
De vill med denna förändring att skapa ett giftfritt Stockholm till 2030. För att klara detta ska Stockholm stad bygga upp ett särskilt kemikaliecenter med experter, med extra fokus på barn.
– Vi har tagit fram en kemikalieplan som ska styra all upphandling i staden. Vi är omgivna av en rad giftiga ämnen som vi måste bli av med, säger Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd.
Därför har de upprättat en kemikaliernas svarta lista med ämnen som inte ska få finnas i varor som upphandlas till kommunen. Produkter som omfattas är bland annat dagisleksaker och barnmöbler men även allt från byggmaterial till renodlat kemiska produkter ska upphandlas enligt de nya riktlinjerna.
Per Ankersjö menar att världen generellt ligger långt efter och att någon måste börja.
-Många föräldrar känner oro inför exponeringen av gifter som kan innebära ökad risk för cancer eller reproduktionsskador.
Stockholm är först i Sverige med en kemikalieplan som omfattar all kommunal verksamhet. Men Malmö, Helsingborg, Göteborg och Västerås är på gång med liknande dokument.
söndag 8 december 2013
Plasten i havet!
Greenpeace skriver att det varje år dumpas över 6,5 miljoner ton plastavfall i haven. Plasten tillsammans
med dumpade fiskeredskap bildar öar av plastsopor som flyter omkring i haven. I
Stilla havet norr om Hawaii finns en plastvirvel som är större än USA:s delstat
Texas.
Men all plast flyter inte, cirka 70 procent av plastavfallet sjunker till botten. Över 1 miljon sjöfåglar och hundra tusen marina däggdjur och sköldpaddor dör varje år av att ha ätit eller fastnat i plast slängd i havet. Plasten bryts ner till mycket små partiklar, som äts av mindre djur. Tyvärr kan till exempel en plastmugg finnas kvar i 100 år.
Man har, sedan man bytte till mer avancerade filter, upptäckt att problemet är mycket större än man först trott.
Vi har tidigare pratat om att ex fleece avger små partiklar vid tvätt, som sedan följer med ut i havet.
Man har även funnit att våra vanliga hudvårdsprodukter, som raklödder, tandkräm och peelingkräm innehåller s k microplaster som man tillsatt, oftast polyeten (PE) och polymetylmetakrylat (PMMA).
Men nu kan man åtminstone försöka göra något åt det, både privat och på större väg.
För det första har en 19-åring, Boyan Slat, designat en farkost som heter Ocean Cleanup Array. Farkosten består av ett nätverk av flytande bommar och plattformar som samlar upp flytande skräp, sorterar skräpet från plankton och sedan placerar skräpet på flytande pontoner som enkelt kan transportera skräpet i land för att sedan återvinnas. Man räknar med att farkosten kommer kunna plocka upp emot 7 250 000 ton plastavfall, bland annat från "Det stora stillahavssopområdet".
Men all plast flyter inte, cirka 70 procent av plastavfallet sjunker till botten. Över 1 miljon sjöfåglar och hundra tusen marina däggdjur och sköldpaddor dör varje år av att ha ätit eller fastnat i plast slängd i havet. Plasten bryts ner till mycket små partiklar, som äts av mindre djur. Tyvärr kan till exempel en plastmugg finnas kvar i 100 år.
Man har, sedan man bytte till mer avancerade filter, upptäckt att problemet är mycket större än man först trott.
Vi har tidigare pratat om att ex fleece avger små partiklar vid tvätt, som sedan följer med ut i havet.
Man har även funnit att våra vanliga hudvårdsprodukter, som raklödder, tandkräm och peelingkräm innehåller s k microplaster som man tillsatt, oftast polyeten (PE) och polymetylmetakrylat (PMMA).
Men nu kan man åtminstone försöka göra något åt det, både privat och på större väg.
För det första har en 19-åring, Boyan Slat, designat en farkost som heter Ocean Cleanup Array. Farkosten består av ett nätverk av flytande bommar och plattformar som samlar upp flytande skräp, sorterar skräpet från plankton och sedan placerar skräpet på flytande pontoner som enkelt kan transportera skräpet i land för att sedan återvinnas. Man räknar med att farkosten kommer kunna plocka upp emot 7 250 000 ton plastavfall, bland annat från "Det stora stillahavssopområdet".
Man har räknat ut att det skulle ta cirka fem år att rensa samtliga stora skräp-öar på skräp.
Men det som sjunkit till botten är en annan historia. Och det kommer nytt avfall varje år om vi inte radikalt förändrar vissa saker.
Naturskyddsföreningen har gjort en kort lista på vad du, som person, kan göra. Exempelvis:
- Om din skönhetsprodukt marknadsförs med ord som Microspheres, Micro-beads, Balls, Beads eller Microcrystals så blinkar plastvarningslampan. Om du ser ordet "poly" eller förkortningen "PE" i innehållsförteckningen så har du hittat en produkt som ska verka fräsch, men är det raka motsatta.
Den innehåller pyttesmå plastbitar som åker rakt genom reningsverken och ut i haven där de förorenar, förgiftar och äts upp av djur i tron att det är mat.
Den nederländska organisationen Plastic Soup har listat produkter som är bra och de som tyvärr innehåller plast.
Kom ihåg att det finns schyssta skrubbande produkter som innehåller ingredienser som naturen klarar av att bryta ned, som socker eller krossade kaffebönor, istället för plast.
Det finns också mer information hos plastriot.se/, en svensk blogg med bra info.
onsdag 4 december 2013
Operation Giftfri förskola!
Naturskyddsföreningen har sammanställt en första summering av sin utredning "Operation giftfri förskola" där de inventerat 129 förskoleavdelningar i över 40 kommuner.
