tisdag 14 januari 2014

Engångs- eller tygblöjor?

Blöjor är ett hett ämne bland småbarnsföräldrar och förespråkare för både engångs-, eller tygblöjor har många olika argument. Därför tänkte jag att vi kunde titta lite djupare på denna fråga, samt även granska våtservetters vara eller icke-vara.

Observera att jag inte har med ekologiska engångsblöjor i gruppen engångsblöjor. Det finns idag för få märken på den svenska marknaden (Naty & Attitude vad jag vet) för att ha med statistik över dessa. Men självklart borde de vara ett bättre alternativ än vanliga engångsblöjor, inte minst gällande kemikalier, produktionsmaterial och nedbrytningstid.

Jag gör heller inte skillnad på olika sorters tygblöjor, marknaden är för stor och min kunskap för liten.

Antalet blöjor och summor

En blöja kan vara antingen för engångs- eller flergångsbruk. Idag slänger vi ca 420 miljoner engångsblöjor årligen. Detta motsvarar 2% av vårt hushållsavfall.

Lite beroende på var man hämtar sina uppgifter ifrån får man fram att ett barn använder ca 4000 - 7 500 blöjor under hela sin blöjperiod. Då räknar man på ca 2000 blöjor per år i ca 2,5 år (ca 5,5/dag). Men engångsblöjorna är idag tunnare och suger upp så bra att barn blir blöjfria först vid 3-5 års ålder, jämfört med vid 2 års ålder för 25 år sedan. Därför tycker jag att summan 6500 - 7000 är skäligare.

Flera företag presenterar siffror på vad blöjorna kostar. Enligt Imse Vimse kostar engångsblöjor 18 000 kronor per barn medan Libero hävdar att det kostar 10 000 kronor per barn. Företagen har olika intressen i denna fråga då Imse vimse säljer tygblöjor och Libero säljer engångsblöjor.

Med en medelsumma på två kronor per styck blir summan drygt 13-14 000 kronor, vilket även ligger i nivå med Testfaktas summa på 14 000 kronor. Kostnaden för tygblöjor hamnar på ungefär hälften.

Men för många handlar det inte om den ekonomiska fördelen utan främst om miljö & kemikalier.
Jag listar därför olika för- och nackdelar.

Tygblöjor

- Kostnad kring 7000 kronor.

- Miljöbelastningen sker vid användningen. Det spelar alltså roll hur fulla tvättmaskiner man kör, gradantal, hur ofta man tvättar och om man använder torktumlare, vilket tvättmedel osv. Sköljmedel rekommenderas inte till tygblöjor. Genom val som energieffektiv tvättning, inget torktumlande samt bra val av tvättmedel kan man själv påverka miljöbelastningen.

- Barnen blir blöjfira tidigare.

- Tygblöjor består av material som bomull, ylle, syntetmaterial (fleece, annan plast) men mängden blöjor är betydligt färre.

- Innehåller inga eller mycket få kemikalier.

- Blöjorna kan säljas på begagnatmarknaden och återanvändas. 
Engångsblöjor

- Kostnad kring 13 000-14 000 kronor.

- Miljöbelastningen uppstår främst under tillverkningen. Många pratar om att nedbrytningen för engångsblöjor är 300 - 500 år. Men engångsblöjor deponeras eller återvinns inte i Sverige, de är brännbart avfall och förbränns till ny elektricitet och fjärrvärme. Detta är en positiv sak men Eva Eiderström, avdelningschef på Naturskyddsföreningen, anser att det vore bättre att kunna återvinna så mycket som möjligt av blöjorna. Helst genom att göra dem komposterbara. Då skulle man kunna ta till vara på urinen/avföringen som bildar kväve och mull. Man ska också vara medveten om att förbränning av avfall idag fungerar i en handfull länder ( Danmark, Holland, Tyskland, Österrike ) och att siffran för nedbrytning, 300 - 500 år är aktuell för större delar av världen. Vid nedbrytning avges metangas och koldioxid som bidrar till växthuseffekten.

- Barnen blir blöjfira senare. Därför är Liberos argument att "en blöja med hög uppsugningsförmåga är bättre för miljön" helt irrelevant. Även om man byter blöjor mer sällan eller behöver tvätta färre kläder äts detta upp av längre användningstid.

- Engångsblöjan består av följande material: blöjkärna av cellulosa och superabsorbenter. Det sistnämnda är små plastkulor som kan suga upp 100 gånger sin egen vikt. Därför känns blöjan torr, även om den innehåller mycket urin. När cellulosan framställs används svavelhaltiga kemikalier, som exempelvis sulfat, sedan bleks också cellulosan med t ex kloroxider eller väteperoxid. Polypropen, polyeten och superabsorbenterna som finns i blöjan framställs av olja, ibland naturgas, via raffinering. Olika tillsatser kan tillsättas för att produkten ska få särskilda egenskaper. Lycra kring benen för att motverka läckage. Blöjans baksida är oftast gjord av polyetenplast som släpper igenom luft men är vattentätt. Utanpå det kan det förekomma ytterligare ett plastlager av polypropen. Tejpremsorna består även de av plast, gummi och klister. Själva blöjförpackningen är av plast, oftast polyeten. All denna plast kräver hög energi vid tillverkningen och dessutom är en viss del av materialet inte nedbrytbart.

