GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

                  

Just nu är det glest mellan inläggen här, vilket tyvärr beror på ren tidsbrist. Mitt intresse är fortfarande stort och jag finns i olika grupper på Facebook men min tid räcker just nu inte till för research och långa inlägg. Med två barn hemma (i princip på heltid) har hösten gått i ett. I januari börjar jag att arbeta heltid och jag kan inte lova att tiden räcker till att skriva då heller. Vi får se helt enkelt. Men jag fortsätter att svara på frågor och hoppas återkomma med något spännande snart!

Jag önskar i er alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År, 2016! Med förhoppning om en striktare lagstiftning som skyddar oss människor bättre och kemikalieföretagens intressen lite mindre! ;)

Ha en lugn julledighet och tänk på att avkoppling och utvalt umgänge är bästa återhämtningen i vårt, ibland, hektiska samhälle.

GOD JUL!

Textilierna granskas!

På Kemikalieinspektionens hemsida finns massa matnyttig info att läsa. Detta hittade jag nyligen. Bra att det äntligen börjar dras i!

EU-kommissionen bjuder in till offentligt samråd om ett förslag om att förbjuda ett antal farliga ämnen i textilier. Företag, organisationer och privatpersoner har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget fram till den 22 januari 2016.

EU-kommissionen har tagit fram ett förslag om att förbjuda CMR-ämnen i konsumentvaror av textil, så som kläder, lakan, handdukar och inred­ningstextilier. CMR-ämnen är ämnen som är cancerframkallande, skadliga för arvsmassan (mutagena) eller som kan störa fort­plant­nings­förmågan (reproduktionstoxiska). Enligt förslaget ska förbudet omfatta en lista med CMR-ämnen som kan finnas i varor av textil. Endast ämnen som har fått en harmoniserad klassificering som CMR i EU ingår i förslaget.

EU-kommissionen har bjudit in till ett offentligt samråd för att samla in kommentarer till förslaget från företag, organisationer och privatpersoner. Samrådet pågår till den 22 januari 2016 och kommissionen efterfrågar särskilt synpunkter på vilka varor och kemiska ämnen som förslaget ska omfatta. På EU-kommissionens webbplats finns mer information om förslaget och ett formulär för att skicka in kommentarer.

Kemikalienätverket Skåne!

För drygt en månad sedan träffades Naturskyddsföreningens Kemikalienätverk på initiativ av bl a Ylva Grudd. Vi var drygt 15 personer som kom till mötet, folk som var läkare, forskare, aktiva i Naturskyddsföreningen, kemister m fl. Och så jag! :)

 

Vi enades om att bilda ett skånskt Kemikalienätverk och håller just nu på att sätta ramarna för hur det ska se ut. För er som vill engagera er/träffa likasinnade kommer här en inbjudan till nästa träff! Väl mött!

 

 

Hur drabbas vi av kemikalier?

Det skrivs ju ofta om kemikalier generellt eller kort om enstaka saker de kan orsaka. Men tittar man på ett helhetsperspektiv är det verkligen skrämmande. Naturskyddsföreningens lista vittnar verkligen om många sjukdomar/störningar där kemikalier påverkar negativt. Eller vad säger ni om dessa?

- Diabetes. – En eller ett par procent av all typ 2-diabetes kan ha kemikalieorsaker, och om vi rår på orsakerna till det kan det ha extremt stor effekt, säger Åke Bergman, professor vid Stockholm Universitet. I Sverige har ca 400 000 människor typ2-diabetes (ej ärftlig). Det skulle motsvara 8000 mindre fall, bara i Sverige, om man räknar med 2%.
 
- Fetma. Vid djurförsök har man funnit att försöksdjur som utsätts för kemikalier redan på fosterstadiet får sina arvsanlag omprogrammerade så att de bildar fler fettceller än vad de annars skulle göra. I studier på råttor har man gett råttorna identiska förutsättningar när det kommer till kost, motion mm. Men när man tillsatte kemikalier till den ena gruppen råttor blev skillnaden i vikt markant. Läs mer här och här.
 