Utredningen kom bl a fram till att:
- 8 av 10 förskolor ger barnen mat som kommer från metallkonserver (en känd källa för det hormonstörande ämnet bisfenol A)
- 6 av 10 förskolor låter barnen leka med gamla elektronikprylar (innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel)
- 8 av 10 förskolor har leksaker av mjuk plast (det som gör plasten mjuk är ofta hormonstörande ftalater)
I väntan på deras åtgärdsprogramm till kommuner och förskolor har de satt ihop en suverän checklista som du definitivt redan nu kan maila ut till olika förskolor i landet, kanske de i din kommun, det ditt barn/barnbarn/syskonbarn eller dyl går på? Ju fler som sätter igång kedjan, desto större genomslag!
Här kommer deras lista:
För mer info samt hela sammanställningen, titta in här!
Utredningen kom bl a fram till att:
- 8 av 10 förskolor ger barnen mat som kommer från metallkonserver (en känd källa för det hormonstörande ämnet bisfenol A)
- 6 av 10 förskolor låter barnen leka med gamla elektronikprylar (innehåller ofta bromerade flamskyddsmedel)
- 8 av 10 förskolor har leksaker av mjuk plast (det som gör plasten mjuk är ofta hormonstörande ftalater)
I väntan på deras åtgärdsprogramm till kommuner och förskolor har de satt ihop en suverän checklista som du definitivt redan nu kan maila ut till olika förskolor i landet, kanske de i din kommun, det ditt barn/barnbarn/syskonbarn eller dyl går på? Ju fler som sätter igång kedjan, desto större genomslag!
Här kommer deras lista:
1. Gallra bland plastleksakerna
Rensa bort mjuka plastleksaker som bollar, badankor, dockor och små plastfigurer. Det som gjort plasten mjuk är ofta ftalater som misstänks kunna störa hormonsystemet. Just den här sortens kemikalier är barn extra känsliga för. Gallra samtidigt ut leksaker som luktar plastigt eller känns lite kladdiga eller hala när du tar i dem.2. Nobba lek-elektronik
Plocka bort gamla mobiler, uttjänta tangentbord och annan elektronik som hamnat i leksakslådan. Prylar som inte är tillverkade för att vara leksaker har inte lika hårda miljökrav som äkta leksaker och kan därför innehålla mer farliga ämnen. Detta gäller särskilt gammal elektronik.3. Skippa skumgummi
Undersökningar visar att prylar av skumgummi ofta innehåller bromerade flamskyddsmedel. Rensa bort.4. Låt barnen gosa giftfritt
Tvätta nyinköpta gosedjur innan de får barnens kärlek. Passa på att tvätta annan nyinköpt textil också.5. Maxa ekomaten
Ju mer ekologisk mat barnen får desto bättre. Ekomaten innehåller mindre rester från bekämpningsmedel.6. Skrota konserverna
De flesta metallkonserver har en ytbehandling på insidan som kan släppa det hormonstörande ämnet bisfenol A till maten. Vår undersökning visade att åtta av tio förskolor ger barnen mat från konservburkar. Kartongförpackningar är ett bättre val.7. Värm utan plast
Att mikra mat i en plastbytta går snabbt. Men när plasten värms upp kan skadliga kemikalier släppa och hamna i maten. Undvik det genom att värma maten i en porslinsskål. Eller värm i rostfri kastrull och servera på porslin. Förvara också maten i annat än plastkärl.8. Handskas rätt med maten
Undvik plasthandskar av vinyl. Undersökningar visar att de flesta av dessa handskar innehåller höga halter hormonstörande ämnen som kan överföras till maten och barnen. Om personalen behöver använda handskar är andra material, som till exempel nitril, bättre.9. Byt blöja utan skumma kemikalier
Kolla om skötbord innehåller skumgummi eller har överdrag av PVC-plast. Byt ut om möjligheten finns. Om personalen använder handskar är tipset att skippa vinyl även här.10. Låt barnen slumra sött
Hitta alternativ till sovmadrasser med skumgummi eller PVC-överdrag. Tvätta nyinköpta frottéöverdrag, kuddar, filtar och lakan.11. Superviktig städning
Städningen på förskolan är viktig eftersom många av miljögifterna samlas i dammet där barnen leker. Särskilt de minsta barnen får i sig miljögifter via dammet. Dammtorkning och moppning av golven några gånger i veckan är bra. Det ska göras när barnen inte är i lokalerna eftersom dammet rörs runt i luften under städningen. Ett snabbt korsdrag när man städar är heller inte fel.12. Heja på handtvätt
Damm fastnar på barnens händer. Därför är det viktigt att låta barnen tvätta händerna ofta. Eftersom barn gillar att stoppa händerna i munnen är handtvätt ett effektivt sätt att minska till exempel flamskyddsmedel i kroppen, visar studier.13. Peppa parfymfritt
Barn bör undvika doftande produkter eftersom det kan framkalla allergier. Miljömärkta och parfymfria städprodukter, tvål och tvättmedel är bäst. Doftspray är tabu.För mer info samt hela sammanställningen, titta in här!
måndag 2 december 2013
Analys av sportartiklar!
I ett pressmeddelande från KemI i nivember berättas det om ett utförligt test av sportartiklar. 52 olika produkter testades. Det konstaterades att:
I 4 av 52 varor hittades förbjudna halter av kortkedjiga klorparaffiner
I tolv av varorna hittades ftalaterna DEHP och DIBP.
I en vara, en åkmadrass för barn, hittades icke tillåtna ftalater.
Läs hela artikeln här.
I 4 av 52 varor hittades förbjudna halter av kortkedjiga klorparaffiner
I tolv av varorna hittades ftalaterna DEHP och DIBP.
I en vara, en åkmadrass för barn, hittades icke tillåtna ftalater.
Läs hela artikeln här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)