- Vikten på en engångsblöja har minskat med 40% på 20 år.

- Engångsblöjor kan innehålla flertalet restkemikalier som tributyltenn, tolune, xylene, ethylbenzene, styrene, och isopropylbenzene. Dessa kan bl a vara rester från cellulosamassan eller tillsatts under produktionen, för att ge olika egenskaper. Man har vid ett antal  studier från bland annat Tyskland & USA funnit att dessa kemikalier är hormonstörande (1999: Greenpeace), kan ha inverkan på pojkars spermietillverkning och ge andningssvårigheter (1999: "Archives of Enviromental Health"). Man ska dock ha i beaktande att USA generellt har fler tillsatser som ex flamskyddsmedel och parfym i sina produkter än Sverige. När KemI testade 12 olika märken 2012 gav blöjorna inga utslag för tennorganiska föreningar t ex. Inga övriga svenska kemikalietester har hittats.

- Libero är idag Svanen-märkt, Pampers rekommenderas av Astma- & allergiförbundet (ska vara fria från parfym, allergener och irriterande ämnen i sådan mängd att det inte finns några kända, medicinska, rapporterade fall). Pampers har däremot ett hudvårdande ytskikt av bl a petrolatum (vaselinbaserad) formula. Idag har Pampers & Libero drygt 90% av den svenska marknaden.

Slutsats

Det är svårt att dra några generella slutsatser och flertalet rapporter från te x Naturskyddsföreningen kan inte avgöra vilken blöja som är bäst/sämst ur miljöperspektiv. Det är små saker som kan vara avgörande. Men ser man till materialanvändning och kemikalier anser jag att tygblöjor är snäppet bättre. Blir barnet dessutom blöjfritt tidigare är det en större miljövinst. Även priset är till tygblöjornas fördel, liksom det faktum att man slipper transporten till och från affären för att handla engångsblöjor.

Våtservetter

2005 gjorde Testfakta en undersökning och fann då resultat som var nedslående, endast en av nitton märken var fria från skadliga kemikalier som kunde orsaka bl a allergier. När samma undersökning gjordes 2011 testades nio olika märken. Det fanns få ljuspunkter. Totalt hittades 53 olika ämnen i de nio förpackningarna. Fyra av dessa är klassificerade som hälsofarliga enligt EU och Kemikalieinspektionen. Alla undersökta fabrikat innehöll minst ett ämne som kan ha negativ påverkan på människors hälsa. I Pampers sensitive + aloe camomille hittades benzylalkohol – ett ämne som klassificeras som allergiframkallande av EU. Andra ämnen som hittades var parabener, citronsyra, phenoxyethanol, natriumhydroxid, Disodium EDTA och bensoesyra.

Slutsats

Det finns ekologiska våtservetter på marknaden, vilket är bra att ha med på resor, utflykter mm. Ett bra alternativ, när du är hemma, är att använda hederliga tvättlappar i papper eller tyg som blöts och sköljs med vatten. Tvätta dem i maskinen och återanvänd. Du kan tillverka egna tvättlappar av gamla handdukar eller av tyg, genom att klippa lagom stora rutor. Sicksacka eller sy in kanterna om du vill undvika trassliga kanter. 

Slutligen, fem tips att tänka på är att:

- Om du väljer tygblöjor är det hur du tvättar dem som är avgörande. Hängtorka gärna, tvätta i lägre grader om möjligt, använd tvättnötter, köp begagnade blöjor.

- Det mest miljövänliga är att korta användningstiden av blöjor generellt till barnet.

- En kombination fungerar för många, engångsartiklar (gärna ekologiska) vid utflykter mm, tygblöjor och tyglappar hemma.

- Även hur du förpackar blöjorna efter användning spelar roll. Lägger man varje engångsblöja i en plastpåse blir miljöbelastningen väsentligt högre.

- Om du väljer vanliga engångsblöjor, välj miljömärkta med Svanen. Då har blöjorna genomgått en kontroll av ex energiåtgång, materialval, utsläpp mm.

15 kommentarer:

  1. Intressant läsning men jag hade nog gissat att tygblöjor var mer överlägsna engångsblöjor men den ekonomiska aspekten och att dom vanligtvis blir blöjfria tidigare räcker som argument för mig. Dags att inhandla tygblöjor =)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du vill köpa tygblöjor! Mer tips finns på
      https://www.facebook.com/groups/tygblojorna/

      Radera
    2. köp ekologiska blöjor så slipper ni kemikalier på rumporna!! :D

      Radera
  2. Bra oversikt! Men jag tycker 7000 var dyrt för tygblöjorna. Jag har lagt max 2500 för allt sonen behöver, men kanske är tvättmedel och ström till tvättmaskinen inräknat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har gått på de siffror som finna på marknaden men givetvis kan man komma billigare undan genom att köpa begagnat mm.