- Fibromyalgi. Det finns idag knapphändig forskning om kopplingar men det nämns ofta om kemisk överkänslighet vid fibromyalgi, s k MCS. Läs mer här. Eller här.
 
- Hjärt- & kärlsjukdomar. Man har sett i studier att individer som har utsatts för höga nivåer av långlivade organiska miljögifter (sk POPs), som t ex PCB eller dioxiner, i arbetslivet eller genom olyckor har ett ökat insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar. Det finns flera andra studier och kopplingar på kemikalier och ett ökat antal hjärt- och kärlsjukdomar.
 
- Alzheimers/Parkinsons/ALS är alla nervnedbrytande sjukdomar. De blir allt vanligare med stigande ålder. Men jag hittar inga faktiska belägg att dessa sjukdomar ökar mer än någon procentenhet med kemikalieintag.
 

 

- Svårigheter att få barn. Detta drabbar både män och kvinnor. När det kommer till undersökningar av unga män ända från 1940-talet kan vetenskapen peka på en successivt sänkt spermakvalitet. Om ni tittar på bilden ovan, från en studie 2011, ser man även ett samband med minskad spermiekvalitet och ökad testikelcancer. Dessa hör alltså ihop. Även nedanstående punkt hör ihop.

- Missbildningar på könsorgan ex hypospadi. Register och studier på nyfödda pojkar runt om i världen från 1960-talet och framåt visar en ökande frekvens, och oförklarligt stora regionala skillnader, av kryptorkism, det vill säga att testiklarna inte har vandrat ner i pungen vid förlossningen.
 
På samma sätt kan vetenskapliga undersökningar visa en stadig ökning, i varje fall sedan 1980-talet, av så kallad hypospadi, det vill säga att urinröret på penis mynnar ut på undersidan av penis, eller i värsta fall redan vid pungen.
 
Selma-studien visar att exponering under graviditet för ftalater (som har visat sig vara hormonstörande) kunde kopplas till påverkad könsutveckling hos en grupp pojkar när de var 21 månader gamla.  

- Hormonrelaterad cancer. De nordiska cancerregistren visar entydigt att i samtliga nordiska länder sker en stadig ökning av testikelcancer sedan 1960-talet. Även prostatacancer ökar. Tidigare pubertet hos flickor, (ett år tidigare idag jämfört med för 30 år sedan) medför en ökad risk för bl a bröstcancer, som också ökar.
 
- Låg födelsevikt hos barn. Det finns ett samband mellan gravidas exponering för så kallade perflourerade ämnen, som finns i bland annat vattenavvisande material i kläder och skor, och låg födelsevikt hos barn. Det har forskning inom SELMA-studien kunnat visa.
 
- Inlärningssvårigheter/ADHD. Det finns allt mer bevis för att ftalater skadar barn under deras utvecklingsstadier och man har hittat samband mellan ftalater som finns i vanliga hudvårdsprodukter och beteendestörningar, som aggressivitet och uppmärksamhetsproblem samt ADHD. I en studie deltog drygt 400 gravida kvinnor där urinprov togs på kvinnorna under graviditeten. Sedan följdes studien upp när kvinnornas barn var mellan fyra och nio år. Då visade det sig att mammorna till dom barn som senare utvecklade olika beteendestörningar som aggressioner och koncentrationssvårigheter, var dom kvinnor som haft högst halter ftalater i urinen under graviditeten.
 
- Astma och allergier. Enligt miljöhälsorapporten 2013 fortsätter astma och allergisk snuva att öka bland barn mellan 4 och 12 år. Vanliga problemområden/källor till besvär är bland annat mjukgörare i PVC och annan plast, träbehandlingsprodukter, vattenbaserade lackfärger och starka rengöringsmedel. Det har beräknats att varje år får mer än 1000 svenska barn under 4 års ålder astmasymptom. I en analys av dammprover som samlats in från 400 barns sovrum hittade forskarna högre koncentration av mjukgörare, s k ftalater, hos de barn som hade allergier. Läs mer här.
  
