Kemikalier i textil!

I hemmets mysigaste vrår, vardagsrummet och sovrummet, har vi mycket textilier. Förutom soffor och madrasser finns det kuddar, filtar och gardiner. Detta har tidigare i min kemikalierensning inte gett mig huvudbry men efterhand som man läser på blir man fundersam. Vi tillbringar ju mycket tid i dessa rum.

Och om man rensar sitt hem på kemikalier vill man ju inte ha kvar de största bovarna.

Så hur mår våra tyger och textilier i hemmen?

Tygsoffor kan vara behandlade med smutsavvisande kemikalier, flamskyddsmedel, impregnerad och behandlad med antimögelmedel. Vissa kan innehålla spår av bekämpningsrester. Fyllningen är troligen syntetisk och kan innehålla många tråkigheter. Har du skinnsoffa i fuskskinn sitter du troligen på en hel hög med kemikalier, är din soffklädsel tvättbar kanske du slipper de smutsavvisande kemikalierna.

I sängen kan man, förutom flamskyddsmedel, hitta organiska lösningsmedel och härdningsacceleratorer. Många madrasser består av Polyuretan (skumgummi).

Innerkuddarna är ofta av polyester och vad är egentligen kuddfodralet i soffan gjort av?

Huvudkudden är kanske av polyester, dun eller ankfjädrar. I de två sista fallen har jag inte hittat något tråkigt om kemikalier.

Filtarna (om de inte är av ull) är troligen av polyester, bomull eller något kombinationsmaterial.

Och hur är det med gardinerna och persiennerna/rullgardinerna? Åtminstone jag har inte gett dem någon närmare undersökning men häromdagen när jag var i en stor textilaffär blev jag varse att en stor del av hemtextilen på metervara var coatade med både det ena och det andra som Teflon, PVC och Polyuretan.

På vilket sätt hör dessa kemikalier hemma på mina kuddar och gardiner? Jag har ju rensat ut dem från köket och barnrummet, vill jag då ha dem i vardagsrummet eller sovrummet?! Givetvis inte.

Så hur kemikaliebantar man bland textilierna?

Vi börjar med de vanligaste tygkemikalierna och vilka funktioner de har.

- Antibakteriella medel motverkar bakterier och dålig lukt i exempelvis sportkläder. Exempel på antibakteriella kemikalier är silver och Triklosan.

 

- Azofärgämnen används för att skapa klara färger. Vissa är förbjudna i EU, då de kan brytas ned till cancerframkallande ämnen. Förutom i tyg finns de i livsmedel.

 

- Bly används vid infärgning och till metalldetaljer. Påverkar hjärnan.

 

- Flamskyddsmedel används för att förlänga tiden innan en produkt antänds. Är skapta för att hålla hela varans livslängd. Bromerande flamskyddsmedel är en av de värsta kemikalierna och har hittats i dammtussar och bröstmjölken hos kvinnor.

 

- Fluorerande ämnen gör textilier smuts- och vattenavvisande. Är reproduktionsstörande och immunstörande och bryts inte ned utan ansamlas i naturen. Två vanliga varumärken är Teflon och Gore-Tex.

 

- Formaldehyd används till att förstärka fiberna, att vara smutsavvisande, till färgfixering och konservering. Det motverkar även skrynklor och krympning. Kan orsaka allergi och är cancerframkallande.

- Ftalater används som mjukgörare i PVC-plaster. Orsakar hormonstörningar och långvariga skador på hjärna, njurar och lever.

- Krom används vid garvning av läder och till vissa färger. Sexvärt krom orsakar cancer, hormonstörningar och mycket mer. Ni minns väl filmen Erin Brockovich?

 

- Nonylfenolextoxylat används vid tvätt, färgning och tryck vid produktion av textilier. Ger bl a nedsatt fortplantningsförmåga.

 

- Nickel kan förekomma i metalldetaljer på kläder och kan framkalla allergier.

 

- Polyuretan gör att tyger blir vattenavvisande men fortfarande andas. Vid tillverkningen kan det vara farligt men anses generellt att vara ofarligt och bättre än PVC. Finns bl a i kläder under namn som spandex, elastan och lycra. Jag har hittat uppgifter på att PU är extremt brandkänsligt och därför behandlas med flamskyddsmedel men också motsatsen, att det tål värme bra?

 

- PVC gör tyger vattenavvisande, förekommer bl a på möbeltyger som en beläggning, eller i kläder av lack och vinyl.

 

Jag hittar inga dokument som berättar huruvida kemikalierna kan sprida sig, hur länge de sitter i och vilka som är dokumenterat ofarliga, tyvärr. Så även om man märker en ökande medvetenhet hos vissa företag är det oerhört svårt att veta vad just den eller den produkten innehåller och hur farlig den är.

 

Några råd på vägen är:

 

- Välj ekologiskt, om möjligt. Finns det märkningar? GOTS-certifiering är bäst, men Öko-tex visar på åtminstone lite kontroll av produktkedjan, även om det inte är ekologiskt.

 

- Ull och bomull är i många fall bättre än syntetmaterial. Ull är t ex mindre brandfarligt och har ofta färre kemikalier.

 

- Lukta på produkten du köper och läs innehållsförteckningen tydligt.

 

- Var frågvis i butiken du handlar, hör vilka kemikalier som använts, om de har några alternativ osv.

 

- Förtvätta produkterna innan användning och vädra ofta i rummet.

 

- Undvik coatade tyger.

 

- Tänk på att tyget kan vara ekologiskt framställt men den berättar inte hur har infärgningen gått till.

 

- Ha hellre färre men bra textilier i hemmet.

 

- Låt sunt förnuft råda, hur medveten är företaget, vad har det för profil, hur ser priserna ut? Om företaget har en medveten miljöprofil och nämner kemikalier/olika miljösamarbeten/hållbara material osv är sannolikheten lite större att du får bra produkter med dig hem än företag som profilerat sig med superbilliga varor, staplade på varandra i en butik som stinker plast.