      Radera
  3. Bra sammanfattning! Kan dock vara värt att tillägga att det är bäst att välja tygblöjor utan microfleece då fleece släpper ut plastpartiklar i vattnet vid tvättning, påverkar bred Östersjön mycket negativt. Hampa är det bästa alternativet för miljön! Finns i många tygblöjmärken, tex Poops.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr har inte Poops hampa, däremot o-ekologisk bambu som inte är något vidare för miljön.

      Radera
  4. Här använder vi engångsblöjor till dottern på snart 9 månader. Fast hon sitter regelbundet på pottan och räknar med att hon är blöjfri tidigare än normalt.

    SvaraRadera
  5. jag förstår inte riktigt hur du framkommer till "snäppet bättre". Om jag slänger 0 blöjor efter mitt barn (eftersom jag tänker använda dem till mitt andra barn eller säljer de vidare) måste det vara betydligt bättre för miljön än 7000 slängda blöjor i plast. Även om jag skulle slänga 30 tygblöjor efter mina barn så är nästan alla mina tygblöjor gjorda av bomull som kommer att vittra sönder utan att släppa ut kemikalier och som kan brännas utan miljöpåverkningen. Jag tvättar inte heller en maskin med bara tygblöjor i.
    Alla PUL-byxor tillsammans väger inte ens ett Kg.

    När vi använde tygisar tvättade jag vit 60C tvätt vart tredje till fjärde dag tillsammans med underkläder, handdukar, sängkläder, tvättlappar. Jag tror nog att de mesta barnfamiljer (med ett barn) tvättar en till två gånger i veckan, men då är maskinen kanske inte helt full.

    Skulle gärna får ett svar av dig och veta om du själva har använt blöjor till ditt barn och i så fall vilka. Jag tycker att det är viktigt att veta i sammanhanget.

    Tack
    mvh
    Nina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Nina!

      Som du kan läsa i texten tycker jag det finns flera fördelar med tygblöjor. Och det är suveränt att du använder endast bomullstygblöjor men på marknaden finns även de tillverkade i fleece som släpper ut partiklar i havet och det underlaget jag har tittat på har varit tygblöjor generellt. När man tittar på miljöaspekten räknas både tillverkning och avfall in och flera stora undersökningar, bl a från Naturskyddsföreningen kunde inte avgöra vilket val som var miljövänligast. Jag var själv förvånad över att skillnaden inte var större.

      När det gäller min egen användning har jag använt vanliga engångsblöjor till min äldsta dotter som nu är 4 år, då jag då inte visste hur illa det var ställt med kemikalier eller vår planet. Till min yngsta dotter (4 v gammal) har jag just nu ekologiska engångsblöjor Naty och kommer börja med tygblöjor som är från 5 kg. Jag har valt att börja med Imse Vimse AIO, då de verkar smidiga.

      Radera
  6. Tack för intressant läsning! Jag undrar var du har hittat informationen "Idag slänger vi ca 420 miljoner engångsblöjor årligen. Detta motsvarar 2% av vårt hushållsavfall."? Jag skulle gärna vilja använda mig av den i mitt arbete men behöver en källa. Tack på förhand! Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Maria!

      Siffran kommer från flera olika håll, googla meningen så kan du själv välja källa. Lycka till med arbetet!

      Radera
  7. Jag önskar också källhänvisning till detta inlägg :) Finns det någon seriösa artiklar bakom ditt inlägg :) Jag hoppas det för det var ett väldigt bra inlägg. Vore synd om det inte fanns källhänvisningar till seriösa artiklar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej anonym!

      Till varje inlägg som är fördjupande har jag mellan 15-50 källor & informationsunderlag. Jag försöker titta objektivt på all fakta och samla underlag från seriösa håll. Men att ange källor till varje inlägg, ja det har jag inte tid till. Jag rekommenderar dig att googla tygblöjor, så får du upp många olika källor. I detta inlägg vet jag att bla Naturskyddsföreningen hade en utredning, Imse Vimse hade en undersökning (men de är jäviga då de säljer tygblöjor) samt att olika avfallsbolag t ex Sysav har viss information. Lycka till!

      Radera
  8. Intressant, bra och gedigen genomgång!

    Jag tycker det är viktigt att komma ihåg också att det inte behöver vara antingen eller när det kommer till tygblöjor och "kemikalieblöjor" ;) Vi kör 2-3 dagar i veckan med tygblöjor, de dagar vi mestadels spenderar hemmavid. Övriga dagar samt nattetid kör vi engångsblöjor. I alla fall nu i början, vi får väl se hur vi väljer att göra när vår bebis blir äldre (nu 3 månader). Jag tycker denna kombo fungerar jättebra!

    Jag är förvånad över hur enkelt det faktiskt är med tygblöjor. Det känns som att de som tycker det är krångligt och tidskrävande, är personer som faktisk inte testat tygblöjor, utan att även de gått på myten och sprider den vidare. ;) Kanske är det jobbigare om man går "all in" och bara använder tygblöjor, men så som vi gör så är det smidigt. Med en bonus att det är bra för miljön och plånboken.

    Här har jag skrivit om hur vi upplever användningen av tygblöjor:
    http://minimalisterna.se/tygblojor-vs-kemikalieblojor/

    SvaraRadera