- Autism. I en studie exponerade man fosterråttor för låga doser kemikalier t ex flamskyddsmedel. De tillbringade sedan bara hälften så mycket tid med att umgås med de andra djuren, och honorna i studien var extra känsliga. Forskarna undersökte de kemikalieutsatta mössens beteende i fler än tio olika tester, och kunde se en påverkan bland annat på inlärning och social aktivitet. Teorin är att miljögifter kan bidra till att utlösa autism hos de individer som är känsliga och har genetiska anlag.

Så om någon tycker att du överdriver i din kemikaliebantning, tycker jag du kan tipsa om dessa studier. Jag skulle vilja påstå att vi bara ser toppen på ett isberg.

1177 tar ställning!

Ni som jag har säkert märkt att även om kunskapen om kemikalier ökar hos gemene man, är det fortfarande långt kvar till att alla förstår, vet eller gör medvetna val. Inte alltför sällan hamnar man i dialoger där folk antingen inte vet särskilt mycket, där folk vidhåller "jaja vi har överlevt" eller tycker man är paranoid. Därför uppskattar jag verkligen när man hittar informationskanaler som folk känner igen och litar på. En av dessa informationskanaler är 1177 som skriver om kemikalier på sin hemsida. Nedan är ett utdrag därifrån:

Kemikalier finns i alla varor

Alla varor och material som man använder i vardagen innehåller olika kemikalier. De finns i till exempel textilier, elektronisk utrustning, beläggningar på möbler och golv, leksaker och plastkärl. Kemikalierna kan läcka direkt från varorna när de används eller spridas när varor tillverkas eller blir till avfall.

En del kemikalier kan innebära en risk för hälsan och miljön. Det har till exempel visat sig att vissa ämnen kan vara allergiframkallande eller påverka hormonbalansen i kroppen. Antalet kemikalier i samhället är mycket stort och det är inte känt hur alla påverkar hälsan och miljön på lång sikt, men det pågår mycket forskning. Rådet är därför att man bör vara försiktig om man inte vet om någonting är skadligt och att försöka minska mängden kemikalier som man utsätts för i vardagen.

Här kommer några tips:

• Undvik äldre plastleksaker
• Våttorka golven
• Vädra ordentligt efter renovering
• Tvätta nya kläder och textilier före användning
• Välj oparfymerade produkter
• Var sparsam med våtservetter
• Värm mat i glas eller porslin
• Undvik antibakteriella medel

Artikeln är strax över ett år gammal men verkligen högaktuell på alla sätt. Så när argumenten eller orken tryter, hänvisa folk hit!

Det blir ännu ett litet sommaruppehåll här. Men jag hoppas vara åter i augusti. Ha en fortsatt skön sommar!

Nyheter i korthet!

- Panduro Hobby åläggs av den danska Miljöstyrelsen att återkalla "Water balloons" (vattenballonger) efter att man funnit förhöjda värden av cancerframkallande nitrosaminer i en kontroll utförd av danska Kemikalieinspektionen.

- I Norge har man testat tio olika barnparfymer (!) och alla tio innehöll allergiframkallande ämnen. Sex av dem innehöll dessutom hormonstörande ämnen.

Nu är jag inte en förespråkare av parfym generellt och tycker inte att man ska använda parfymerade produkter till barn alls. Och detta bekräftar bara min inställning. Därför värmer det mitt hjärta extra mycket att 1177 skriver så här på sin hemsida

"Parfym kan vara allergiframkallande och finns ofta i till exempel schampo, tvål, krämer och badskum. Till barn är det bäst att använda oparfymerade produkter som är anpassade för barn, eftersom de är skonsammare. När man är gravid är det bra att använda oparfymerade produkter för att minska antalet kemikalier man får i sig, och även när barnet är fött och man har det mycket nära sin egen hud."

En annan sak som jag tycker bekräftar detta är att när man väl slutat med parfymerade produkter har man efter ett par månader "återställt sitt luktsinne" och tycker de flesta parfymerade produkter sticker och irriterar luftvägarna.

- På regeringens hemsida står följande:

Tre FN-konventioner inom avfalls- och kemikalieområdet höll sina partsmöten i anslutning till varandra mellan 4 och 15 maj i Genève, Schweiz.

Stockholmskonventionen handlar om förbud och begränsning av långlivade organiska föroreningar, så kallade POP:s ämnen (Persistent Organic Pollutants) exempelvis DDT, PCB eller HCB.

Rotterdamkonventionen handlar om ett förfarande med förhandsgodkännande för vissa kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel, den s.k. PIC-proceduren (Prior Informed Consent).

Baselkonventionen handlar om internationella transporter av farligt avfall och hur dessa ska anmälas och få tillstånd att transporteras mellan länder.

Man kom fram till att industrikemikalierna hexaklorbutadien (HCBD) och polyklorerade naftalener (PCN) samt bekämpningsmedlet pentaklorfenol (PCP) skulle sättas upp på listan för global utfasning.

Sverige har också drivit frågan om att ta bort ett antal tidsbegränsande undantag för användning av det högfluorerade ämnet PFOS. Efter förhandlingarna blev resultatet att hälften av de tidbegränsade undantagen kunde tas bort.

Man antog också en vägledning om elavfall, det vill säga avfall som utgörs av elektrisk och elektronisk utrustning.

"Våra samhällen producerar allt mer elavfall som kan sprida många farliga ämnen om det hanteras på fel sätt vid återvinning, som dessutom oftast äger rum i utvecklingsländerna, inte minst i Afrika. Det är positivt att mötet efter många års förhandlingar nu kunde enas om en vägledning", säger miljöambassadör Jan Olsson som ledde den svenska delegationen.

Sakta men säkert så.

- Kemikalieinspektionen meddelar tyvärr att det inte är möjligt att nå det svenska miljömålet Giftfri miljö år 2020. Trots att stora framsteg har gjorts med viktiga gemensamma kemikalieregler i EU behöver lagstiftningen utvecklas vidare. Särskilt gäller det kemikalier i varor, hormonstörande ämnen, nano-material och kombinationseffekter. Fler åtgärder och utvecklade styrmedel behövs för att målet ska kunna nås på längre sikt. Det framgår av den fördjupade utvärdering som Kemikalieinspektionen har gjort av miljömålet Giftfri miljö och som vi nu överlämnar till Naturvårdsverket.

- Jysk återkallar giftiga påslakan med Spindelmannen på. Lakanen kan innehålla aromatiska aminer vilket har cancerframkallande egenskaper. Totalt har 2500 av de giftiga lakanen sålts i Skandinavien när de nu återkallas i alla länder. Kunderna ombeds att "sluta använda" påslakanen och lämna in dem i närmsta butik för att få varan utbytt mot pengar eller annan vara.

Det var den danska miljöstyrelsen som gjorde ett stickprov på lakanen och upptäckte kemikalierna. Då stoppade Jysk försäljningen och drog tillbaka produkten. Påslakanet har varunummer 1383490 och ordernummer 4550166178. Jysk är ett företag som inte har så mycket ekologiskt i sitt sortiment men som ändå jobbar mycket med ökotex-märkning. Därför känns det extra trist och visar att man alltid måste vara uppmärksam.

- Kemikalieinspektionen lanserar en ny tjänst som heter "Hallå konsument". Dit kan du kan vända dig och få råd i konsumentfrågor. Det kan handla om exempelvis konsumenträttigheter, privatekonomi eller hur du kan göra miljömässigt hållbara val. Det är Konsumentverket som samordnar och ansvarar för tjänsten. Kemikalieinspektionen är en av tolv andra myndigheter och fyra oberoende rådgivningsbyråer som bidrar med kunskap och råd inom sina specialområden. Hemsidan hittar du här! In och ställ frågor vetja :)

Nu kommer jag och min familj hålla lite sommarlov. Men till hösten lovar jag att återkomma med nya friska tag! Ha en härlig giftfri sommar!

Kost och kemikalier!

När man pratar om kemikalier i mat är det ofta fokus på bekämpningsmedel, färgämnen osv. Den ekologiska maten har ju ökat markant, vilket känns härligt. Men om man tittar på vad vi egentligen äter idag är siffrorna inte lika kul. En stor del av vår inhandlade mat (25% av matkassen vill jag minnas) består idag av läsk, halvfabrikat, chips, kakor och godis. Jag har tidigare skrivit om vad godis innehåller här men det finns ju så mycket annat att ta hänsyn till. Men det är en djungel. Just nu plöjer jag igenom den här "lilla" bokhögen samtidigt som jag läser bloggar, rapporter mm.

 

 

Jag är inte utbildad inom kost men kan åtminstone, trots att mycket forskning spretar och det finns läkare och forskare i alla läger som kan "bevisa" att de har rätt, dra ett par slutsatser.

 

- Vi äter för mycket socker/vitt mjöl/snabba kolhydrater, mer än vi någonsin tidigare gjort i historien. Ökningen av socker kom under början/mitten på 1900-talet då det blev billigare att tillverka det. Idag är det inte bara naturligt socker vi får i oss utan konstigheter som glukossirap mm.

 

- Likadant är det med processad mat, halvfabrikat, syntetiska tillsatsämnen, modifierade ämnen och bekämpningsmedel i maten. Det ökar, vi har inte tid att laga mat och därför äter vi billigt tillverkade substitut med mindre näring och råvaror, vilket gör oss sjuka.

 

- Vi kämpar idag med många välfärdssjukdomar och i Kina samt Indien som ganska nyligen börjat anamma vår västerländska kost, exploderar diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, cancer mm.

 

- Vi äter mer mat än någonsin, och fetmaepidemin i världen breder ut sig.

 

Allt detta tyder på att något är verkligt fel. Och om man, som jag och många av er, kemikaliebantat hemmet, känns det bisarrt att inte rensa bland maten utan fylla kroppen med tom energi och massa tillsatser. Det är inte konstigt att det idag finns så många renlevnadsdieter som nu.

 

Jag tänker inte välja inriktning åt någon men ibland glömmer man de mest grundläggande saker som att endast äta när man är hungrig, att äta tills man är mätt, att äta med jämna mellanrum, att äta långsamma kolhydrater och balansera intaget mellan fett, protein och kolhydrater. Back to basic helt enkelt.

 

Idag är mat för billigt, vi äter för mycket mat, vi slänger för mycket mat och vi äter fel. Om man dessutom adderar det faktum att vi importerar 70% av vår mat och att maten i affärerna skulle vara slut på ett par veckor om man stängde gränserna, att vi slänger flera hundra ton frukt från våra egna trädgårdar medans den frukten vi importerar skördas flera veckor innan den är mogen samt att vi är oerhört sårbara i vår matförsörjning, då blir helhetsbilden alltmer skev.

 

Så projektet här hemma just nu, som en del av kemikaliebantningen och miljötänket, blir att lägga om kosten till ett bättre alternativ. Små ändringar, stora skillnader!

Giftbanta förskolan del 4, priolista och summering!

Efter att nu ha inventerat två förskolor summerar jag så här.

Båda dessa förskolornas största problem är att en stor del av leksakerna/interiören är så gammal. Då lagstiftningen blivit hårdare i flera omgångar har man missat bättre inköp helt enkelt. Jag gjorde digna listor och punkter i varje rum och sen hade förskolechefen, jag och pedagogistan en bra genomgång av mina punkter. Det finns mycket att åtgärda men förhållandevis stor mängd är ganska enkel att rensa ut. Gamla trasiga leksaker bör ju inte finnas ur säkerhetssynpunkt i vilket fall. Och mycket verkade barnen inte leka med ändå och då behöver man ju inte ersätta dem med nya kostsamma leksaker.

Man bör också vara medveten om att i en inventering får man fler nya frågor än svar, det är mycket saker som man behöver ta reda på material, fråga leverantören eller där man helt enkelt inte kan avgöra materialet och får gå på sunt förnuft osv.

Jag har inte rangordnat min prioriteringslista till förskolan tydligt, för vem avgör vilket som är mest farligt, mest förekommande, mest lekt med? Det skiljer sig åt. Och på vilken avdelning finns sakerna (småbarn eller 6-års), det tycker jag också påverkar. Och så har vi ju pengarna. Lite leksaker är ju betydligt billigare att rensa ut än att byta golv i hela fastigheten.

Detta var vad vi hittade och jag tyckte var viktigt att rensa ut:

- Barbie, Skrållan och My Little Pony från 80-talet i ftalatstinn luktande PVC, de flesta trasiga och gamla. Här tycker jag man ska slänga allt rakt av. Ersätt med ett fåtal nya dockor. My Little Pony och Barbie lekte barnen inte med ändå så det hade jag inte ersatt alls.

- Det fanns också många plastdjur som barnen lekte mycket med, från bl a Schleich. Kostsamt att ersätta allt, så till en start rådde jag dem att rensa ut alla figurer äldre än 2007 samt att rensa ut de med okänd ålder/okänt märke/eller som luktade.

- CD-skivor, DVD-skivor, kassettband, datadisketter, VHS-band och LP-skivor. Det satt som dekor, i mobiler, på väggar, det användes som pyssel och till lek mm. De CD-skivor som användes att lyssna på rådde jag förskolan att ha i slutna lådor där barnen inte kom åt dem. I övrigt rensa ut då de kan innehålla Bisfenol, flamskyddsmedel mm.

- Plast som luktar. Vi hittade olika plastleksaker: badankor, pyssel, tejp, McD-figurer, väskor,bollar mm varav vissa stank ordentligt. Bort med det! I ett skåp hittade vi t ex tre större plasthus, de två från Fischer Price (Little people, från 90-talet) luktade rejält medan det från Toys R Us från 2010 var av hårdare plast och inte luktade. Sådana situationer hamnade man i hela tiden och då tycker jag att man bör rensa ut det som luktar och behålla det sista huset, i avvaktan på ev ersättare i trä.

- Matburkar, barnmatslock, PET-flaskor, konservburkar. Det användes mycket förpackningar som leksaker. En del plaster som är livsmedelsanpassade är ok, andra inte. Konservburkarna bad jag dem ta bort, liksom barnmatslock äldre än 2013, samt Pet-flaskor med vätskor/pärlor i på småbarnsavdelningen. Jag ska ärligt erkänna att det kröp i mig när små barn (1-2 år) gick omkring med pet-flaskor i munnen, med limmad (!) kork och diverse innehåll..!

- Byggmaterial. Här pratar vi gamla slitna frigolitblock, bubbelplast, mattprover, byggrör, plastbitar mm. Rensa ut alltihop.

- Tvätta alla gosedjur och behåll dem som är CE-märkta och hela.

- Elektronik i alla rum var en sak vi också stötte på. Jag bad dem hålla vilorummen fria från elektronik och tills det var gjort, vädra en timme innan barnen skulle vila, varje dag. I övrigt att minska på ej nödvändig elektronik samt hålla dem i skåp när de inte användes.

- Och apropå vilorummen var de flesta madrasser av pvc-fodral med skumgummimadrass, rådde dem att ersätta det med åtminstone öko-texmärkta polyestermadrasser.

- Äldre träleksaker där färgen flagnade. Tyvärr fanns inte så mycket träleksaker men det som fanns kollade vi ca ålder, märke och färg. Brio-tågen var gamla (70-/80-tal) och flagnade färg så bad dem rensa ut och ersätta med nya. Då slipper de dessutom nickel och bly i metalldelarna.

- Pyssel. Märkningen på förpackningarna var ofta väldigt knapphändig. Här var många frågor att ställa till leverantören gällande färger, lim, plastrullar, klistermärken, pärlor mm. En snabbtitt i en av leverantörernas katalog resulterade i utrensning av plastpärlor (av styren), plastband (av pvc) mm.

- Utklädningskläder som biojuterier, handväskor, skärp, gamla mikrofoner mm, där bad jag dem rensa ut det som var av pvc, konstskinn eller metall. Det förekommer t ex mycket problem med nickel och bly i biojuterihandeln. I ett rum hittade vi en leksakscowboyväst i bomull med pvc-coating..!

- Leksaker som inte är leksaker fanns det gott om: lampor, vattenslangar, teflonpannor, inredningstyger, livsmedelsbackar. En del var i ok material, det mesta behövdes rensas.

- Sen hade vi mattor, soffor, bord och stolar. Det mesta var av trä och metall när det kom till stolar och bord, mattorna från Ikea (PVC-fria sedan 90-talet samt har inga bromerande flamskyddsmedel). Någon soffa behövdes byta ut, bl a för att den kom från offentlig upphandling och därför troligen är flamskyddsbehandlad. Det fanns få gardiner, inga förkläden (använde gamla skjortor/t-shirts)

- Slutligen var vi och tittade på tallrikarna, besticken och glasen. De djupa tallrikarna var av melamin, de flata av polykarbonat (Bisfenol), glasen var av okänd plast, liksom tillbringarna, förvaringsburkarna för torrvaror samt matlagningsredskapen. Melamin är inte bra men polykarbonat är betydligt värre. På den okända plasten skulle man kolla med leverantören. Resterande skulle man ta upp med kostchefen. Jag föreslog bambu som ersättning, i synnerhet för de flata tallrikarna.

Detta var vad vi fokuserade på i huvudsak. Det finns mycket mer, men det blir för mycket att skriva. Jag hade förmånen att inventera med två personer med hjärnkoll på leverantörer och mycket av materialet, vilket gör detektivarbetet för dem betydligt enklare. Men deras leverantörer lär ha en hel del att göra den närmsta tiden..! ;)

Giftbanta förskolan del 3!

Nu är första inventeringen gjord! Det var mycket intressant att omsätta sin kunskap i praktiken, att se hur verkligheten ser ut. Det som faktiskt chockerade allra mest var hur en förskola byggd i slutet på 70-talet aldrig renoverats. Insidan var alltså ganska sliten på sina ställen.

Det förvånade också att genomsnittsåldern på interiören, leksaker, möbler, madrasser var från 80-talet. Lika mycket som barnen drunknar i leksaker generellt idag, lika tomt var  på nyheter här. Bör tilläggas att förskolan ville främja kreativitet framför traditionella leksaker och medvetet höll igen. Men åldern på de leksaker som fanns var ca 30 år gamla och därmed potentiella kemikaliebomber.

Inventeringen tog nästan 5 timmar och då gick vi igenom drygt 1000 kvadrat och 6 avdelningar.

Så vad hittade vi då? Jo:

- skumgummimadrasser med PVC-överdrag
- "Skinn"soffor
- Ytterst få textilier
- Mycket äldre mjukplast i Barbie, pyssel, bollar mm
- Elektronik som tangentbord mm på småbarnsavdelningen
- Byggmaterial som rör, byggplast till borden, plastbackar, frigolit, stolar i plast.
- Pyssel som kassettband, plastlera, klistermärken mm

Jag fyllde i NSF lista och skrev separata noteringar över varje rum, vad som skulle prioriteras eller tittas på. Efter inventeringen hade vi sedan ett möte, där vi gick igenom hela listan och tittade på olika prioriteringar. Därefter ska dessa diskuteras med personalen. Vi hoppas på en bra utrensning!

Barnens saker, hur rensar man?

Först och främst, det finns många olika synsätt på hur mycket man ska rensa ut i barnens omgivning.

Vissa rensar bara ut leksaker i mjukplast, andra låter barnen endast leka med ekologiska leksaker. Inget är mer rätt eller fel än det andra, man får utgå från sin egen situation, ekonomi, ålder på barnen och på vad som känns bra för samvetet.

Personligen tänker jag så här:

- Hur ofta används saken? Som exempel har jag kvar saftmuggarna med lock i plast, samt melamintallrikarna som vi har på stranden 5 ggr/år men endast bambu/porslin att äta på/dricka ur som används varje dag här hemma.

- Hur nära kommer mina barn produkten? Våtservetter, shampoo, madrasser och kläder känns viktigare än regnskyddet på vagnen. Inomhusmiljön är mer prioriterad än utomhusmiljön då vi tillbringar 90% inomhus osv.

- Är det ekonomiskt försvarsbart att byta? Har vi råd? En fråga som är ack så viktig. Det är dyrt och inte särskilt vänligt mot miljön att byta ut ett helt hem. Vissa saker kan man köpa begagnade, andra kan man rensa ut utan att ersätta med annat, en tredje kan man ersätta det värsta och låta resten bero.

- Blir barnen lidande/utanför? Jag gillar t ex inte överbrukandet av i-pads/datorer/TV hos barnen idag och skulle helst vilja slänga ut dem men vi lever i ett digitalt samhälle, de behöver kunna teknik och kommer ha det som ett redskap i skolan mm. Så jag går den gyllene medelvägen och begränsar användandet till högst 30 min/dag, jag har inga barnspel på min mobil, jag stänger av wi-fi innan läggdags och vi har ingen elektronik i barnens sovmiljö (och knappt över huvudtaget på ovanvåningen).

Med det sagt kommer här lite handfasta tips att använda sig av när man rensar:

1. En leksak ska alltid vara CE-märkt. Då uppfyller den EU:s regler gällande mekanik, ljudnivå, brännbarhet, elsäkerhet, hygien och radioaktivitet. CE-märkningen garanterar dock inte innehållet av kemikalier då de flesta kemikalier är tillåtna och få stickkontroller utförs.

2. Leksakerna du köper ska handlas hos erkända leksaksbutiker, inte i lågprisvaruhus, på tivoli eller i suspekta småbutiker. Tänk också på att souvenirer, leksaker eller saker köpta utanför Europa har andra kemikalie- och säkerhetsregler.

3. Saker som inte är leksaker kan innehålla kemikalier som är förbjudna i leksaker. Barn bör t ex aldrig leka med gammal elektronik, byggmaterial, vuxenkläder/väskor/skärp (konstskinn är plast), förpackningar och dyl.

4. Reglerna kring leksaker skärptes under sommaren 2013. Nu tillåts inte att en leksak innehåller lika höga halter reproduktionstoxiska, mutagena eller cancerogena ämnen som tidigare. Det förbjöds även 55 allergiframkallande doftämnen i halter över en viss gräns. Köp därför inte begagnade leksaker som är äldre.

5. Använd ditt sunda förnuft, lukta på sakerna, känn och kläm. De ska inte lukta plast eller parfym eller annan konstig odör. Vid minsta misstanke om tråkigheter, köp inte leksaken.

6. Äldre träleksaker som flagnar färg kan innehålla bly, släng dem.

Lite produktinput:

- Babyleksaker av plast, undvik, även om branschen blir allt bättre. Är det någon gång man bör vara strikt är det nu, bebisar stoppar allt i munnen. Välj ekologiskt.

- Barbie, My Little Pony och dockor av mjukplast bör undvikas. Många är av PVC polyvinylchlorid) som är en hård plast från början, där man sedan tillsätter mjukgörare. Det finns bättre och sämre mjukgörare, men man har nu funnit att de nya mjukgörarna är lika farliga som de gamla som förbjöds 2007. Lukta på leksakerna, de ska inte stinka plast eller parfym. Köp saker tillverkade efter 2013, om ni inte kan skippa dem.

- Fisher Price, Littlest petshop, Playmobil, leksaker av hårdplast. Kolla med leverantören, en del av dessa produkter har haft problem med kemikalier. Lego (ABS-plast) ska vara ok. Genomskinlig hårdplast kan innehålla Bisfenol. Köp saker tillverkade efter 2013.

- Träleksaker som Brio, Kids Wood av nyare sort ska vara ok. Bl a har Brio fasat ut blyet i sina metalldelar. Annars finns det mycket ekologiska leksaker från bl a Plan Toys och Ever Earth.

- Böcker, fotbollskort, spelkort med plastad yta. Hör med leverantören gällande vilken plast de använder. Generellt har jag inte hört dem nämnas i något kemikaliesammanhang, vilket är bra.

- Elektroniska leksaker. Ha aldrig i sovrummet och om leksaken har synliga sladdar eller lödningsställen, lämna till återvinning.

- Gosedjur - står det flamsäkert eller är billiga "tivoli"-gosedjur, lämna till återvinning. Annars behåll men tvätta gosedjuren innan användning.   

- Hobbymaterial/hamapärlor, klistermärken, EVA-foam, färgpennor, lera - hör med leverantören av varan. Vilken plast är klistermärken gjort av? Välj ekologiskt/miljömärkt i den mån det går. Stryk endast Hamapärlor i god ventilation.

Vill ni att jag adderar något mer eller har egen information, hojta till!